Felicien

[birkebeineren]

Snyggt!

Om bilden är fri att använda (och vi hittar lika fina till övriga länder) kan vi överge kartidén.

[Grisodlar'n]

Snyggt!

Om bilden är fri att använda (och vi hittar lika fina till övriga länder) kan vi överge kartidén.

Jag har fortfarande inte hittat bilden på wikimedia commons. Det kan vara möjligt att den har funnits där en gång i tiden. Däremot hittade jag den på http://www.hellenicnavy.gr/en/history-t ... e-olympias

Jag har mailat webbansvarig på sidan och frågat om lov att använda bilden till ett icke-kommersiellt rollspelsprojekt. Jag länkade även till pdf-framsidan så att de kan se hur den är tänkt att användas. Vi får se om jag får svar.

[Mikael]

Perfekt! Så snyggt!
Inga invändningar mot textändringen avs saltleden m.m.

[Grisodlar'n]

Ny version av framsidan med skeppet:

https://www.dropbox.com/s/kgtxvosbjfmj1 ... 8.pdf?dl=0

[Grisodlar'n]

Ny liten textkorrigering:

I stämningstexten "Saphunianat DiKandalos seglatslogg" så talas det om Vägen ut:
Jag tänkte nu att pojken trots allt hade funnit ett sätt att stjäla en flaska och slänga den och sitt brev i havet, men att erebosierns gudinna inte had hört hans bön. Typiskt en erebosisk snedseglare att inte förstå att mellan Targero och det sköna Felicien blåser vindarna från nord och strömmarna leder till Vägen ut. Flaskan måste ha förts in i Ormsjön och sedan hela vägen av strömmarna till Porto Haryni där någon hade insett att det rätteligen var Huset Carais byte. Fraschikel är en mäktig gudinna men hennes folk är vekt. Paridon och Galmon skänke oss styrkan att segra!

Jag antar att det ska vara Vägen Bort som avses. Rätta mig om jag har fel.

[birkebeineren]

Det skall stå Vägen bort. Även Porto Horyni, med o och inte a.

[Fafnir]

Här är samtliga skepp vi har kunnat hitta från gömmorna. Jag kan hyfsat enkelt editera dem.
Har någon lite koll på namn respektive skala på dessa?
Samt saknas något/några skepp?

[Fafnir]

Lägger upp en version för att underlätta diskussion kring fartygen.
Exempelvis tänkte jag editera flaggor/vimplar i D, E och F för att göra dem mer allmängiltiga och mindre lika de original de kommer ifrån.

[Fafnir]

Lägger upp en version för att underlätta diskussion kring fartygen.
Exempelvis tänkte jag editera flaggor/vimplar i D, E och F för att göra dem mer allmängiltiga och mindre lika de original de kommer ifrån.

[Grisodlar'n]

Lägger upp en version för att underlätta diskussion kring fartygen.
Exempelvis tänkte jag editera flaggor/vimplar i D, E och F för att göra dem mer allmängiltiga och mindre lika de original de kommer ifrån.

Det låter bra, Fafnir. Vad jag kan se så finns det ingen skala i originalbilderna. Jag skickar materialet till dig via email.

Det är också viktigt att skeppstypernas namn slås fast här, så att jag vet vilket skepp som är vilket utan att behöva studera Felicien-texten.

[Grisodlar'n]

Hittade det här i inkorgen:

ΓΕΝ/ΔΙΕΥΘΥΝΣΗ ΔΗΜΟΣΙΩΝ ΣΧΕΣΕΩΝ ΚΑΙ ΕΘΙΜΟΤΥΠΙΑΣ <gen_pro@navy.mil.gr>
Tor 2018-06-07, 07:57




Dear Sir



Following your request, we would like to inform you that there is no objection on behalf of the Hellenic Navy General Staff, using the photo by mentioning the source which is “Hellenic Navy General Staff Archives”.





Yours Sincerely




HELLENIC NAVY GENERAL STAFF
PROTOCOL & PUBLIC RELATIONS DIRECTORATE
DEPARTMENT OF PUBLIC INFORMATION & PROMOTION

ΤΗΛ: 210-6557869 / TEL: 0030-210-6557869
ΦΑΞ: 210-6551410 / FAX: 0030-210-6551440


Yes! Vi har fått tillåtelse att använda bilden på triremen. De har andra fina bilder på sidan också, vågar man vara girig?

[Grisodlar'n]

Skepp D hittade jag en bild på här. Tyvärr ingen skala där heller:

http://sailhistory.com/content/view/80/28/

[Fafnir]

SWEET!!! Omslaget i hamn! (höhöhö)

vad hette den därpå sidan?

[Fafnir]

Visste att jag sett ett inlägg med länkar. Många är säkert döda. Så lite detektivarbete kvarstår...
Sid 16, om ngn vill tråla lite djupare...

Skepp och navigation
Felicierna är arvtagare till såväl den kimzonska sjöfaratraditionen (i sig påverkad av Yndar) och den joriska då södra Tolan redan under kejsartiden var ett land med blicken mot havet. Genom sina koloniala företag har felicierna också påverkats av efariska och niferländska sjöfarartraditioner. Galärbyggen är felicernas paradgren men de bygger också rena segelfartyg och förstås en uppsjö av mindre båtar.

Galärer
Inget folk i Kopparhavet bygger bättre galärer än felicierna och ej heller snabbare. Feliciska galärer byggs spant först i ett fåtal snarlika modeller där allt timmer redan vid tillsågningen märks ut var de ska placeras i konstruktionen. Detta tillåter snabb konstruktion och även möjligheten att bryta ner en galär i sina delar, flytta dem och sätta samman dem igen. I cederträdet har felicierna ett superbt galärvirke, men cederträdet är ovanligt och dyrt och används enbart i de kungliga galärerna.

Galärerna kommer i flera modeller:

Dromonen är den tyngsta stridsgalären och den enda med roddarna placerade i flera (två) nivåer med två roddare vid varje åra. Antalet roddare på dromonen är sammanlagt 240. Skeppt är tungt nog att besättningen inför strid kan resa torn i trä i fören, midskepps och mot aktern och där placera armbortskyttar och arcuballister. Inför strid fälls de två till tre stora kimzonersegel (=latinsegel) som skeppet är utrustat med. Rammen i fören är skodd i stål och används myter till trots inte för att sänka faryg utan för att krossa motståndarens åror samt som en sorts änterbrygga. Förskeppet är stort nog att vid belägringar där montera katapulter eller t.om. belägringstorn.


Dromonens svaghet är att roddarkonfigurationen samt mängden roddare tillåter mycket litet utrymme för förnödenheter och den har därmed kort räckvidd. Detta innebär att den sin styrka till trots är på väg ut som tung enhet i den feliciska flottan då denna förbereds för kampanjer längre från sin hemmabaser än tidigare (läs: Erebos och Caddo). I stället används taridoner som tyngre enheter med stort antal marinsoldater. Dromonen är ett vanligt skepp i bl.a. Caddo och Trakoriens flottor.

Dromon:
http://ledidemi.ifrance.com/cariboost_f ... omongd.gif
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... dfrttg.jpg
http://www.areamilitar.net/DIRECTORIO/I ... on_600.jpg
http://www.hellenica.de/Griechenland/By ... romon1.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... dromon.htm


Celandion, den tunga galären, är en galär med åror enbart i en nivå med tre roddare per roddarbänk och ca 25 nedställda roddarbänkar roddarbänkar per sida. En bänk på vardera sidan används för matlagning och under däck finns visst utrymme för förnödenheter, vilket ger ett typiskt totalt roddarantal på 144 man. Celandion har således bättre räckvidd och uthållighet än dromonen men är inte stabil och bred nog för större torn eller tyngre belägringsmaskine. Dromonen och celandion är lika snabba under rodd, men celandion är mera manövrerbar.

Celandion:
http://syropoulos.co.uk/images/ships2.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... netian.htm

Saettion, den lätta galären, är en lätt och extremt smal galär byggd för maximal hastighet. De trettio roddarbänkarna har vardera två roddare, 120 roddare, och skeppet har oftats bara ett fåtal marinsoldater ombord. Denna skeppstyp är mycket snabb, speciellt över längre sträckor, och används i sjöslag på flankerna, som rörlig reserv och som depeche- och spaningsfartyg. Deras svaghet är att de är de minst sjövärdiga av galärtyperna (inga av dem är tåliga för hög sjö, saettion minst av alla).

Saettion:
http://www.arts.cornell.edu/dendro/2000news/kadirga.jpg

Halvgalären, Brigandon, har 20 roddarbänkar med två roddare vardera och används som patrullfartyg och som eskort till segelfartyg. Den är den långsammaste av galärtyperna under åror, men den bästa seglaren. Brigandonen används också av feliciska sjörormsjägare - ett riskfyllt feliciskt mandomsprov. Att tjäna en sommar på en sjöormsjägare anses vara en viktig mandomsrit för unga kimzoner. I Krun och Morelvidyn kallas denna skeppstyp Xebec/Chebeck.

Brigandon:
http://www.antichisaporiestensi.it/pinco.gif
http://www.modelshipmaster.com/products ... Chebec.htm

Ett mellanting mellan segelfartyg och galär är Taridonen som är den lastdrygaste och sjödugligaste av galärtyperna. De har samma roddarbänkskonfiguration som celandion, men kan klämma in en fjärde roddare vid behov. De är utrustade med tre stora kimzonersegel och använder årorna framförallt vid stiltje, då de ska runda farliga uddar eller gå in i hamn. Roddarna kan vid behov beväpnas och fungerar framförallt som inbyggda vakter (få piratskepp kan borda ett fartyg med 200+ beväpnade män på försvararsidan). Felicierna använder dessa galärer framförallt vid värdefull last t.ex. i Ormsjötraden eller vid mycket långa seglatser, som till Tricilve. Lastdrygheten uppgår till ca 150-200 ton. Taridonen kallas i Trakorien för Galbalon och annorstädes Galeass.

Taridon:
http://g-ec2.images-amazon.com/images/G ... rco_4b.jpg
http://www.bigscalemodels.com/ships/ler ... alley5.jpg
http://warandgame.files.wordpress.com/2 ... la1500.jpg
http://www.wackyland.com/pages/boat/17% ... Galley.jpg


Segelfartyg
Det typiska feliciska större handelsfartyget kallas Gaulos och är ett runt lastdrygt skepp med hög akter och för, oftast med kastell. Längd till bredd proportionen är ungefär 1:3. Skeppet bär 1-3 stora kimzonersegel på varsin mast och kan variera stort i storlek och lastdryghet. De små lastar ca 100 ton och de allra största flerdäckade bjässarna 600-800 ton. De sistnämnda används som trupptransporter i marinkåren och även i de konvojer som varje vår seglar från Felicien med sikte mot Torilia, Mercana, Moril Dilaz, och Tricilve. I Trakorien kallas denna skeppstyp Kavarell.

Gaulos:
http://library.thinkquest.org/06aug/003 ... RTHGO1.jpg
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... ggdfrg.jpg
http://1.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... sdeert.jpg
http://www.dkimages.com/discover/DKIMAG ... Cog-2.html

En skeppstyp som börjat användas av felicierna i begränsad utsträckning är cochonen. Denna skepptsyp kallas kogg eller cocha bland de länder där den första började användas och är populär: Klomellien, Kardien, Zorakin, Caddo och Erebos. Det feliciska ordet har som en händelse betydelsen "gris", vilket väl beskriver feliciernas känslor för den. I Erebos och Caddo används den flitigt då den är billig att bygga, lastdryg och och kräver liten besättning, vilket sammantaget innebär kostnadseffektiv frakt. Mer kostnadseffektiv än t.ex. den feliciska gaulosen som kräver stor besättning för att hantera kimzonersegelns långa rår. Den är dock svårmanövrerad och en dålig kryssare. De flesta koggar i Felicien är sålda av kapare som tagit dem som byte i Enios sund eller utanför Berendiens västkust. Koggen är byggd med flat botten och kan vila på botten vid ebb i det starkt tidvatteninfluerade Västerhavet. I krigstid kan de relativt små kastell som koggen har byggas ut och förstärkas och då fungera som goda plattformar för bågskyttar och armborstkyttar.

Kogg:
http://2.bp.blogspot.com/_KezhQ6waZT0/S ... models.jpg
http://www.modelshipmaster.com/products ... %20cog.JPG
http://warandgame.files.wordpress.com/2 ... ghasdf.jpg
http://www.yorkshirehistory.com/RAVENSE ... APOLE2.jpg

En annan skeppstyp från västra Kopparhavet och sydvästra Västerhavet är karacken, ibland också kallad holk (i sin klinkbyggda form). Denna är en ny skeppstyp och dess mera rundade former gör den än lastdrygare och den är inte heller lika flatbottnad som koggen vilket gör den till en bättre seglare. Karacken har alltid en rårigad stormast. Ofta utrustas den med ett kimzonersegel på en mesanmast och har ofta en liten blinda som kallas artemon. Den blandade riggen förstärker ytterligare dess goda segelegenskaper och karacken är definitivt en skeppstyp som är på väg in. I krigstid utrustades den dock ofta med höga för- och aktekastell vilka påverkar seglingsegenskaperna negativt. Karacken är i Felicien, liksom koggen, oftast kaparbyte.

Holk eller karack:
http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ship_cog.jpg
http://www.royalnavyhistory.co.uk/c1_carrack.jpg
http://www.icomos-ciic.org/CIIC/nao.jpg

Kogg och karack, jämförelse:
http://www.stradbrokeislandgalleon.com/ ... arrack.jpg

En scen från det kommande Feliciska Piratkriget som visar uppankrade karacker:
http://img370.imageshack.us/img370/401/ ... tleyk8.jpg

Karabosen är det vanligaste mindre lastfartyget och har en mast, ibland två master, med kimzonersegel och lastar ca 40-80 ton. De fungerar förutom som handelsfartyg också som "moderskepp" till fiskebåtar på längre fiskeexpeditioner, t.ex. sydpelenosernas fiske längs Tigranes kust eller gerdikkfiskarnas längs Hynsloges kust. Dessa skepp är smäckrare än gaulosen, ca 1:4. I västra Kopparhavet byggs en speciell tvåmastad variant av karabosen som kallas karavell.

Karabos:
http://www.axelnelson.com/antik/yassiada.jpg
http://nautarch.tamu.edu/WilderLab/images/modeling3.jpg
http://ina.tamu.edu/images/Yassiada7/Sh ... a7-607.JPG


Båtar
Mindre skepp och båtar finns det en uppsjö av - vanligen varianter av den typ kimzoner kallar Dgaisos. Dessa är relativt smäckra (längd-breddproportion 1:4-5) och har ett eller två kimzonersegel, men kan även ros med bunkåror kortare sträckor. De är vanliga som fiskebåtar och för lokala kusttransporter. Större galärer har en eller flera dgaiasoner ombord.

Dgaisos:
http://www.mercatorproject.eu/on-line-a ... 20Boat.jpg

En specialiserad båttyp är Manalonen som från början är en fiskebåt avsedd för rodd och trålfiske. Då de är snabba oavsett vindriktning används också rikt dekorerade manaloner som lust- och passagerarfaryg i Feliciens större städer.

Manalon:
http://www.modelgemi.com/resim2.html
http://www.modelgemi.com/resim3.html

Lustmanalon:
http://farm4.static.flickr.com/3574/331 ... 466121.jpg

Den vanligaste flodbåten i Felicien och på Ytzalifloden som mynnar vid Caraidon kallas Gaiassos. Dessa är egentligen långa, lastdryga och grundgående pråmar med ett eller två kimzonersegel. Motströms dras de ofta av oxar, mulor eller slavar.

Till sist bör nämnas att felicierna från efarerna har anammat stora segelkanoter av katamarantyp. Dessa är speciellt vanliga i Derk, övriga södra Pelenos och i de efariska kolonierna. Segelkanoterna kallas Karakoros av felicierna och de används framförallt som patrull- och kaparfartyg eftersom den är mycket snabb under segel. Karakoroser paddlas och är också utrustade med ett segel.

Karakoros:
http://www.multihull.de/proa/history/Ma ... walap2.jpg

Skeppsutsmyckningar
Även den fattigaste fiskare i Felicien sätter stolthet i sin båts kvalitet och även dess dekoration. De flest skepp och båtar i Felicien bemålas, åtminstonde den övre bordläggningen och alla förses med ögon. Det kan vara ögon målade direkt på bordläggningen eller de ögon som sitter på skulpterade, bemålade och förgyllda galjonsfigurer. När det gäller skulptur så är det oftast skeppets akter som är mest utsmyckat och figurerna och växtornamentiken hämtas från felicisk mytologi och heraldik. Det är också vanligt med upphängda sköldar på relingssidor och kastell samt vapenförsedda segel och rikt färgade flaggspel. En speciell form av dekoration är de rikti dekorerade skeppslyktorna som pryder galärernas akterspeglar och som nattetid används för att hålla avstånd mellan skepp och för enklare ljussignalering.

Marinkårens skepp är alla försedda med en akterskulpturer i vilken Feliciens riksvapen står i centrum flankerat av Kalameikos och Elissa. Havskårens skepp bär på motsvarande plats stammens vapensköld med riksvapnet som hjärtsköld.

Exempel den rika dekoration flaggskepp kan ha:
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText
http://en.wikipedia.org/wiki/File:La_R% ... g_0266.jpg

Felicisk flottorganisation
Ett skepp styrs av en Kapten (kimzon "Seren"). Normalt består dock den typiska feliciska minsta patrullen av tre skepp under befäl av en Kommendör. Tre sådana patruller, kallad en eskader, står under befäl av en Kommendörkapten. Eskadrar grupperas i flotillor om 27 skepp vilka står under befäl av en Generalkapten (som också kommenderar en myriado). Dessa kan i sin grupperas i flottor om upp till 81 skepp under ledning av en Generalamiral. Till slut kan flera flottor formeras till armador om bestående av två till sex flottor under befäl av monarken själv eller en av honom utsedd Storamiral.

3 skepp - Kommendörkapten (kimzon "Rasan")
9 skepp - Kommendör (kimzon "Sa´al")
27 skepp - Generalkapten (kimzon "Aluf")
81 skepp - Generalamiral (kimzon "Ravaluf"
81+ - Storamiral (Kimzon "Tartan"), en kunglig prins eller monarken själv

Varje kimzonsk myriados har en grupp om 27 stridsskepp till sitt förfogande. I fredstid är de flesta uppdragna i skeppshus och taridonerna är uthyrda till köpmannakonsortier. Flera brigandoner och karakorer är numera uthyrda till kaparkaptener.

En typisk myriadosflotta kan bestå av följande skeppstyper:
Tre dromos och
Tre taridos alt.
Sex taridos
Nio celandios
Sex saettios
Tre brigandos och
Tre karakoros alt.
Sex brigandonos


Navigation
Felicierna är skickliga navigatörer och navigerar framförallt med sinna sinnen: stjärnornas höjd och gång över himlen, molnens form, och vindens doft. De tar dock även hjälp av verktyg som lod, Karmosstaven (=Jakobsstav), astrolabier, kompass samt astronomiska tabeller, portolaner och seglingsbeskrviningar. När kimzonerna anlände till Kopparhavet var de de främsta av navigatörer, men numera är dalker och trakorier skickligare speciellt på kartering och instrumentnavigering.


Hamnar
Felicierna är goda hamnbyggare. Två specialiteter är befästa slutna hamnar, vilka kallas Cothon, och skeppshus i vilka galärer kan dras upp för vinter- eller reservförvaring, s.k. Drassanor.

Galär i en drassano:
http://www.alfredo.adreamtraveler.net/i ... ictureText

Skeppsvarv
Skeppsvarv kallas på feliciska för neorion. De kungliga skeppsvarven i Tyros, Darition och Caraidon är speciellt kända och kapabla att producera galärer i rask takt. De kungliga neoriorna är kombinerade med cothoner och bildar tillsammans dedikerade befästa militära hamnar med tillhörande varv.

Av stammarnas neorior är de i Sidon, Assabanik och Ehram de mest renommerade, men det finns skeppsvarav i varje kimzonskt stamsäte samt i flera mindre städer. I Derk byggs de snabba karakoroserna.



De feliciska kaparna
Felicien har sedan 603 eO gett ut kaparbrev. Först gavs de ut i hemlighet, men ganska snart stod det klart att Felicien stod bakom de nya pirater som jagade byte i Enios sund, Echatiska havet, Vägen ut (när RhabdoRhinn blåser), i vattnen utanför Stabul och längs Berendiens västkust. Det har också hänt att de gjort strandhugg i Berendien, Jorpagna och på Targero. Skeppen de snappar upp är framförallt erebosiska fast flera dalkiska och några berendiska skepp faller också offer. De feliciska kaparna omfattar 610eO ungefär 20-25 skepp. Till skillnad från de nästan helt kimzonska Marinkåren och Havskåren är kaparna långt mera heterogena. Felicierna är i majoritet förstås, men såväl kimzoner, tolaner som geroner finns representerade bland dem. Enstaka montagoraner, kruner, efarer, krilloaner och hynsolger återfinns också i kaparbesättningarna. Utrustning och beväpning varierar kraftigt men genrellt sett är kaparna utrustade för rörlighet snarare än tyngd. Några enstaka vindvävare och vågtämjare finns också bland kaparna.

Det kungliga skeppsrådet har gett tillstånd att skrov från havskårsreserven får, mot en avgift och med Furstens skeppsråds godkännande, hyras ut till kapare. Kaparna står sedan själva för riggen, skeppsutrustningen och förstås bemanningen. De har ofta stöd i detta av investerande köpmän. Skeppstyperna kaparna använder varierar beroende på var i Felicien de kommer från: kapare från Koalint, Österbukten eller Gerdikk föredrar brigandoner, medan de från södra Pelenos och de efariska kolonierna föredrar karakoroserna. Gemensamt är att bägge skeppstyperna är lätta och ett typiskt kaparskepp har en besättning om ca. 40-80 man. Ofta seglar kaparna i grupper om ett till tre skepp, men ibland bildas större band i försök att samordnat attackera konvojer.

Alla besättningsmän på kaparskeppen är fria män och kvinnor och den vanliga organisationsmodellen är ett andelssystem där intäkterna delas i viktade andelar där viktningen baseras på rang och roll ombord. En fast andel av alla intäkter går till kungen och kapare får enbart sälja sitt gods i Darition. I denna marinbas med dess höga säkerhet och starka befästningar kan skepp och byte säljas diskret och kaparna själva hållas under uppsikt av starka marinkårsförband.

Den oktett i Riksrådet som administrerar kaparpolitiken försöker att undvika att redan etablerade piratkaptener ges kaparbrev då dessa antas vara svårkontrollerade. Trots det har det tidvis varit problem med att kaparna ger sig på skepp från nationer som egentligen inte ingår som lagligt byte enligt kaparbreven. Detta problem förvärrades av att ereboserna ibland seglar under falsk flagg i sina försök att undvika attacker och att när kaparna uppdagade detta så började de använda det som en ursäkt för att kapa fartyg oavsett flagg.

Rödmarkerat /Admin.

[birkebeineren]

Hittade det här i inkorgen:

...

Yes! Vi har fått tillåtelse att använda bilden på triremen. De har andra fina bilder på sidan också, vågar man vara girig?

Vad roligt! Då kan vi använda bilden. Har du en länk till sidan?