Man skulle kunna författa en sammanfattning av hela sagan, det skulle ju kunna bli kul. Sen har jag planer på att skapa en bit av eposet på kîmzon med översättning och ett alldeles eget versmått (kanske en 30 versrader eller så). Men det blir inte förrän jag har skapat kîmzon givetvis.Tycker ochså vi, om inte annat så bara för att det är roligt, borde kartlägga feliciernas vandring, som borde ha tagit en stund med tanke på glashav, vattenfall och nergångna slusstrappor.
Har vi nån Homeros bland oss som kan författa en Kalameikid?
Angående det faktum att felicierna talar ett joriskt språk med kîmzonska lånord: När kîmzonerna anlände hade det gamla imperiets kultur förfallit så mycket att de var helt överlägsna lokalbefolkningen. Felicierna var dock förhållandevis få, och det lokala joriska språket kom att bli det vanliga när kîmzonerna assimilerades med jorerna. Precis motsatsen till vad som hände när hynerna togs upp i den Krunska kulturen alltså.
Såhär tänker jag: När två folk blandas "vinner" oftast det språk som de flesta talar (hynerna var kanske trots allt rätt många), dock blir den mest avancerade kulturen vinnande. Folket på Tolanhalvön hade kanske mycket lite kvar av av den joriska litteraturen och civilisationen och hade förfallit till "barbari"...
När det gäller vilket väg kîmzonerna tog till Ereb föreslår jag att de inte alls seglade genom sötvattenshavet, utan runt hela Soluna och Samkarna... En sådan mångårig seglats med märkliga händelser i Valgussjön, kokande hav i söder och möten med reptilmän och insektoider i Samkarna tycker jag låter som bättre underlag för ett epos än en seglats genom sötvattenshavet där de enda riktiga svårigheterna är att bära skepp förbi stora vattenfall... (Det är kanske från kalameikiden som kunskapen om platser som Amargoh och Mosgilak kommer...?)
Spåna och släng fram lite idéer om vad kîmzonerna var med om under sin seglats så kan vi säkert få ihop en sammanfattning av ett riktigt coolt epos.