Bzegusta
Postat: 2009-09-03 21:05
Bzegusta
Mikael skrev:Bzegusta är en trakorisk provins som inna dess var en Magillisk och kontinetaljroisk ö i ca 700 år. Jag utgår ifrån att man talar en nyjorsik dialekt på dessa öar eller har trakoriens västjoriska dialekter (under perioden 900-600 fO tilhörde nog den lokala joriska dialekten Västjorin som en brygga mellan Aidne och Trakorien) ersatt denna bzegustiskan?
Västjoriska eller Kontinentaljoriska?
en andra fråga. Bzegusta sägs ha haft hårdare styre än övriga Magilre innan klavykernas invasion, även om det inte var värre än för bönderna hos klavykerna.
Vad sägs om att det var Kabrinziordens som var orsaken till detta hårdare klimat?
Jan Erik Söderman skrev:Tycker definitivt att det ska vara en egen kontinentaljorisk dialekt
Låter väl bra. Jag ser Bzegusta som det som var den tredje stora maktfaktorn i Premagillisk historia efter Munzga och Moril Dilaz. Eventuellt dominerades den av Kabrinz när den erövrades av klavykerna och eventuellt finns dessa tankar bevarade på ön eftersom LV aldrig haft något inflytande där? Kan Kabrinz, Trocuspa, De gamla gudarna med mera tänkas ha blandats ihop till en enda stor röra här? Finns det något skumt kloster i varenda landsände med några nya munkar som ligger i fejd med alla de andra? Eventuellt finns Shamashdyrkan som blandats med LV här och fungerar som en lugnande faktor på alla de små ordnarna eftersom bönderna tillhör denna religion i stor utsträckning?
birkebeineren skrev:Vi kan rimligtvis utgå från historien och språkträdet att mot slutet av Kejasardömet Jorpagnas tid har i imperiets västra delar grunden till västjori lagts. Eftersom då Trakorien (södra Palamux), Magilre och ön Bzegusta(?) var del av riket så har dialekterna/språken till en början samma ursprung. Sen när Den Tredje Konfluxen inträffar går Palamux med sitt eftervart Klavykiska rike en väg medens Magilre och Bzegusta går en annan som delar av det såkallat kontinentaljoriska (både rike och kultur).Mikael skrev:Bzegusta är en trakorisk provins som inna dess var en Magillisk och kontinetaljroisk ö i ca 700 år. Jag utgår ifrån att man talar en nyjorsik dialekt på dessa öar eller har trakoriens västjoriska dialekter (under perioden 900-600 tilhörde nog den lokala joriska dialekten Västjorin som en brygga mellan Aidne och trakorien) ersatt denna bzegustiskan?
Västjoriska eller Kontinentaljoriska?
en andra fråga. Bzegusta sägs ha haft hårdare styre än övriga Magilre innan klavykernas invasion, även om det inte var värre än för bönderna hos klavykerna.
Vad sägs om att det var Kabrinziordens som var orsaken till detta hårdare klimat?
Bzegusta talar således en kontinentaljorisk dialekt fram till ca 100 eO. Så kommer klavykerna med sitt västjoriska språk och erövrar ön. Det står i Magilre-modulen att när den klavykiske ädlingen Ogilanz Ry'Caril flydde hemlandet och Fontra Cilor följde många även från andra städer med, och de bosatte sig de flesta på Bzegusta. Här blev Ry'Carilerna både en del av öns befolkning och ironisk nog även orsaken till att klavykerna erövrade den självständiga ön (eller rättare sagt, "det åttonde hertigdömet"?). Klavykerna och deras arvtagare trakorierna behärskar fortfarande Bzegusta.
Så vilket språk dominerar nu ön, det västjori-tillhörande trakoriska eller den kontinentaljori-tillhörande magilliskan? Jag föreslår båda. De härskande trakorierna talar trakoriska (bralgiska/paratorniska) och de underkuvade bzegustierna talar magilliska (bzegusti).
Att bzegustierna vart ett hårt kuvat folk innan klavykernas erövring (de måste ha varit kuvade lokalt eftersom ingen enat Magilre då fanns) kan förklaras med att Kabrinzi Orden här var mycket stark funkar som en lösning. En annan variant skulle kunna vara att detta med den hårda kuvningen utfördes av den bzegustiska hertigen som var en tidig följare av Lysande Vägen i ett annars Kabrinztroende Magilre. Om LV var hårdare än Kabrinz kan vara en tolkningsfråga men Kabrinzkulten kan av propagandaskäl ha utmålat den som sådan.
Mikael skrev:Språket tycks vi vara överens om, gillar förslaget med tvåspråkigheten, mycket bra.
Jag backar med kabrinziidén. Tycker nu det rimmar illa med Ry'carilättens LV vurmande och 50 årskriget och den patriotism som förknippas med de striderna men inte med Kabrinz. Så förslaget återkallas.
Men jag tvekar också om att LV är lösningen. Det är klavykerna som påstår att Bzegusta var under extra svårt ok inte kabrinzi. Visserligen kan detta även skyllas på LV av klavykerna, men då blir frågan var finns unset av sanning som ligger bakom? Varför innebar LV att ogden var lite extra hård? Det tycks ju ha varit hårdare än i Magilre, eller åtminstone hårdare än i de icke kabrinzikontrollerade okten. Vi talar förmodligen om ett par generationer ogd också.
Vi kan helt enkelt konstatera att Bzegustas ogd hade extra hårda nypor. Om någon annan vet något om Bzegusta som ger lite extra krydda så var så god att föreslå.
Jag funderar också på om Bzegusta skall få en egen tråd. Jag får känslan av att ön annars kan försvinna lite i det annars omfattande officiella materialet som finns om Trakorien. Vad tros?
Brior skrev:Jag tycker att det än bra idé och får erkänna att jag inte ägnat ön många tankar sedan speltiden. Det positiva är att ni andra därmed kan husera tämligen fritt.
FYI så kommer jag antagligen att byta plats på Mereld och Bzegusta i romanen men det är inget ni behöver fästa er vid i projektet.
Från Magilre-tråden:Baldyr skrev:Dispositionsmässigt tycker jag nog att Bzegusta sorterar in under Trakorien i wikin, givetvis med sin egen huvudartikel (så småningom). Däremot kan man säkert föra den här diskussionen i en separat tråd. (Jag är generellt för fler trådar.)
Vad gäller rivaliserande kloster så föreställer jag mig att nastrolitiska kloster återfinns även utanför Nastrôl, kanske främst felikerkloster. Nastroliter har (åtminstone enligt mitt pågående arbete) även utvandrat ned till Torilia (fast i landsflykt) så man kan säkert hitta öppningar där. Vad pratar vi om för årtal för etablering av kloster på Bzegusta, förresten?
Mikael skrev:Noterade att det idag finns 7 hertigdömen vilka med Bzegusta skulle ge 8 så jag föreslår att ogd och hertogd har samma ursprung i Magilre som i Aidne.
birkebeineren skrev:Endast sju hertigdömen i Magilre då Bzegusta är ockuperat av Trakoriska riket men kanske finns en icke-officiell åttonde hertig i exil? Denne kanske av urgammal ätt eller möjligens endast en titel som ges av kungen till någon som hoppas kunna återta denna del av Allt Magilre? Det finns förövrigt ett baroni i västra Magilre kallat Bzegusta-i-öst som kanske kan kopplas?
Det känns som att Bzegusta är dagens samtalsämne, och lilla hjärnan fullkomligen svämmar över av inspiration efter en dag på jobbet. Därför tänkte jag lasta av alltsammans på er arma krakar.Baldyr skrev:Vidare vad gäller Bzegusta så föreställer jag mig att flottbasen utgör öns själva syfte, varför övriga näringar är outvecklade. Det flödar in mängder av gods för att försörja flottbasen och själva staden däromkring (namn?) men ön producerar knappast någonting av värde för exportmarknad. Inflödet av resurser kommer givetvis lokalbefolkningen till del genom marknadsekonomins mekanismer, vilket lett till att man i det stora hela är ganska nöjda med trakoriernas närvaro. (Relativt dräglig levnadsstandard, lätt att hitta avlönat arbete vid varven för arbetsfört folk, o s v.) Trakorierna ser å andra sidan fördelar med befolkningens lojalitet och intresse att tjäna pengar. För pengarna köper man ändå mest importerade produkter från Paratorna, vilket gynnar handelshus där amiraler och andra själva har aktieposter.
Kastyke-kyrkan bör oavsett vara närvarande och kan ju ha någon intressant funktion. Likaså Digeta Longa.
Oj, jag missade denna tråd helt. Därför har jag inte heller tagit hänsyn till det du skrev i min egen utläggning, ovan. Våra visioner är heller inte speciellt kompatibla, varför jag tills vidare avstår ifrån att kommentera vidare. Kanske finns det ändå gemensamma nämnare som går att kombinera? Russin att plocka ur båda kakor?Jan Erik Söderman skrev:Lite av mina tankar om ön än så länge. Allting är bara utkast så klart.
Jag misstänker att den som vill skriva om Bzegusta har ganska fria händer att hitta på efter eget huvud (möjligen inspirerat av andras texter på det här forumet). Därefter utgår vi ju ifrån ett konkret förslag istället för bara en massa åsikter, som dessutom gärna motsäger varandra.birkebeineren skrev:Tror mera på att utveckla från vissa grundideer än att bestämma sig för antal saker som skall förekomma.
Ja, den som tar tag i ön får givetvis utgå ifrån källorna i första hand, det håller jag med om.birkebeineren skrev:Hur som helst, vi får inte glömma Ogilanz Ry'Caril och Bzegustas betydelse för magillerna och deras "Allt Magilre".
Med få källor är självklart möjligheterna mer öppna men å andra sidan skall nytt material passa in och ju mer detta påverkar omvärlden ju mera måsta nyskapandet ta hänsyn till annat. Detta borde dock inte bli något större problem med Bzegusta så länge biten med den magilliska historie/kultur anknytningen finns med och det att Trakoriska riket har makten på ön.Baldyr skrev:Jag misstänker att den som vill skriva om Bzegusta har ganska fria händer att hitta på efter eget huvud (möjligen inspirerat av andras texter på det här forumet). Därefter utgår vi ju ifrån ett konkret förslag istället för bara en massa åsikter, som dessutom gärna motsäger varandra.
Tror att Bzegusta utvecklas bäst av de som på forumet engagerar sig i Trakorien och Magilre samt med ett övervakande öga av historieansvarige samt det vanliga tyckandet av övriga forumiter som är vakna.Baldyr skrev:Frågar är därför: Vem vill ge sig på att skriva om Bzegusta?
Namnförslaget inte sämre än någon annans. Dock finns det ju något avvikande namn på Palamux som diskuterat i annan tråd, som S’rid-be-Ghile, och här kan vi kanske göra en otillsiktad koppling?Baldyr skrev:Vad gäller "Ogilanz Ry'Caril" så låter det, ärligt talat, inte speciellt klavykiskt. (Vilket i sin tur beror på att Brior inte hittat på namnet.) Det kanske är en magillrisk version av namnet? I original kan namnet ha varit någonting i stil med "Gilands da Karilla", eller nåt. (Namn är kanske inte min starka sida. )
I Trakorien-modulen står det att Bzeguzta erövrades av klavykerna 100-150 eO. I Magilre-modulen står sammanfattningsvis nedanstående (postat tidigare i Magilre-tråden):Baldyr skrev:Jag hade som sagt tänkt inkludera en större utvandring från Nastrôl i min egen text och tänkte eventuellt sammanfläta detta med Ry'Caril-historiken. (Jag tänker mig ett mindre inbördeskrig i Moskorien, där bland annat munkar från Nastrôl deltagit. Kejsaren drar det kortare strået och blir hur som helst avsatt och förvisad, liksom hans anhängare drivs i landsflykt. Detta får även konsekvenser för Nastrôl. Jag återkommer med mera detaljer i Trakorien-tråden) Vilket årtal pratar vi om, egentligen?
En detalj från Magilre-modulen stämmer dock inte helt in med övriga upplysningar, att den förolämpning som var orsaken till Ry’Carilernas flykt var riktat mot klaykernas ”tredje kung Hosin den Förste”. Klavykiska riket uppstod ca 68 fO, alltså minst 150 år tidigare vilket knappast gett regeringstid till bara tre härskare, och dessa härskare inga kungar utan kejsare. Förklaringen föreslår jag vara att den myt som presenteras har tolkat historien lite fritt och att det rör sig om Klavykiska rikets kejsar "Hosin(?) den Förste av rikets tredje dynasti/hus/familj".Vad vi vet om Magilres bildande:
Magilre enas formelt 151 eO som ett kungadome under Capaz Ry'caril. Hans att kom från de trakoriska oarna vartifrån en klavykisk "hertig" Ogilanz Ry'caril någon tid innan hade flytt. Ry'caril-atten bosatte sig på on Bzegusta dar den under oklara omstandigheter engagerade sig i ofolkets krig mot klavykerna. Bzegusta blev till sist en del av Klavykiska riket men nar Capaz I svor sin kungaed var återtagandet av vad som ansågs vara en del av det nya kungariket ett centralt punkt. Aven i dagens magilliska samhalle talar man om "Allt Magilre" och hanvisar då till det forlorade Bzegusta, numera kontrollerad av klavykernas arvtagare Trakorien.
Hur det ser ut i dagens Magilre:
Capaz attlingar sitter fortfarande på Magilres tron och aven om kungen inte besitter så stor personlig makt vager hans ord tungt i Rådet genom sin titel och sin atts framtradande historia. Rådet ar en ej narmare beskriven institution men kan antas vare något slags riksråd dar framtradande adelatter ager plats. Adeln harstammar i stor grad från patricierfamiljer som under Kejsardomet Jorpagnas tid valde att bosatta sig i Drylo (som Magilre ar en del av) och forvånandsvart manga av atterna fortlever i dag. Hertigar och baroner (grevar verkar inte existera i Magilres feodala struktur) ar nominellt understallda kungen men i praktiken helt sjalvstyrande. Vad som forenar Magilre ar en stark gemensamhetskansla och formågan att vardesatta diplomati framfor krig. Inbordeskrig forekommer i Magilre endast med skarpslipade tungor.
Magilre innan Magilre:
Vad som idag utgor Magilre (och då talar jag om "Allt Magilre" (med Bzegusta alltså)) ingick i Kejsardomet Jorpagnas imperium och kallades Drylo. Landet erovrades 935-942 fO likt de ovriga nordvastra provinserna (formodligen). En urbefolkning kallat dyler (dyler - dy re ler - Drylo?, dy re ler slakt med mi re ler - mireler?) fordrevs upp i Klomellerbergen och jorerna koloniserade plattlandet. Jordbruk och fiske var då som nu den huvudsakliga syselsattningen for folket. Framstående patricier från Grivela forlade sina sommarvistelser i Drylo och pentionerade militarer gillade det lugna och valmående landet. Nar den Tredje Konfluxen kom 599 fO drabbades Drylo lindrigt men med det ovriga joriska imperiet fall drabbades indirekt aven drylo-jorerna. Bristen på metaller var avgorande och snart foll civilationen samman också har också har. Under Morkertiden kan vi anta att mindre stamfolksamhallen fortlevde, och att det ar ur dessa senare atter och regioners folk harstammar, men det ar forst under 100-talet fO vi sen vet något om Magilre. Beteckningen "magiller" och landet "Magilre" tros vara sprungna ur ett gammalt jorisk provinsnamn (ideer på forumet) och redan då varit anvanda, aven om inte något enhetligt samhalle eller styre fanns. Befolkningen tillbad ett otal gudar och trosinriktningarna var många. Då den religiosa Kabrinzi Orden bildas 34 fO (ur en intellektuell sammanslutning kallat "Tankens Storhet") skapas ett valde som tar kontroll over stora delar av Magilre och infor ett hårdt styre under Overguden Kabrinz. Nar sen kung Capaz I utropar ett nytt rike lyckas han genom att ha folkets stod och med ett attentat mot Kabrinzis huvudtempel infora tron på den Lysande Vagen. Denna från Kopparhavet i soder harstammande religion hade redan borjat sprida sig bland magillerna genom kontakter klavykerna (som dock inte var etinstrogna) skapat med landerna i soder. Kanske kom också solvandrare genom Erebs indre, mojligtvis samtidigt som S:t Palins foljeslagare missionerade mot norr? Någon av jordernas skepp kan också ha bidragit då de passerat langs kusterna från soder?
Det här låter klokt tycker jag. Har ni funderat på att ha mindre grupperingar, "ansvariga råd", som komplement till enskilda landsansvariga men bestående av dylika. Dessa råd kunde bildas runt regioner som har berörande historia, religion, geografi och politik. Syftet skulle vara att motverka lapptäckes-sjukan, att gynna samarbetet och det sömlösa fogandet av land till land.birkebeineren skrev:Tror att Bzegusta utvecklas bäst av de som på forumet engagerar sig i Trakorien och Magilre samt med ett övervakande öga av historieansvarige samt det vanliga tyckandet av övriga forumiter som är vakna.Baldyr skrev:Frågar är därför: Vem vill ge sig på att skriva om Bzegusta?
Jag tror att vi kan ha en öppning här. Eftersom källmaterialet ändå är så pass förvirrat så behöver någonting ändras. Vad sägs om att Ry'Caril är en landsflykting från Lasmosia (Lasemos/Laabne/Bhannavil) istället? Även denna region lär ju ha varit under klavykernas indirekta styre (jfr "lydrike" under trakorierna).birkebeineren skrev:Dock finns det ju något avvikande namn på Palamux som diskuterat i annan tråd, som S’rid-be-Ghile, och här kan vi kanske göra en otillsiktad koppling?
(---)
En detalj från Magilre-modulen stämmer dock inte helt in med övriga upplysningar, att den förolämpning som var orsaken till Ry’Carilernas flykt var riktat mot klaykernas ”tredje kung Hosin den Förste”. Klavykiska riket uppstod ca 68 fO, alltså minst 150 år tidigare vilket knappast gett regeringstid till bara tre härskare, och dessa härskare inga kungar utan kejsare. Förklaringen föreslår jag vara att den myt som presenteras har tolkat historien lite fritt och att det rör sig om Klavykiska rikets kejsar "Hosin(?) den Förste av rikets tredje dynasti/hus/familj".
Tack än en gång för historielektionen! Det känns tryggt att någon har koll när man själv bara höftar till saker och ting.birkebeineren skrev:I Magilre-modulen står sammanfattningsvis nedanstående (postat tidigare i Magilre-tråden):