Sida 1 av 1

Helgon

Postat: 2007-12-29 14:00
av Fafnir
Tänkte att vi kunde starta en tråd för listande av helgon till den kommande LV-modulen. Såsmåningom kan dom kanske användas i helgonalmenacka eller dylikt. Btw, kan man anta att alla helgon inte är godkända av båda sidor? En kardisk kämpe som "kanoniserats" efter schismen antar jag har föga chans att "slå igenom" på Caddo

Förslag på mall:

Namn:
Historia:
Helgedom tillägnad i:
ev. Symbol:
Övrigt:
Religon:
källa:
* = icke officiel

Namn:S:t Erevil -den helige
Historia:apostel
Helgedom tillägnad i:S:t Erevil den heliges Katedral i Krilloan
ev. Symbol:
Övrigt:Katedralen i Krilloan tillhör den caddiska grenen av LV
Religon: Lysande Vägen
källa:Krilloan K s.52

Namn:S:t Minatius
Historia:S:t Minatius var en kardisk korsfarare som i Erfaro ensam försvarade ett nygrundat kloster mot vilda infödingar. Han dog martyrdöden när han av dessa grävdes ned i en stack med köttätande myror.
Helgedom tillägnad i:S:t Minatius domkyrka i Krilloan
ev. Symbol:
Övrigt:Ovan nämnda kyrka tillhör den aidniska grenen av LV.
Religon: Lysande Vägen
källa:Krilloan K s.53

Namn:Sankta Elania
Historia:
Helgedom tillägnad i:Sankta Elanias kloster i Krilloan
ev. Symbol:
Övrigt:Ovan nämnda nunnekloster har ca 20 nunnor och ägnar sig med omfattande välgörenhet i Krilloan. Nlandannat driver de ett fattighus. Hör till den caddiska grenen av LV.
Religon: Lysande Vägen
källa:Krilloan K s.66

Postat: 2007-12-29 16:26
av Mikael
1. Bra start! Vet att jag någonstans på forumet rabblade upp några fler från bla Nohstril men kan inte hitta det nu.
2. Vad sägs om att lägga till rubrik: Gren:?

Postat: 2007-12-29 16:45
av anders
Namn: S:t Dericus (d. káso Dericõ) *
Historia: Eremit som levde på Caddo på 200-talet. Anses som munkväsendets urfader och författade en klosterregel kallad S:t Dericusregeln. Tros också vara grundaren till tanno-tekniken.
Helgedom tillägnad i: Många, framför allt på Caddo, men även på några ställen på fastlandet. Apidiolen utanför Arno är den kändaste.
ev. Symbol: En trästav.
Övrigt: Respekteras som helgon av både den aidniska och dalkiska grenen av den Lysande Vägen.
Religion: Den Lysande Vägen (båda grenarna)

Namn: S:t Gommo Ljusdun *
Historia: Ett av de få "ank-helgonen". Gommo var en av Odos lärjungar.
Helgedom tillägnad i: Casso
ev. Symbol: Ingen särskild
Övrigt: Har antagits av troende ankor som deras skyddshelgon.
Religion: Den Lysande Vägen (båda grenarna, men mer populär på Caddo)

Namn: S:ta Ílea *
Historia: Ílea var en dalkisk soljungfru (nunna) med helande krafter. Hon verkade i byarna på södra Caddo tills hon en dog som martyr under våldsamma morëlvidyners befläckade händer.
Helgedom tillägnad i: Ociotter i Pallin och i byarna kring Valli.
ev. Symbol: En kvist av tårbusken.
Övrigt: Vördas som läkedomens helgon av den dalkiska grenen av den Lysande Vägen. Hennes reliker bevaras i ett bytempel utanför Valli.
Religion: Den Lysande Vägen (dalkiska grenen)

Postat: 2007-12-31 12:44
av birkebeineren
Namn: S:t Wegil - den djärve*
Religion: Den Lysande Vägen (aidniska grenen).
Historia: Wegil var en nargurisk krigare som på 180-talet eO bistod de joriska nybyggarna i Torshem vid ett flertal tillfällen och som, enligt de troende, med Etins hjälp räddade kolonisatörerna från demondyrkare. Den berendiska kerigassen lyckades 527 eO få exarken i Ekeborg att godkänna hans helgonstatus men mycket tyder på att det var mer maktpolitik än tro bakom detta beslut.
Helgedom: Staden Torsborg i den berendiska kolonin Torshem, Atrema i nordvästra Berendien.
Symbol: En spjudspets över en lysande sol. Ofta buren som två smycken i samma halskedja.
Övrigt: Detta helgon är även en Hjälte hos de narguriska ovaterna och har ochså en kult som anser honnom som tillhörande De Unga Gudarna.

Källa: Egen tolkning av Guden Wegil i Torshem-modulen. :)

Postat: 2007-12-31 13:25
av Brior
Namn: Den Helige Famrahjold
Historia: "När de sju familjerna i utvandingens tid steg i land på Paratorna undan Palamoxi stelnade välde, anfördes de av den helige Famrahjold, gudinnan Kastykes förste besmekare. Ni känner alla till hur den helige mannen ansattes av urbefolkningen sedan han med föredömlig list sålt dem ett parti sönderfallande kläde till högt pris. Fånge hos sina primitiva kunder gavs Famrahjold valet att återta sina varor eller att mista en kroppsdel till varje missnöjd köpare. Ni känner alla historien om hur helgonet villigt lät sig slitas i stycken hellre än att bryta ett ingånget köpeavtal byggt på gudinnans sakrament. De sju ursprungliga familjerna som dittills lurat och bekämpat varandra enligt god marknadssed inspirerades så av den helige Famrahjolds martyrium att de nära denna plats ingick ett förbund där Trakoriska rikets grundlag fastlades. De döpte sin styrande rådsförsamling, Bôdaken, efter den helige mannens kadaver och det unga rikets ämbetsgrenar, limbes, efter hans lösslitna lemmar." *
Helgedom tillägnad i: Stora Kastykertemplet vid Paramyrgiets boulevard i Tricilve, Paratorna, Trakorien.
Symbol: En avhuggen hand med tre guldmynt i handflatan. Även "guldfall" - mobiler med gyllene metalldelar i olika utformning.
Övrigt: Tonvis av kroppsdelar som påstås vara bitar av Famrahjold säljs i Trakorien. De påstås ge lycka i affärer.

* Ur uppföljaren till Svavelvinter.

Postat: 2007-12-31 15:30
av anders
Med tanke på Briors inlägg ovan så borde vi kanske lägga till ytterligare en kategori: Religion. Under religion kan man också specificera om man inom den Lysande Vägen åsyftar den dalkiska eller aidniska grenen.

Postat: 2007-12-31 18:49
av Brior
anders skrev:Med tanke på Briors inlägg ovan så borde vi kanske lägga till ytterligare en kategori: Religion. Under religion kan man också specificera om man inom den Lysande Vägen åsyftar den dalkiska eller aidniska grenen.
Aha och ursäkta mig. Jag förstår plötsligt, liksom genom en religiös uppenbarelse, vad "LV" står för och varför det stod "gren". Om ni vill ha detta som en monoreligiös tråd så tar jag inte illa upp.

Gott Nytt År förresten! (åker på fest inom en halvtimme)

Postat: 2007-12-31 18:52
av anders
Brior skrev:
anders skrev:Med tanke på Briors inlägg ovan så borde vi kanske lägga till ytterligare en kategori: Religion. Under religion kan man också specificera om man inom den Lysande Vägen åsyftar den dalkiska eller aidniska grenen.
Aha och ursäkta mig. Jag förstår plötsligt, liksom genom en religiös uppenbarelse, vad "LV" står för och varför det stod "gren". Om ni vill ha detta som en monoreligiös tråd så tar jag inte illa upp.

Gott Nytt År förresten! (åker på fest inom en halvtimme)
Nej för sjutton, Brior! Lysande Vägen har då sannerligen inte patent på heliga män och kvinnor! Det är bara jag som varit lite insnöad på den Lysande Vägen sedan mitt arbete på Caddo, men fritt fram för andra färglada figurer! De kan sorteras enligt religion och region senare...

Och gott nytt år själv! :)

Postat: 2008-01-01 18:42
av anders
Namn: S:t Munde (d. káso Múnedi)
Historia: Odos främsta lärjunge, och arvtagare till dennes ämbete som upprätthållare och uttolkare av den Lysande Vägens lära. S:t Munde var också den som förvaltade Odos heliga svärd, Gawalot. Han är känd för sin ödmjukhet, barmhärtighet och fläckfria leverne.
Helgedom tillägnad i: S:t Munde är en av de absolut största av den Lysande Vägens helgon och har tempel vigda i sin ära i stort sett överallt där Läran förkunnas.
ev. Symbol: Den Gyllene Boken, vilken i stora stycken var författad och ihopsatt av S:t Munde.
Religion: Den Lysande Vägen (båda grenarna)
Källa: Munde omnämns bl.a. i EA-boxen, s. 31

Namn: S:t Nanion (d. káso Nónno) *
Historia: S:t Nanion är känd som den nionde exarken, trots att han bara inehade ämbetet i elva månader. Innan Nanion blev utnämnd exark hade han levt som solmunk i en av Caddos apidioler (kloster), men utmärkt sig för sina gudomliga syner och stora barmhärtighet. Det berättas att han spenderade nästan hela klostrets tillgångar för att köpa feliciska slavar fria, och ge dem uppehälle på Caddo. Då S:t Nanion älskade naturen avbildas han ofta stående mellan två träd, med havet i bakgrunden. Han dog knappt ett år efter att han blivit utkorad exark, enligt vissa för att han helt enkelt var kallad till kyrkans byråkrati, utan till ett liv i enkelhet och goda gärningar.
Helgedom tillägnad i: En trähelgedom i närheten av Faltrax, en ociott i Arno.
ev. Symbol: Två träd stående invid varandra.
Religion: Den Lysande Vägen (båda grenarna)

Namn: S:t Pergon *
Historia: S:t Pergon växte upp som son till en ulepp (tempeltjänare) i en by utanför Bry, Kardien. I unga år sattes han i klosterskola, och han blev senare vigd till riark. Redan som ung riark visade han prov på ett mycket skarpt intellekt och imponerande retorik. Efter femton år som riark blev han upphöjd till bontisâl år 275 eO. Han var ivrigt involverad i bontisâlmötena i samband med den Stora Schismen. Det var S:t Pergon som utlyste "det stora bannet" över den dalkiska kyrkan, och utropade sig till den förste exarken över Ekeborg år 281 eO. S:t Pergon ses av den aidniska grenen som en troshjälte och upprätthållare av den sanna Läran, medan Caddo ser honom som ett heretiker och kättare. Dalkerna kallar honom "Pérogonin förbrytaren".
ev. Symbol: En skrisftrulle, symboliserande det Stora Bannet och den Sanna Läran.
Helgedom tillägnad i: Ekeborg, Arntuna, Indarsol
Religion: Den Lysande Vägen (aidniska grenarna)