Bzegusta

Samlingsplats för alla länder och platser
birkebeineren
Admin
Inlägg: 6819
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Bzegusta

Inlägg av birkebeineren » 2009-09-03 20:05

Bzegusta

Bild

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6819
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-09-03 20:13

Skapar här en tråd för ön Bzegusta i Västerhavet. Merk att ön inte är något självstandigt land utan är en koloni/provins under Trakoriska riket. Traditionellt tillhör Bzegusta den magilliska kulturen, och räknas av magillerna som en del av Allt Magilre, men har sedan 100-talet eO varit ockuperat av först Klavykiska kejsarriket och sen trakorierna.

Vad vet vi mer om denna plats? :?:

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6819
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-09-03 20:28

Från Trakorien-tråden:
Mikael skrev:Bzegusta är en trakorisk provins som inna dess var en Magillisk och kontinetaljroisk ö i ca 700 år. Jag utgår ifrån att man talar en nyjorsik dialekt på dessa öar eller har trakoriens västjoriska dialekter (under perioden 900-600 fO tilhörde nog den lokala joriska dialekten Västjorin som en brygga mellan Aidne och Trakorien) ersatt denna bzegustiskan?

:?: Västjoriska eller Kontinentaljoriska?

en andra fråga. Bzegusta sägs ha haft hårdare styre än övriga Magilre innan klavykernas invasion, även om det inte var värre än för bönderna hos klavykerna.

:?: Vad sägs om att det var Kabrinziordens som var orsaken till detta hårdare klimat?
Jan Erik Söderman skrev:Tycker definitivt att det ska vara en egen kontinentaljorisk dialekt

Låter väl bra. Jag ser Bzegusta som det som var den tredje stora maktfaktorn i Premagillisk historia efter Munzga och Moril Dilaz. Eventuellt dominerades den av Kabrinz när den erövrades av klavykerna och eventuellt finns dessa tankar bevarade på ön eftersom LV aldrig haft något inflytande där? Kan Kabrinz, Trocuspa, De gamla gudarna med mera tänkas ha blandats ihop till en enda stor röra här? Finns det något skumt kloster i varenda landsände med några nya munkar som ligger i fejd med alla de andra? Eventuellt finns Shamashdyrkan som blandats med LV här och fungerar som en lugnande faktor på alla de små ordnarna eftersom bönderna tillhör denna religion i stor utsträckning?
birkebeineren skrev:
Mikael skrev:Bzegusta är en trakorisk provins som inna dess var en Magillisk och kontinetaljroisk ö i ca 700 år. Jag utgår ifrån att man talar en nyjorsik dialekt på dessa öar eller har trakoriens västjoriska dialekter (under perioden 900-600 tilhörde nog den lokala joriska dialekten Västjorin som en brygga mellan Aidne och trakorien) ersatt denna bzegustiskan?

:?: Västjoriska eller Kontinentaljoriska?

en andra fråga. Bzegusta sägs ha haft hårdare styre än övriga Magilre innan klavykernas invasion, även om det inte var värre än för bönderna hos klavykerna.

:?: Vad sägs om att det var Kabrinziordens som var orsaken till detta hårdare klimat?
Vi kan rimligtvis utgå från historien och språkträdet att mot slutet av Kejasardömet Jorpagnas tid har i imperiets västra delar grunden till västjori lagts. Eftersom då Trakorien (södra Palamux), Magilre och ön Bzegusta(?) var del av riket så har dialekterna/språken till en början samma ursprung. Sen när Den Tredje Konfluxen inträffar går Palamux med sitt eftervart Klavykiska rike en väg medens Magilre och Bzegusta går en annan som delar av det såkallat kontinentaljoriska (både rike och kultur).

Bzegusta talar således en kontinentaljorisk dialekt fram till ca 100 eO. Så kommer klavykerna med sitt västjoriska språk och erövrar ön. Det står i Magilre-modulen att när den klavykiske ädlingen Ogilanz Ry'Caril flydde hemlandet och Fontra Cilor följde många även från andra städer med, och de bosatte sig de flesta på Bzegusta. Här blev Ry'Carilerna både en del av öns befolkning och ironisk nog även orsaken till att klavykerna erövrade den självständiga ön (eller rättare sagt, "det åttonde hertigdömet"?). Klavykerna och deras arvtagare trakorierna behärskar fortfarande Bzegusta.

Så vilket språk dominerar nu ön, det västjori-tillhörande trakoriska eller den kontinentaljori-tillhörande magilliskan? Jag föreslår båda. De härskande trakorierna talar trakoriska (bralgiska/paratorniska) och de underkuvade bzegustierna talar magilliska (bzegusti).

Att bzegustierna vart ett hårt kuvat folk innan klavykernas erövring (de måste ha varit kuvade lokalt eftersom ingen enat Magilre då fanns) kan förklaras med att Kabrinzi Orden här var mycket stark funkar som en lösning. En annan variant skulle kunna vara att detta med den hårda kuvningen utfördes av den bzegustiska hertigen som var en tidig följare av Lysande Vägen i ett annars Kabrinztroende Magilre. Om LV var hårdare än Kabrinz kan vara en tolkningsfråga men Kabrinzkulten kan av propagandaskäl ha utmålat den som sådan.
Mikael skrev:Språket tycks vi vara överens om, gillar förslaget med tvåspråkigheten, mycket bra.

Jag backar med kabrinziidén. Tycker nu det rimmar illa med Ry'carilättens LV vurmande och 50 årskriget och den patriotism som förknippas med de striderna men inte med Kabrinz. Så förslaget återkallas.
Men jag tvekar också om att LV är lösningen. Det är klavykerna som påstår att Bzegusta var under extra svårt ok inte kabrinzi. Visserligen kan detta även skyllas på LV av klavykerna, men då blir frågan var finns unset av sanning som ligger bakom? Varför innebar LV att ogden var lite extra hård? Det tycks ju ha varit hårdare än i Magilre, eller åtminstone hårdare än i de icke kabrinzikontrollerade okten. Vi talar förmodligen om ett par generationer ogd också.
Vi kan helt enkelt konstatera att Bzegustas ogd hade extra hårda nypor. Om någon annan vet något om Bzegusta som ger lite extra krydda så var så god att föreslå.

:?: Jag funderar också på om Bzegusta skall få en egen tråd. Jag får känslan av att ön annars kan försvinna lite i det annars omfattande officiella materialet som finns om Trakorien. Vad tros?
Brior skrev:Jag tycker att det än bra idé och får erkänna att jag inte ägnat ön många tankar sedan speltiden. Det positiva är att ni andra därmed kan husera tämligen fritt.

FYI så kommer jag antagligen att byta plats på Mereld och Bzegusta i romanen men det är inget ni behöver fästa er vid i projektet.
Baldyr skrev:Dispositionsmässigt tycker jag nog att Bzegusta sorterar in under Trakorien i wikin, givetvis med sin egen huvudartikel (så småningom). Däremot kan man säkert föra den här diskussionen i en separat tråd. (Jag är generellt för fler trådar.)

Vad gäller rivaliserande kloster så föreställer jag mig att nastrolitiska kloster återfinns även utanför Nastrôl, kanske främst felikerkloster. Nastroliter har (åtminstone enligt mitt pågående arbete) även utvandrat ned till Torilia (fast i landsflykt) så man kan säkert hitta öppningar där. Vad pratar vi om för årtal för etablering av kloster på Bzegusta, förresten?
Från Magilre-tråden:
Mikael skrev:Noterade att det idag finns 7 hertigdömen vilka med Bzegusta skulle ge 8 så jag föreslår att ogd och hertogd har samma ursprung i Magilre som i Aidne.
birkebeineren skrev:Endast sju hertigdömen i Magilre då Bzegusta är ockuperat av Trakoriska riket men kanske finns en icke-officiell åttonde hertig i exil? Denne kanske av urgammal ätt eller möjligens endast en titel som ges av kungen till någon som hoppas kunna återta denna del av Allt Magilre? Det finns förövrigt ett baroni i västra Magilre kallat Bzegusta-i-öst som kanske kan kopplas?

Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 12:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman » 2009-09-04 16:17

Lite av mina tankar om ön än så länge. Allting är bara utkast så klart.

• Hertogden av Bzegusta bor oftast på ön men tvingas då och då fly om han uttalar sig för kraftigt mot Bodakens styre. Han jobbar givetvis för Bzegustas självständighet men kan tänkas nöja sig med att ingå i Magilre återigen.
• Flottbasen är på föga sätt centralt belägen och här ligger även en stor del skepp ifrån pandaraelia och mercana. Hamnen är mer militär än handelsmässig i naturen. Känner att ytterligare en stor handelsutpost för Trakorien är lite av en cliché. Hur många ställen behöver de att handla på egentligen särskilt när det redan finns hamnarna moril dilaz, munzga, mercana och diverse hamnar på saphyna i närheten. Eventuellt fungerar det snarare som en administrativ uppsamlingspunkt för rikets yttre intressen som sköts av kompetenta men korrupta typer som fungerar som inköpare till tricilves alltid växande behov.
• Ordnar som kan tänkas finnas i olika kloster och ha en konflikt om skatteintäkter ifrån landsbygden är Feliker från Nastrohl, Stormbröder (från Jorduashur), Havsprästerna av Krakai som dyrkar den trakoriska havsgudinnan. (Minns inte vad hon heter) Ereshkigalmunkar som krönikerar saker i inlandet och de extremt penga och kommersinriktade kastykeriddarna som mest hittat på en orden för att det finns någon slags skattemässiga fördelar ifrån trakoriska riket för det. Förutom dessa så finns det en skum folkreligion som dyrkar shamash och etin som i princip samma entitet förutom att de använder olika namn för honom på olika ställen. Förmodligen finns det även kafriler men om dessa vet jag väldigt lite.
• Hamnen är egentligen en separat enhet ifrån resten av ön som i princip har självstyre under de olika ordnarna som vid olika tillfällen under klavykiska riket lyckades få rätt till olika delar av den mot att de försvarade ön mot magillerna och jorduasher och andra fiender.
• Språket är närmast besläktat med språket i Laabne samt vissa dialekter på Jih Pun och Febrakernas språk i Pandaraelia. Eventuellt även med det språk som den imarioitiska kyrkan på Marjura talar samt givetvis absolut närmast med det på Mereld. Det finns dock gott om både Bralgiska och Magilliska låneord.
Sorry can't brain today, I have the dumb.

Användarvisningsbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 20:05

Inlägg av Baldyr » 2009-09-04 16:40

Baldyr skrev:Vidare vad gäller Bzegusta så föreställer jag mig att flottbasen utgör öns själva syfte, varför övriga näringar är outvecklade. Det flödar in mängder av gods för att försörja flottbasen och själva staden däromkring (namn?) men ön producerar knappast någonting av värde för exportmarknad. Inflödet av resurser kommer givetvis lokalbefolkningen till del genom marknadsekonomins mekanismer, vilket lett till att man i det stora hela är ganska nöjda med trakoriernas närvaro. (Relativt dräglig levnadsstandard, lätt att hitta avlönat arbete vid varven för arbetsfört folk, o s v.) Trakorierna ser å andra sidan fördelar med befolkningens lojalitet och intresse att tjäna pengar. För pengarna köper man ändå mest importerade produkter från Paratorna, vilket gynnar handelshus där amiraler och andra själva har aktieposter.

Kastyke-kyrkan bör oavsett vara närvarande och kan ju ha någon intressant funktion. Likaså Digeta Longa.
Det känns som att Bzegusta är dagens samtalsämne, och lilla hjärnan fullkomligen svämmar över av inspiration efter en dag på jobbet. Därför tänkte jag lasta av alltsammans på er arma krakar. :roll:

Jag föreställer mig Bzegusta som en ointaglig naturlig fästning, ett elakt rev som sticker upp ur havet med höga, stormpiskade, lodräta klippväggar. Klavykerna erövrade ön genom list (jfr trakorierna och Ilibaurien) och lyckades så att säga störta det magillriska styret inifrån. Som tack lovades den infödda befolkningen befrielse från skatt, någonting trakorierna i sin tur givetvis endast lever upp till i teorin. (I praktiken suger man ut befolkningen genom olika "avgifter". Jfr våra "egenavgifter".)

Ön har endast en säker djuphamn, insprängd i en naturlig grotta. Denna underjordiska hamn utgör alltså flottbasen och även om man utvidgat hamnen efter förmåga finns det så att säga en övre gräns för dess kapacitet. Detta gör dock inte så mycket, då hamnen är skyddad och helt och hållet ointaglig.

Flottbasen Bzegusta fungerar i övrigt ungefär som en borg - den utövar militär makt över denna del av Västerhavet och en invasionsarmé som vill landstiga på Saphyna behöver inta den för att inte försörjningslederna skall lämnas sårbara. (I krigstid gör trakorierna alltså små räder från Bzegusta för att binda upp så mycket fientliga flottstyrkor som möjligt.)

Över flottbasen, uppe på själva klippan, återfinns resten av staden med amiralitetet, Kastyke-templet och Digeta Longas lokala högkvarter. Dessa tre institutioner (flottan, kyrkan och säkerhetspolisen) delar för övrigt på makten men konkurrerar samtidigt med varandra om inflytande och fördelar.

Öns själva säkerhet står dock nominellt under Digeta Longas överinseende, då den är vital för rikets säkerhet, och då den endast kan hotas inifrån (jfr med hur den blev erövrad, ovan). Detta innebär att det i stort sett är en polisstat, även om säkerhetspolisen medvetet håller sig i skymundan. Rikets trupper på ön lyder alltså under säkerhetspolisen och agerar vid behov även som polisstyrka. (Flottan har givetvis egna trupper, men deras befogenheter sträcker sig inte utanför själva flottbasen.)

Ansiktet utåt (gentemot befolkningen) är annars Kastyke-kyrkan och prästerna ser till att sko sig genom att ta ut olika avgifter i gudinnans namn. Brunnarna är exempelvis välsignade och dricksvatten därmed avgiftsbelagt. Små kapell finns utmed vägarna där vägvandrare förväntas ägna gudinnan en tanke, givetvis mot avgift. Och så vidare. Detta fungerar då man infört en fungerande penningekonomi (se föregående postning för grunderna i ekonomin).

Befolkningen finner sig dock i trakoriernas välde då man samtidigt indirekt uppmuntras till vardagsbrottslighet (jfr svartarbete eller hembränning). Lagen är annars ett böjligt begrepp på ön, utan man anses endast ha gjort någonting fel om man åker fast. Anledningen är att flottan i sin tur är i ständig behov av roddare till sina dramoner. Istället för att importera slavar används i regel straffångar från ön. Dessa förser säkerhetspolisen flottan mot en avgift, och genom att uppmuntra befolkningen att agera i en laglig gråzon kan man alltid ruska fram brottslingar genom gryningsräder och razzior. (Det vanligaste straffet är en tidsbestämd period som roddare, alternativt under en militär kampanj) Man har rent av grundat kriminella nätverk för att försäkra sig om tillgången på straffångar - förutom att ledarskapet inom Digeta Longa själva tjänar på själva verksamheten.

Den enda brottslighet som egentligen hotar rikets säkerhet är annars upprorsmakare, och även här ligger Digeta Longa steget före. Man har nämligen grundat en egen motståndsrörelse. (Vilket KGB faktiskt gjorde med motståndsrörelser i Baltikum under Kalla kriget.) Då det underjordiska nätverket är toppstyrt (endast ledaren är lojal mot trakorierna) har man också fullständig kontroll över alla subversiva element på ön. I händelse av krig med Magilre kan man helt enkelt samla ihop hela motståndsrörelsen, inklusive Magilriska agenter, och lämpa dem utför klipporna. (Med motiveringen att förrädarna lika gärna kan simma hem till Magilre.)

Därigenom har man också kunnat infiltrera Magilres underrättelsetjänst, både på Bzegusta och på fastlandet. Faktum är att Trakoriska rikets spionage mot Magilre styrs från Digeta Longas högkvarter på Bzegusta, varför posten som befälhavare är hett eftertraktad inom säkerhetspolisen.

Öns yttre försvar sköter alltså naturen om - alla fartyg som närmar sig ön i annat än stiltje blir obönhörligen till coffaved mot klipporna och på de rev som omger ön. (Fredliga fartyg som inte kan angöra seglar med fördel till Mereld tills vädret blivit bättre.) Däremot kan man tänka sig att vågorna gröpt ur fler men mindre underjordiska hamnar längst kusterna, men dessa hålls lämpligen hemliga. Uppe på klipporna runt ön har trakorierna även anlagt kombinerade fyrar och utkiksposter, vilka har kontakt med varandra genom speciella spegelsystem (jag har glömt namnet på deras verkliga motsvarighet). Till havs patrullerar snabba men bräckliga katremasser (vilka kanske hissas uppför klipporna och skjuts iväg som räddningsbåtar via ramper?).

Vad gäller byar och andra orter så kan dessa grovt delas upp i två sorter: Dels de ursprungliga fiskebyarna (båtarna hissas eventuellt upp på klipporna, se ovan) och dels orter som växt upp kring trakoriska installationer (se också ovan).

Slutligen kan det tänkas att flottbasen är hemmahamn åt ett par kondottiärer som agerar kapare i Trakoriska rikets namn.

Några kloster har jag dessvärre inte funderat över, men ovanstående är inte ens att betrakta som ett förslag, utan jag fabulerar mest för sakens skull. Den som sedermera skriver om ön kan plocka det som passar och strunta i resten. (Fast om ingen adopterar ön så finns risken att det hamnar på mitt eget arbetsbord. Och det vill vi väl inte? ;) )

/Baldyr
Senast redigerad av 1 Baldyr, redigerad totalt 2009 gånger.

Användarvisningsbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 20:05

Inlägg av Baldyr » 2009-09-04 16:45

Jan Erik Söderman skrev:Lite av mina tankar om ön än så länge. Allting är bara utkast så klart.
Oj, jag missade denna tråd helt. Därför har jag inte heller tagit hänsyn till det du skrev i min egen utläggning, ovan. Våra visioner är heller inte speciellt kompatibla, varför jag tills vidare avstår ifrån att kommentera vidare. Kanske finns det ändå gemensamma nämnare som går att kombinera? Russin att plocka ur båda kakor?

/Baldyr

Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 12:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman » 2009-09-04 16:52

Tycker nog att ön kan få ha fler än en hamnar och gå att erövra utifrån eftersom det finns två hamnstäder utsatta på kartan. Jag ogillar också att digeta longa ska så totalt kontrollera ön. Jag hade däremot en idé om typ sheriffer hyrda av trakoriska staten som fungerar som medlare och lagmän i inlandet.

Självklart borde digeta longa ha infiltrerat magiller och bzegustiska motståndsmän men dessa bör även ha gjort det samma med Digeta longa vilket leder till en stor osäkerhet vem som lurar vem och vem man faktiskt kan lita på.

Det du beskriver skulle ju dock hemskt gärna kunna få vara det område närmast den hamn som man faktiskt bryr sig om på ön, DVS Barabea och sedan minskar kontrollen längre ut för att förvandlas till en nästintill helt laglös soppa längst in på öns inland.
Sorry can't brain today, I have the dumb.

Användarvisningsbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 20:05

Inlägg av Baldyr » 2009-09-04 17:00

Vad gäller Bzegusta så skulle jag väl säga att alla förslag är goda, utom de dåliga. Själv behövde jag mest rensa hjärnan från Bzegusta-relaterade tankar så att jag kan koncentrera mig på väsentligheter istället. Det känns betryggande att andra redan verkar ha tagit ett fast grepp om detta fascinerande hörn av Trakoriska riket.

Jag kommenterar gärna i den mån jag kan (jag har nog väldigt dålig koll på Magilre när allting kommer omkring) när det väl finns färdiga förslag till texter att ta ställning till. :)

/Baldyr

Jan Erik Söderman
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 730
Blev medlem: 2009-05-22 12:41
Ort: Stockholm
Kontakt:

Inlägg av Jan Erik Söderman » 2009-09-04 17:36

Det finns plats för ganska mycket på lilla Bzegusta och med tanke på hur centralt den ligger tycker jag också att det mesta ska finnas där. Ön verkar vara runt 100 kvadratmil. En typisk liten förläning är om jag inte minns fel typ runt 3-4 kvadratmil. (DVS området man kan rida fram och tillbaka till från sin centralt belägna borg utan större problem om man är en lumpen riddare)

Jag tänkte mig att om man nu tänker att det domineras av ordnar och inte riddare så borde borgarna vara lite större och då krävs det också ett större område för att försörja dem antar jag. Så om vi antar att det finns plats för ungefär 10 större maktfaktorer på öarna och att de båda städerna vardera utgör en, eller i fallet Barabea kanske till och med två av dessa utrymmen så kan man alltså klämma in sju andra viktiga organisationer om strukturen är uppdelat feodal. Detta är bara några enklare tankar inte helt baserade på fakta utan bara logik (Eventuellt logiska kullerbyttor)
Sorry can't brain today, I have the dumb.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6819
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-09-04 18:59

Gillar Baldyrs ideer då de känns mest sammanhållna men några av Södermans kan enkelt flätas in. Tror mera på att utveckla från vissa grundideer än att bestämma sig för antal saker som skall förekomma.

Hur som helst, vi får inte glömma Ogilanz Ry'Caril och Bzegustas betydelse för magillerna och deras "Allt Magilre".

Användarvisningsbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 20:05

Inlägg av Baldyr » 2009-09-04 19:54

birkebeineren skrev:Tror mera på att utveckla från vissa grundideer än att bestämma sig för antal saker som skall förekomma.
Jag misstänker att den som vill skriva om Bzegusta har ganska fria händer att hitta på efter eget huvud (möjligen inspirerat av andras texter på det här forumet). Därefter utgår vi ju ifrån ett konkret förslag istället för bara en massa åsikter, som dessutom gärna motsäger varandra.

Frågar är därför: Vem vill ge sig på att skriva om Bzegusta?
birkebeineren skrev:Hur som helst, vi får inte glömma Ogilanz Ry'Caril och Bzegustas betydelse för magillerna och deras "Allt Magilre".
Ja, den som tar tag i ön får givetvis utgå ifrån källorna i första hand, det håller jag med om.

Vad gäller "Ogilanz Ry'Caril" så låter det, ärligt talat, inte speciellt klavykiskt. (Vilket i sin tur beror på att Brior inte hittat på namnet.) Det kanske är en magillrisk version av namnet? I original kan namnet ha varit någonting i stil med "Gilands da Karilla", eller nåt. (Namn är kanske inte min starka sida. :roll:)

Jag hade som sagt tänkt inkludera en större utvandring från Nastrôl i min egen text och tänkte eventuellt sammanfläta detta med Ry'Caril-historiken. (Jag tänker mig ett mindre inbördeskrig i Moskorien, där bland annat munkar från Nastrôl deltagit. Kejsaren drar det kortare strået och blir hur som helst avsatt och förvisad, liksom hans anhängare drivs i landsflykt. Detta får även konsekvenser för Nastrôl. Jag återkommer med mera detaljer i Trakorien-tråden) Vilket årtal pratar vi om, egentligen?

/Baldyr

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6819
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2009-09-04 22:48

Baldyr skrev:Jag misstänker att den som vill skriva om Bzegusta har ganska fria händer att hitta på efter eget huvud (möjligen inspirerat av andras texter på det här forumet). Därefter utgår vi ju ifrån ett konkret förslag istället för bara en massa åsikter, som dessutom gärna motsäger varandra.
Med få källor är självklart möjligheterna mer öppna men å andra sidan skall nytt material passa in och ju mer detta påverkar omvärlden ju mera måsta nyskapandet ta hänsyn till annat. Detta borde dock inte bli något större problem med Bzegusta så länge biten med den magilliska historie/kultur anknytningen finns med och det att Trakoriska riket har makten på ön.
Baldyr skrev:Frågar är därför: Vem vill ge sig på att skriva om Bzegusta?
Tror att Bzegusta utvecklas bäst av de som på forumet engagerar sig i Trakorien och Magilre samt med ett övervakande öga av historieansvarige samt det vanliga tyckandet av övriga forumiter som är vakna.
Baldyr skrev:Vad gäller "Ogilanz Ry'Caril" så låter det, ärligt talat, inte speciellt klavykiskt. (Vilket i sin tur beror på att Brior inte hittat på namnet.) Det kanske är en magillrisk version av namnet? I original kan namnet ha varit någonting i stil med "Gilands da Karilla", eller nåt. (Namn är kanske inte min starka sida. :roll:)
Namnförslaget inte sämre än någon annans. Dock finns det ju något avvikande namn på Palamux som diskuterat i annan tråd, som S’rid-be-Ghile, och här kan vi kanske göra en otillsiktad koppling?
Baldyr skrev:Jag hade som sagt tänkt inkludera en större utvandring från Nastrôl i min egen text och tänkte eventuellt sammanfläta detta med Ry'Caril-historiken. (Jag tänker mig ett mindre inbördeskrig i Moskorien, där bland annat munkar från Nastrôl deltagit. Kejsaren drar det kortare strået och blir hur som helst avsatt och förvisad, liksom hans anhängare drivs i landsflykt. Detta får även konsekvenser för Nastrôl. Jag återkommer med mera detaljer i Trakorien-tråden) Vilket årtal pratar vi om, egentligen?
I Trakorien-modulen står det att Bzeguzta erövrades av klavykerna 100-150 eO. I Magilre-modulen står sammanfattningsvis nedanstående (postat tidigare i Magilre-tråden):
Vad vi vet om Magilres bildande:

Magilre enas formelt 151 eO som ett kungadome under Capaz Ry'caril. Hans att kom från de trakoriska oarna vartifrån en klavykisk "hertig" Ogilanz Ry'caril någon tid innan hade flytt. Ry'caril-atten bosatte sig på on Bzegusta dar den under oklara omstandigheter engagerade sig i ofolkets krig mot klavykerna. Bzegusta blev till sist en del av Klavykiska riket men nar Capaz I svor sin kungaed var återtagandet av vad som ansågs vara en del av det nya kungariket ett centralt punkt. Aven i dagens magilliska samhalle talar man om "Allt Magilre" och hanvisar då till det forlorade Bzegusta, numera kontrollerad av klavykernas arvtagare Trakorien.

Hur det ser ut i dagens Magilre:

Capaz attlingar sitter fortfarande på Magilres tron och aven om kungen inte besitter så stor personlig makt vager hans ord tungt i Rådet genom sin titel och sin atts framtradande historia.
Rådet ar en ej narmare beskriven institution men kan antas vare något slags riksråd dar framtradande adelatter ager plats. Adeln harstammar i stor grad från patricierfamiljer som under Kejsardomet Jorpagnas tid valde att bosatta sig i Drylo (som Magilre ar en del av) och forvånandsvart manga av atterna fortlever i dag. Hertigar och baroner (grevar verkar inte existera i Magilres feodala struktur) ar nominellt understallda kungen men i praktiken helt sjalvstyrande. Vad som forenar Magilre ar en stark gemensamhetskansla och formågan att vardesatta diplomati framfor krig. Inbordeskrig forekommer i Magilre endast med skarpslipade tungor.

Magilre innan Magilre:

Vad som idag utgor Magilre (och då talar jag om "Allt Magilre" (med Bzegusta alltså)) ingick i Kejsardomet Jorpagnas imperium och kallades Drylo. Landet erovrades 935-942 fO likt de ovriga nordvastra provinserna (formodligen). En urbefolkning kallat dyler (dyler - dy re ler - Drylo?, dy re ler slakt med mi re ler - mireler?) fordrevs upp i Klomellerbergen och jorerna koloniserade plattlandet. Jordbruk och fiske var då som nu den huvudsakliga syselsattningen for folket. Framstående patricier från Grivela forlade sina sommarvistelser i Drylo och pentionerade militarer gillade det lugna och valmående landet. Nar den Tredje Konfluxen kom 599 fO drabbades Drylo lindrigt men med det ovriga joriska imperiet fall drabbades indirekt aven drylo-jorerna. Bristen på metaller var avgorande och snart foll civilationen samman också har också har. Under Morkertiden kan vi anta att mindre stamfolksamhallen fortlevde, och att det ar ur dessa senare atter och regioners folk harstammar, men det ar forst under 100-talet fO vi sen vet något om Magilre. Beteckningen "magiller" och landet "Magilre" tros vara sprungna ur ett gammalt jorisk provinsnamn (ideer på forumet) och redan då varit anvanda, aven om inte något enhetligt samhalle eller styre fanns. Befolkningen tillbad ett otal gudar och trosinriktningarna var många. Då den religiosa Kabrinzi Orden bildas 34 fO (ur en intellektuell sammanslutning kallat "Tankens Storhet") skapas ett valde som tar kontroll over stora delar av Magilre och infor ett hårdt styre under Overguden Kabrinz. Nar sen kung Capaz I utropar ett nytt rike lyckas han genom att ha folkets stod och med ett attentat mot Kabrinzis huvudtempel infora tron på den Lysande Vagen. Denna från Kopparhavet i soder harstammande religion hade redan borjat sprida sig bland magillerna genom kontakter klavykerna (som dock inte var etinstrogna) skapat med landerna i soder. Kanske kom också solvandrare genom Erebs indre, mojligtvis samtidigt som S:t Palins foljeslagare missionerade mot norr? Någon av jordernas skepp kan också ha bidragit då de passerat langs kusterna från soder?
En detalj från Magilre-modulen stämmer dock inte helt in med övriga upplysningar, att den förolämpning som var orsaken till Ry’Carilernas flykt var riktat mot klaykernas ”tredje kung Hosin den Förste”. Klavykiska riket uppstod ca 68 fO, alltså minst 150 år tidigare vilket knappast gett regeringstid till bara tre härskare, och dessa härskare inga kungar utan kejsare. Förklaringen föreslår jag vara att den myt som presenteras har tolkat historien lite fritt och att det rör sig om Klavykiska rikets kejsar "Hosin(?) den Förste av rikets tredje dynasti/hus/familj".

Mikael
Admin
Inlägg: 5016
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael » 2009-09-05 07:19

Sitter ju nu med Magilres historia så här är ett utdrag

Ca 100 eO Den klavykiska "hertogden" Ogilanz Ry'caril och Ry'carilätten bosatte sig på ön Bzegusta efter att ha blivit landsförvisade från Palamux av det Klavykiska rikets tredje kejsare Hosin den förste.

100-150 eO Klavykerna ägnar ett halv sekel åt att erövra Magilres västligaste hertigdöme. Bzegustas baroner var hopplöst underbemannade, men bet sig envist fast i varenda dunge och klippskreva. Klavykernas erövring blev därför oerhört blodig.

Användarvisningsbild
Brior
Fårodlare
Inlägg: 479
Blev medlem: 2007-01-27 15:34
Ort: Uppsala
Kontakt:

Inlägg av Brior » 2009-09-05 08:29

birkebeineren skrev:
Baldyr skrev:Frågar är därför: Vem vill ge sig på att skriva om Bzegusta?
Tror att Bzegusta utvecklas bäst av de som på forumet engagerar sig i Trakorien och Magilre samt med ett övervakande öga av historieansvarige samt det vanliga tyckandet av övriga forumiter som är vakna.
Det här låter klokt tycker jag. Har ni funderat på att ha mindre grupperingar, "ansvariga råd", som komplement till enskilda landsansvariga men bestående av dylika. Dessa råd kunde bildas runt regioner som har berörande historia, religion, geografi och politik. Syftet skulle vara att motverka lapptäckes-sjukan, att gynna samarbetet och det sömlösa fogandet av land till land.

Kanske finns det redan, men nu talar jag om dem som verkligen producerar material och som faktiskt skulle kunna ha möten över nätet.

Användarvisningsbild
Baldyr
Erebosisk Köpman
Inlägg: 314
Blev medlem: 2009-08-02 20:05

Inlägg av Baldyr » 2009-09-05 09:08

birkebeineren skrev:Dock finns det ju något avvikande namn på Palamux som diskuterat i annan tråd, som S’rid-be-Ghile, och här kan vi kanske göra en otillsiktad koppling?

(---)

En detalj från Magilre-modulen stämmer dock inte helt in med övriga upplysningar, att den förolämpning som var orsaken till Ry’Carilernas flykt var riktat mot klaykernas ”tredje kung Hosin den Förste”. Klavykiska riket uppstod ca 68 fO, alltså minst 150 år tidigare vilket knappast gett regeringstid till bara tre härskare, och dessa härskare inga kungar utan kejsare. Förklaringen föreslår jag vara att den myt som presenteras har tolkat historien lite fritt och att det rör sig om Klavykiska rikets kejsar "Hosin(?) den Förste av rikets tredje dynasti/hus/familj".
Jag tror att vi kan ha en öppning här. Eftersom källmaterialet ändå är så pass förvirrat så behöver någonting ändras. Vad sägs om att Ry'Caril är en landsflykting från Lasmosia (Lasemos/Laabne/Bhannavil) istället? Även denna region lär ju ha varit under klavykernas indirekta styre (jfr "lydrike" under trakorierna).

I så fall kan Hosin ha varit en furste ("kung") i Lasemos medan Ry'Caril var en riddare (med ett förflutet som förklarar namnet). På Bzegusta kan han och hans folk ha bättrat på historien om sin nesliga flykt, så att han själv blivit en hertig.

Om vi envisas med att hålla oss till Moskorien så tror jag nog att vi måste reda ut detta med "dynasier" först. Trakorien-modulen (sid 62) kan tolkas både som att den klavykiska kejsartiteln gick i arv (medan trakoriernas inte gör det) och att den inte gjorde det (likt trakoriernas dito). Kanske Brior vet att tolka texten rätt?

Mitt eget förslag utgår annars ifrån att en klavykisk kejsare försöker göra sin son till efterträdare, vilket tolkas av Bodâken som ett försök att instifta arvsmonarki. Ett kortare inbördeskrig bryter ut, ur vilken adeln går segrande. Kejsaren avsätts och lever sina dagar i exil på Myxa, medan de lojalister som stött honom får sina ägor beslagtagna som straff.

Här kommer i så fall "Gilands da Karilla" in i bilden som en landsflyktig kejsartrogen hertig, som sedermera fick namnet Ogilanz Ry'Caril på Bzegusta och som gav upphov till den magillriska konungaätten. Hosin däremot blir då den nye kejsaren som utnämns av Bodâken och som driver hertigen i landsflykt.

Oavsett så är det möjligt att ha en koppling till banzikan, om man vill. Antingen var riddaren från Lasemos Trocuspa-troende, eller så följde banzikan-praktiserande munkar från Nastrôl (vilka också varit lojala till kejsaren) med till Bzegusta.
birkebeineren skrev:I Magilre-modulen står sammanfattningsvis nedanstående (postat tidigare i Magilre-tråden):
Tack än en gång för historielektionen! :D Det känns tryggt att någon har koll när man själv bara höftar till saker och ting.

/Baldyr

Skriv svar