Kalmurri

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarvisningsbild
Spelknepe
Admin
Inlägg: 2513
Blev medlem: 2007-01-25 20:26
Ort: Helsingborg
Kontakt:

Inlägg av Spelknepe » 2013-05-20 10:59

Adragoor skrev:Ny, bättre version av den kalmurriska texten ovan:
Bättre!? Det är ju massa hål i denna! :P

Användarvisningsbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 11:31

Inlägg av Gabriel » 2013-05-22 14:04

Urtiden, rewrite baserat på kommentarer


Urtid

Enligt de kalmurriska legenderna lämnades de nyfödda tvillingarna Kalmur och Ashatar att dö i ödemarken en gång i världens ungdom. När mångudinnan såg de arma pojkarna grät hon och förbarmade sig över dem. Hon närde dem med sitt vita ljus så att de inte skulle svälta och hon skyddade dem från vilda djur. Eftersom de närdes enbart av månljus blev både deras hår och hud helt vita.

När de blev gamla nog lärde hon dem att jaga. Men när de tillsammans hade fällt en silkeslama började de träta om vem som skulle få den vackra pälsen. Båda bröderna hävdade sig vara den förstfödde och därför ha rätt till den. Bråket slutade med att bröderna skiljdes åt. Kalmur gick söderut medan Ashatar gick norrut.

De stammar som bröderna träffade på i söder och norr såg de vita männen som utsända av månen och följde dem och gjorde dem till hövdingar. Både Kalmur och Ashatar undervisade sina nya folk om mångudinnan och lärde dem heliga riter till hennes ära. De båda folken fick nu namnen kalmurrer och ashatarer.

När Kalmur och Ashatar slutligen dog blev sorgen stor bland båda folken, men en av de åldriga schamanerna i Emshats heliga grottor förutspådde att det en dag skulle födas ett barn som bar månens tecken. Detta barn skulle bringa enhet mellan de två brödrafolken.


Ca 1400 f.O. ett folkslag gör sig kända i landet kring Demontungan i norra Furgia/södra Kalmurri som särskiljer sig från de omgivande barbarfolken. Deras namn försvinner i historien och de flyr västerut från margylerna över Demontungan och tillåts av Krun att bosätta sig i Lasutyp, senare kallat Nidland. Det anses av flera närliggande folk att detta folk är besmittat med margylernas ondska som de bär med sig västerut.

Ca 1300 f.O. Margylerna från Yndar lejer ett nomadiskt ryttarfolk från slätterna öster om nuvarande Kalmurri. Med sin nyvunna kraft intar de Furgias norra provinser.

Ca 1250 f.O. De hyrda nomadfolken fortsätter sina angrepp på Furgia.

1053 f.O. De sista alverna undslipper från förintelsen av den alviska högkulturen i Cerbergen i ett ensligt skepp styrt av sina havslevande kusiner mot öster över Masevabukten. De slog sig ner bland alver som redan bodde där, och gjorde platsen till en stad och en hamn där vänskap och kunskapsutbyte mellan olika alvkulturer fortsätter långt in i modern tid.

Ca 1020 f.O. Flertalet bittra strider utkämpas mellan alver och margyler. Alverna lär sig på ett dyrköpt sätt att motstå den yndariska magitraditionen och hålla sina länder fria. Alverna tar senare med sig kunskapen till sina släktingar på de västra kontinenterna.

Ca 1000 f.O Kalmurrerna är ännu inte samlat som ett enat folkslag. Nomaderna lever fortfarande på stenåldersnivå. Margylerna förhindrar medvetet att framsteg som bronsgjutning och järnsmide når nomadfolken. Nomaderna blir alltmer ett slavfolk under margylerna, men i gengäld börjar dessa ryttare bli mer "civiliserade" och lära sig ny magi som nekromanti, demonologi och spiritism av sina yndariska herrar.

ca 750 f.O. En religiös väckelse får nomadfolken ute på Akrogals slätter att röra på sig och attackera dåtidens två största imperier: Kejsardömet Jorpagna och Yndar. I Jorpagna drabbar räderna främst Krun samt de områden som senare kallas Hynsolge och södra Tolan. Attackerna utförs ofta av hippogriffryttare eftersom Demontungan är hårt befäst av jorerna.

Ca 700 f.O. Eld och mörkerguden Sathmog som är del av den religiösa omvändelsen har viss makt även i Kalmurri och skickar plundrande nomadklaner ända in i östra Ereb.

Ca 700 f.O. Religionens makt att inspirera och påverka mänskliga riken både skrämmer och förundrar de alver som bor i området. De sluter tidigt avtal med nomadfolken och delar med sig av sina kunskaper rörande båtbyggande och trähantverk. Vissa nomader bosätter sig längs kusten och börjar med kustnära fiske. De första alviska hippogriffryttarna i Akrogal nämns vid denna tid i sägner och legender. Alverna hade lärt sig att rida på hippogriffer av nomaderna.

700 f.O. Staden Ketoriam grundas.

Ca 850 f.O. Furgia blir ett fritt rike men lyckas aldrig riktigt få något fast grepp om de nordligaste provinserna. Delar av dessa provinser blir längre fram den södra delen av Kalmurri.

Ca 599 f.O Den tredje konfluxen inträffar och det margyliska riket faller.

Kalmurris alver firar det margyliska rikets fall. Denna festlighet blir en tradition som lever kvar långt in i det moderna Kalmurriska Kejsardömmet även om högtidens ursprung blir bortglömt och förvrängt bland människorna.

453 f.O. Depíla Schoon, Mångudinnans son, föds med ett vitt öga till sitt första liv. Han blir en ledstjärna för dyrkare av Mångudinnan och hans budskap och makt når en kritisk punkt 412 f.O. då han dör av en förgiftad pil. På sin dödsbädd förklarar han för prästerskapet hur de ska finna honom igen.

420 f.O. Ugahir Bogaduur uppfinner det ugahiriska alfabetet.

418 f.O. Kejsaren besegrar och fördriver andra kulter och religioner. Han har stäppnomader mellan sig och de områden i öster där hotet från Eledains och Sathmogs arméer är aktiva.

412 f.O. Kejsaren föds till sitt andra liv. Han ges titeln Depila och nämns Depíla Mugemka Schoon. Det råd som skapas för att styra riket under Kejsarens barndom tar många idéer från Furgia i söder och den kejserliga administrationen grundadas.

Ca 400 f.O. Vandrar nomader genom Kalmurri och vidare västerut, dessa stammar kommer att bilda grunden för den akrogaliska befolkningen i dagens Krun.

Ca 390 f.O. Kalmurriska arméer erövrar de nordfurgiska provinserna och etablerar ungefärligen den nuvarande gränsen i söder. Furgierna lyckas stoppa invasionen vid staden Ketoriam, som blir Furgias nya huvudstad.

353 f.O. Depíla Mugemka Schoon dör och kejsaren återföds till sitt tredje liv under namnet Depíla Angashra Katuur.

Ca 310 f.O. I öster har Eledains arméer sådan framgång att kejsaren kände sig hotad, även om brödraskapet aldrig tar sin kamp till måndyrkarna i Kalmurri.

.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-22 21:15

Mycket bra jobb med historien. De första årtalen har jag gett lite olika uppgifter om men för att passa in med annat (bl.a. ett slag som tidigare omtalats i Krun) föreslår jag följande:
  • Ca 1400 f.O.
    Nomadfolk från norr om Kamsun börjar lejas som legotrupper av margylerna på Yndar. Deras syfte är att attackera Furgia från nordöst.

    Ca 1300 f.O.
    De attackerande nomaderna har orsakat stora spänningar i Furgias norra provinser. Flera furgiska lydfolk har antingen allierat sig med nomaderna eller flytt västerut. Ett fåtal gör motstånd men utan hjälp från det furgiska kärnlandet verkar sammanbrottet vara nära.

    1299 f.O.
    Slaget vid Desj-kha. Kruns kejsare Emghures känner sig hotad av de akrogaliska folken och går över Demontungan. På slätten sydöst för Mahammarbergen drabbar krunierna samman med akragh-folket i vad som kommer bli känd som historiens största slag utkämpat med häststridsvagnar. Akrag-folket besegras och tas som krigsfångar med tillbaka till Krun. Erebs lärde hävdar att ondskan som finns i dagens Nidland följde med bland dessa krigsfångar som tidigare kämpat för margylerna på Yndar. Vad de lärde är mer oense om är huruvida akragh-folket var allierad med furgierna eller bland de invaderande nomaderna.

    Ca 1250 f.O.
    Furgia norr om Mahammarabergen kontrolleras av nomadfolken.

    1202 f.O.
    Margylerna tar över makten i Furgia. Nomaderna ges som belöning för sina insatser allt land norr om floden Harytis. Folken kommer senare att bli kända som kalmurrer men är ännu inte enade och kan lätt kontrolleras av margylerna.
Förutom att slaget passas in i historien får även Furgias fall ett årtal (och hur Harytis har blivit betraktad som en gräns). Har även försökt visa hur kalmurrerna blev ett folk men utan att vara för specifik. Om ashatarerna var en del av de attackerande nomaderna på 1400-1200-talen fO eller om de först blev en del av Kalmurri på 800-talet eller 400-talet fO är dock en öppen fråga.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-23 09:53

Kan det tänkas att ashatârerna var stammar som tidigare levde nordöst om dagens Kalmurri men som när den religiösa omvändelsen inleddes i centrala Akrogal 750 fO inte tog del av denna? Ashatârerna höll fast vis sin traditionella dyrkan av Mångudinnan (varianten som fanns innan gudinnan fick en son) men pressades av de omvända västerut och in i vad som kom att bli norra Kalmurri.

I södra Kalmurri lever redan kalmurriska stammar (eller kanske snarare det som kommer bli kalmurrerna) dit de kom som legosoldater redan 1300-1200 fO.

Senare smälter ashatârer och kalmurrer samman till et folk under Mångudinnans son på 400-talet fO

Vad som händer med de omvända nomaderna är att de finns bland och mellan ashatârer och kalmurrer fram till det kalmurriska kejsardömets födelse på 400-talet fO. Då pressas de antingen tillbaka österut där de fortfarande lever eller korsar Demontungan och blir en del av befolkningen i dagens Krun och Nidland.

Användarvisningsbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 11:31

Inlägg av Gabriel » 2013-05-23 21:20

Känns som det fungerar, dock rörande vissa delar så är det nog svårt att sätta ett finger på vilka folkgrupper som faktiskt blir de moderna kalmurrierna i södra delen av landet eftersom det blir en riktig smältdegel av nomadiska legoknektar, invandrande stammar, furgier som blir erövrade m.m.

Om 90.000 franker blir erövrade av 10.000 germaner och tvingas att byta språk och kultur, är de då germaner 1000 år senare?

Behöver skriva om en del små delar av historielinjen, tack förresten. :)

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-24 06:39

Svårt att veta eftersom det förmodligen inte var någon enskild grupp/stam som gick oförändrade genom hela denna långa period från 1400-400 fO. Precis som det är i vår värld. Ändå finns vissa grunddrag och för att ge en ram för utveckling och likheter i språk och kultur hos olika folk är det lätt att föregå och förenkla historien. Men i fallet Kalmurri kan vi hålla oss till bara "nomadfolk" fram till 400 fO då landet formellt bildas.

Så här ser då historien ut med de senaste ändringarna (tog också bort "ca" vid konfluxen eftersom vi i andra länder inte brukar skriva så, och flyttade samman händelserna vid 700 fO)
Gabriel skrev: Urtid

Enligt de kalmurriska legenderna lämnades de nyfödda tvillingarna Kalmur och Ashatar att dö i ödemarken en gång i världens ungdom. När mångudinnan såg de arma pojkarna grät hon och förbarmade sig över dem. Hon närde dem med sitt vita ljus så att de inte skulle svälta och hon skyddade dem från vilda djur. Eftersom de närdes enbart av månljus blev både deras hår och hud helt vita.

När de blev gamla nog lärde hon dem att jaga. Men när de tillsammans hade fällt en silkeslama började de träta om vem som skulle få den vackra pälsen. Båda bröderna hävdade sig vara den förstfödde och därför ha rätt till den. Bråket slutade med att bröderna skiljdes åt. Kalmur gick söderut medan Ashatar gick norrut.

De stammar som bröderna träffade på i söder och norr såg de vita männen som utsända av månen och följde dem och gjorde dem till hövdingar. Både Kalmur och Ashatar undervisade sina nya folk om mångudinnan och lärde dem heliga riter till hennes ära. De båda folken fick nu namnen kalmurrer och ashatarer.

När Kalmur och Ashatar slutligen dog blev sorgen stor bland båda folken, men en av de åldriga schamanerna i Emshats heliga grottor förutspådde att det en dag skulle födas ett barn som bar månens tecken. Detta barn skulle bringa enhet mellan de två brödrafolken.


Kronologi

Ca 1400 f.O.
Nomadfolk från norr om Kamsun börjar lejas som legotrupper av margylerna på Yndar. Deras syfte är att attackera Furgia från nordöst.

Ca 1300 f.O.
De attackerande nomaderna har orsakat stora spänningar i Furgias norra provinser. Flera furgiska lydfolk har antingen allierat sig med nomaderna eller flytt västerut. Ett fåtal gör motstånd men utan hjälp från det furgiska kärnlandet verkar sammanbrottet vara nära.

1299 f.O.
Slaget vid Desj-kha. Kruns kejsare Emghures känner sig hotad av de akrogaliska folken och går över Demontungan. På slätten sydöst för Mahammarbergen drabbar krunierna samman med akragh-folket i vad som kommer bli känd som historiens största slag utkämpat med häststridsvagnar. Akrag-folket besegras och tas som krigsfångar med tillbaka till Krun. Erebs lärde hävdar att ondskan som finns i dagens Nidland följde med bland dessa krigsfångar som tidigare kämpat för margylerna på Yndar. Vad de lärde är mer oense om är huruvida akragh-folket var allierad med furgierna eller bland de invaderande nomaderna.

Ca 1250 f.O.
Furgia norr om Mahammarabergen kontrolleras av nomadfolken.

1202 f.O.
Margylerna tar över makten i Furgia. Nomaderna ges som belöning för sina insatser allt land norr om floden Harytis. Folken är ännu inte enade och kan lätt kontrolleras av margylerna.

1053 f.O.
De sista alverna undslipper från förintelsen av den alviska högkulturen i Cerbergen i ett ensligt skepp styrt av sina havslevande kusiner mot öster över Masevabukten. De slog sig ner bland alver som redan bodde där, och gjorde platsen till en stad och en hamn där vänskap och kunskapsutbyte mellan olika alvkulturer fortsätter långt in i modern tid.

Ca 1020 f.O.
Flertalet bittra strider utkämpas mellan alver och margyler. Alverna lär sig på ett dyrköpt sätt att motstå den yndariska magitraditionen och hålla sina länder fria. Alverna tar senare med sig kunskapen till sina släktingar på de västra kontinenterna.

Ca 1000 f.O
Kalmurrerna är ännu inte samlat som ett enat folkslag. Nomaderna lever fortfarande på stenåldersnivå. Margylerna förhindrar medvetet att framsteg som bronsgjutning och järnsmide når nomadfolken. Nomaderna blir alltmer ett slavfolk under margylerna, men i gengäld börjar dessa ryttare bli mer "civiliserade" och lära sig ny magi som nekromanti, demonologi och spiritism av sina yndariska herrar.

Ca 850 f.O.
Furgia blir ett fritt rike men lyckas aldrig riktigt få något fast grepp om de nordligaste provinserna. Delar av dessa provinser blir längre fram den södra delen av Kalmurri.

Ca 750 f.O.
En religiös väckelse får nomadfolken ute på Akrogals slätter att röra på sig och attackera dåtidens två största imperier: Kejsardömet Jorpagna och Yndar. I Jorpagna drabbar räderna främst Krun samt de områden som senare kallas Hynsolge och södra Tolan. Attackerna utförs ofta av hippogriffryttare eftersom Demontungan är hårt befäst av jorerna.

Ca 700 f.O.
Eld och mörkerguden Sathmog som är del av den religiösa omvändelsen har viss makt även i Kalmurri och skickar plundrande nomadklaner ända in i östra Ereb. Religionens makt att inspirera och påverka mänskliga riken både skrämmer och förundrar de alver som bor i området. De sluter tidigt avtal med nomadfolken och delar med sig av sina kunskaper rörande båtbyggande och trähantverk. Vissa nomader bosätter sig längs kusten och börjar med kustnära fiske. De första alviska hippogriffryttarna i Akrogal nämns vid denna tid i sägner och legender. Alverna hade lärt sig att rida på hippogriffer av nomaderna.

599-598 f.O
Den tredje konfluxen inträffar och det margyliska riket faller. Kalmurris alver firar det margyliska rikets fall. Denna festlighet blir en tradition som lever kvar långt in i det moderna Kalmurriska Kejsardömmet även om högtidens ursprung blir bortglömt och förvrängt bland människorna.

453 f.O.
Depíla Schoon, Mångudinnans son, föds med ett vitt öga till sitt första liv. Han blir en ledstjärna för dyrkare av Mångudinnan och hans budskap och makt når en kritisk punkt 412 f.O. då han dör av en förgiftad pil. På sin dödsbädd förklarar han för prästerskapet hur de ska finna honom igen.

420 f.O.
Ugahir Bogaduur uppfinner det ugahiriska alfabetet.

418 f.O.
Kejsaren besegrar och fördriver andra kulter och religioner. Han har stäppnomader mellan sig och de områden i öster där hotet från Eledains och Sathmogs arméer är aktiva.

412 f.O.
Kejsaren föds till sitt andra liv. Han ges titeln Depila och nämns Depíla Mugemka Schoon. Det råd som skapas för att styra riket under Kejsarens barndom tar många idéer från Furgia i söder och den kejserliga administrationen grundadas.

Ca 400 f.O.
Vandrar nomader genom Kalmurri och vidare västerut, dessa stammar kommer att bilda grunden för den akrogaliska befolkningen i dagens Krun.

Ca 390 f.O.
Kalmurriska arméer erövrar de nordfurgiska provinserna och etablerar ungefärligen den nuvarande gränsen i söder. Furgierna lyckas stoppa invasionen vid staden Ketoriam, som blir Furgias nya huvudstad.

353 f.O.
Depíla Mugemka Schoon dör och kejsaren återföds till sitt tredje liv under namnet Depíla Angashra Katuur.

Ca 310 f.O.
I öster har Eledains arméer sådan framgång att kejsaren kände sig hotad, även om brödraskapet aldrig tar sin kamp till måndyrkarna i Kalmurri.
Ytterligare saker kommer säkert att behöva putsas efter vart som nya händelser tillkommer och utvecklas. Och viss information som nu står i kronologin kan med fördel ges i olika textavsnitt senare i beskrivningen av Kalmurri (exempelvis delar av vad som står om alverna) men fyller just nu en funktion där den står eftersom den hjälper oss att hålla reda på detaljer.
Några årtal och händelser i Kalmurris senare historia måste vi också få med men dessa kan vi lägga till efter vart.

Jag föreslår att vi nu wikifierar denna delen av Historien och sen börjar beskriva Geografi. Det borde bli lite lättare? :)

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-05-24 08:05

birkebeineren skrev:Kan det tänkas att ashatârerna var stammar som tidigare levde nordöst om dagens Kalmurri men som när den religiösa omvändelsen inleddes i centrala Akrogal 750 fO inte tog del av denna? Ashatârerna höll fast vis sin traditionella dyrkan av Mångudinnan (varianten som fanns innan gudinnan fick en son) men pressades av de omvända västerut och in i vad som kom att bli norra Kalmurri.

I södra Kalmurri lever redan kalmurriska stammar (eller kanske snarare det som kommer bli kalmurrerna) dit de kom som legosoldater redan 1300-1200 fO.

Senare smälter ashatârer och kalmurrer samman till et folk under Mångudinnans son på 400-talet fO

Vad som händer med de omvända nomaderna är att de finns bland och mellan ashatârer och kalmurrer fram till det kalmurriska kejsardömets födelse på 400-talet fO. Då pressas de antingen tillbaka österut där de fortfarande lever eller korsar Demontungan och blir en del av befolkningen i dagens Krun och Nidland.
Egentligen är det kanske inte så viktigt att närmare definiera kalmurrer och ashatârer innan 400-talet f.O. Innan dess var de två rätt oansenliga stammar som levde i närheten av Emshatbergen. Inte förrän den förste kejsaren började lägga under sig andra omgivande stammar grundlades den nationella gemenskap som finns i dagens Kalmurri. Ashatârerna allierade sig rätt omgående med sitt brödrafolk på 400-talet eftersom de förenades av tron på mångudinnan och hennes son. Ashatârerna smälte dock aldrig samman med kalmurrerna utan behöll en egen identitet. De reste ju sig också senare i uppror under den åttonde kejsarens tid.

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Inlägg av Adragoor » 2013-05-24 08:10

birkebeineren skrev:Jag föreslår att vi nu wikifierar denna delen av Historien och sen börjar beskriva Geografi. Det borde bli lite lättare?
Håller med. Det är dags att gå vidare!

Användarvisningsbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 11:31

Inlägg av Gabriel » 2013-05-24 11:26

Låter bra. Jag var lite trött och svammlig när jag skrev de senaste inläggen btw.

Användarvisningsbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 11:31

Inlägg av Gabriel » 2013-05-24 11:30

Dock kvar på historie delen finns

- Tidig historia

- Kejsarinnan + dolda rådet + dolda hovet (känner mig fortfarande osäker var detta ska vara någonstans)

- Bahaz historia

Se:
viewtopic.php?p=36496#36496

.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-24 13:14

Gabriel skrev:Dock kvar på historie delen finns

- Tidig historia

- Kejsarinnan + dolda rådet + dolda hovet (känner mig fortfarande osäker var detta ska vara någonstans)

- Bahaz historia

Se:
viewtopic.php?p=36496#36496

.
Den tidiga historien sorterar vi efter vart. Det kan kanske verka lite rörigt nu men diskussionerna om Kalmurri har gjort att vi fått klarlagt flera viktiga saker angående exempelvis Furgia, Krun, Yndar och Cereval. Om du vill kan jag när vi kommit lite längre ta på mig att skriva samman historien före alvernas ankomst och kejsardömets upprättelse.

Kejsarinnan och de dolda beskrivs bättre under Samhälle och Politik. När det är klart kan vi plocka ut eventuella viktiga årtal och sen lägga till i historien.

Bahaz historia kan huvudsakligen återges under stadsbeskrivningen. Flera av årtalen så som de nu ser ut rör ju hela Kalmurri (och Furgia) och behöver egentligen omformas något för att inte passa bara staden utan hela landet. Tänker då främst på alla erövringar och återerövringar. Kanske Adragoor kan vara behjälplig här?

Men nu Geografi. :) Först en övergripande beskrivning som rör hela landet och sen viktiga regioner och platser mera specifikt, hur låter det?

Användarvisningsbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 11:31

Inlägg av Gabriel » 2013-05-24 14:09

Ok :)

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-25 06:02

Läser genom Kalmurritråden och tänker att följande borde vara med under Geografi, antingen i den övergripande texten eller som enskilda platser:

Ödelandet (och att här ligger staden Kernath som sen beskrivs under Städer)
Sandens rike
Emshat (är väl speciellt viktig som gräns mellan ashatârer och kalmurrer?)
Lidhiafloden (viktig som nordgräns)
Berugikullarna (finns omtalat här bl.a. viewtopic.php?p=36275#36275)
Ushetilskogen (viktig om inte för annat så för sin storlek)
Demontungan (från kalmurrisk synvinkel)
"De östra delarna av landet" (att gränsen här är något flytande...)
Hamdaldipasset (gränsport mot ärkefienden Furgia)
"Området söder Mahammarbergen" (som kontrolleras av Kalmurri (namnförslag: Desj-kha alt. Shundiska slätten))
Nitmoogerna (ögruppen där Bahaz (som beskrivs under städer) ligger)

Finns garanterat flera intressanta platser, detta bara tänkt som en inspiratin till att ta sig an ämnet. :)

Användarvisningsbild
Gabriel
Magillersk Fogde
Inlägg: 237
Blev medlem: 2011-06-13 11:31

Inlägg av Gabriel » 2013-05-25 11:14

Tillägg kan vara:

Alen'lum - området, med Alen'lum bergen och Alen'lum skogarna samt Ariatenu. Alviska områden belagda med förbjud att beträda för de flesta människor.

Azah'gar bergen där bergsfolket bor, en plats för konstanta stridigheter och rykten om onda väsen - en plats där en eller flera av de förbannade kejsarna kan vara gömda.

Yah'azah sjön som är en helt enorm sjö, ja - nästan ett innanhav söder om Emshat bergen. Vid dess östliga kant ligger Kalmurri's största dvärgrike Yah'kzim.

Ön Ryh, som med sin garnision är den nord-västligaste punkten för kejsardömmet och ligger nära de dimmiga öarna/piratöarna som teoretiskt tillhör Dharbia.

Dalmoth skogen med sina stora klaner av vargmän.


Wikifierat. /Admin.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Inlägg av birkebeineren » 2013-05-26 08:54

Alenlum, Azahgarbergen och Yahazahsjön kan kort nämnas i den allmänna texten (kompletterande information om dessa lär ju komma med i beskrivningen av alverna, bergsmännen och dvärgar). Ön Ryh och Dalmothskogen kan få en egen beskrivning (även om de också lär nämnas senare, under militärmakt och vargmän).

Nedanstående text som nu finns i inledningen kan förslagsvis flyttas till Geografi och utgöra grund till den allmänna beskrivningen här.
Gabriel skrev:Riket begränsas i norr av Trimbusbergen inåt land och Dhrbia vid kusten, i söder av Hymmarabergen och gränsfloden mot Furgia, Harytis. I öster är Kalmurris gräns suddig och skiftande beroende på vilka nomadfolk som svurit trohet till kejsaren.

Skriv svar