Furgia

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1008
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Furgia

Inlägg av Snibben » 2014-11-17 21:28

birkebeineren skrev: Klart komplicerad men jag tror jag hänger med efter en titt i wikin.

Ykitis - namnet på familjen
Mahara - titeln varje adelsätts överhuvud bär
Uyths - personens egna namn
Aezim - formell titel alla adliga blodsfurgier bär
Ab'Iths, Ab'Uyths osv. - tillägg man gör efter hur mycket respekt man väljer att visa, alternativt beroende på hur gott om tid man har på sig att ramsa upp namn :wink:
Just det. Om man inte är en Mahara så kan man antingen strunta i att lägga till något eller så lägger man till andra titlar.
Detta gäller för "vanligt folk" dock är Aezim något som bara används av adeln.
Ämbetsmännen är söner och döttrar till Furgia (men brukar därefter räkna upp sina anor även om de officiellt inte ingår i deras namn).
Präster och prästinnor är söner och döttrar till den gud de representerar (likt ämbetsmännen räknar de dock anorna efter detta namn).
Magiker är alla söner och döttrar till sina mästare (vilka de kan räkna bakåt)[/quote]
birkebeineren skrev:
Snibben skrev:Antagligen. Finns det ankor längre österut så finns de nog i Furgia. I annat fall kanske de bara finns på västkusten? Övriga folkslag är dock så försvinnande få i den Furgiska masspopulationen av människor så de försvinner lätt. De flesta övriga raser har dock anammat den furgiska stilen med undantag för alver och dvärgar.
Vad sägs om att det i större delar av Furgia knappt förekommer ankor men att det längs kusten av provinsen Fioro i sydväst finns ankor ursprungligen från Sombatze med goda kontakter över södra Golwyndahavet samt att det i provinserna Siai och Kiai längst i öst finns ankor av okänt ursprung som mest håller sig för sig själva. Eller något liknande.

Att ankorna inte är vanliga, åtminstonde inte i de delar av Furgia som har kontakter med Ereb, tänkte jag kunde passa med Adragoors äventyrside om att ankhandelshus från Ereb som söker efter potentiella ankbosättningar i österled de kan handla med.
Kanske finns det obskyra blå ankor i akrogal ?

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Furgia

Inlägg av Adragoor » 2014-11-17 22:18

Kanske man kan använda sig av ett suffix för familjenamnet (dvs. "av Ykitisfamiljen" eller "Ykitiern/Ykitiden") och genitiv + puça för "son till". Såhär t.ex: Ykitiya Mahara Uyths Aezim Ithahya puça, Uythahya puça .

Ovanstående är saxat rakt av från fornpersiska där t.ex. Artaxšaçahyā Xšhyā puça
Haxāmanišiya
, betyder "Kung Artaxerxes son, achameniden" och såklart kan man ju mutera det lite.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6666
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Furgia

Inlägg av birkebeineren » 2015-02-03 10:00

Från Äventyr:
Jorerna tar direkt kontroll över provinsen Lasutyp ca 800 fO. Tidigare har de låtit ett akrogalisk lydfolk sköta sig själva mot att betala skatt och tjänstgöra som soldater (dessa akrogalier bosatte lander redan 1200 fO med tillstånd från den då krunska kejsaren). Demontungans befästningar utökas. Vi har inte utrett detaljerna men detta händer samtidigt som de akrogaliska stäppnomaderna ökar i antal och fördriver margylerna från Furgia. Nomaderna lyckas aldrig inta själva Demontungan men de kan utföra räder luftvägen med hippogriffer och når på detta vis långt in i Ereb. Periodvis har de kanske också kontroll över delar av lasutypisk territorium och befolkningen där (det akrogaliska lydfolket och eftervart vissa inflyttade jorer) men något permanent brofäste uppnår de inte. Regionen kommer dock att vara orolig helt fram till konfluxen. Golwyndahavet lär vara den säkraste försörjningsvägen för Demontungan och då förslagsvis med staden Besphoro som närmaste hamn?
Hur förhåller sig furgierna till jorerna och Kejsardömet Jorpagna från det att de återtar kontrollen över sitt hemland ca 800 fO och fram till konflixen 599-598 fO?

Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1008
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Furgia

Inlägg av Snibben » 2016-11-07 11:51

birkebeineren skrev:Från Äventyr:
Jorerna tar direkt kontroll över provinsen Lasutyp ca 800 fO. Tidigare har de låtit ett akrogalisk lydfolk sköta sig själva mot att betala skatt och tjänstgöra som soldater (dessa akrogalier bosatte lander redan 1200 fO med tillstånd från den då krunska kejsaren). Demontungans befästningar utökas. Vi har inte utrett detaljerna men detta händer samtidigt som de akrogaliska stäppnomaderna ökar i antal och fördriver margylerna från Furgia. Nomaderna lyckas aldrig inta själva Demontungan men de kan utföra räder luftvägen med hippogriffer och når på detta vis långt in i Ereb. Periodvis har de kanske också kontroll över delar av lasutypisk territorium och befolkningen där (det akrogaliska lydfolket och eftervart vissa inflyttade jorer) men något permanent brofäste uppnår de inte. Regionen kommer dock att vara orolig helt fram till konfluxen. Golwyndahavet lär vara den säkraste försörjningsvägen för Demontungan och då förslagsvis med staden Besphoro som närmaste hamn?
Hur förhåller sig furgierna till jorerna och Kejsardömet Jorpagna från det att de återtar kontrollen över sitt hemland ca 800 fO och fram till konflixen 599-598 fO?
Jag tänker mig att Furgia är extremt xenofobiskt efter att det Margyliska imperiet drar sig undan. Man stänger sina gränser och försöker hålla kontrollen inom riket. En tanke är också att det inom Furgia är väldigt oroligt om vem som skall inneha makten. Mahärerna sluter upp sig i olika faktioner bakom sina kandidater till tronen. Inre konflikter och inbördeskrig gör att man inte vänder sig utåt under denna period? Detta mellan 800-600 f.O. ? Då Furgia klarar sig relativt oskadd från konfluxen blir man snabbt en ekonomisk stormakt återigen runt Golwyndas sötvattenshav (Hur går det för Krun, Efaro Sombatze under konfluxen?) Man är också väldigt protektionistisk över det som kommer kallas Främre Kamsun och både stöttar och splittrar de nu befriade stadsstaterna (söndra och härska teknik). Vi kan nog sluta oss till att Furgia inte är speciellt förtjusta i andra starka stater (ytterligare en anledning till att hata Kalmurri)
Senast redigerad av 1 Snibben, redigerad totalt 2016 gånger.

Mikael
Admin
Inlägg: 4992
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Re: Furgia

Inlägg av Mikael » 2016-11-07 20:19

Har för mig att Efaro och Krun klarar sig relativt lindrigt, vad står det i Nidland?
Sombatze bör ha klarat sig oskadda.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6666
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Furgia

Inlägg av birkebeineren » 2016-11-07 21:55

Ett försök på en sammanställning av vad som sagt i källor och forum om tiden före, under och efter tredje konfluxen i länderna närmast Furgia:

Nidland (Lasutyp)
750 fO börjar centralakrogaliska Satmoghdyrkare attackera kejsardömet Jorpagna på hippogriffer. Provinserna som drabbas är främst Lasutyp (Nidland) men även Krun och Hynsolge. Angriparna lyckas inte erövra Demontungan från jorerna men de utgör ett stort hot helt fram till tredje konfluxen 599-598 fO. Exakt vad som då händer är inte helt avklarat men i Lasutyp upprätthåller en jorisk härförare vid namn Gren för en tid ett jorisk-akrogalisk rike (dessa akrogalier är legosoldater som länge kämpat på jorernas sida). Riket faller efter en tid samman i mindre delar men ett relativt lugn härskar fram till 400 fO.* Då strömmar på nytt ett centralakrogalisk folk över Demontungan och orsakar det såkallade Sexstammarskriget vilket medför kaos i Lasutyp. Om detta kaos råder sammanhängande fram till det kaos som råder 139 eO då Hynsolge tar över styret i Lasutyp är inte bestämt så har finns det en lucka i historien för eventuella utvecklingar.

Krun
Krun plågas också av hippogriffryttarna från och med 750 fO men hotas inte på allvar militärt. Vad som händer i landet fram till tredje konfluxen 599-598 fO är inte sagt förutom att det är en integrerad del av Kejsardömet Jorpagna. Här finns således möjligheter till utvecklingar och kontakter med Furgia. Vid konfluxen drabbas Krun mycket hårt, både av köttbitarna och av den pestepidemi som sprider sig från kometen som slagit ner i Hynsolge. Stora delar av befolkningen dör och hela landsänder avfolkas. 400 fO* strömmar centralakrogalier över Demontungan, orsakar kaos i Lasutyp, och bosätter sig sen i Krun där de sedan blivit en del av landets akrogaliska befolkning (Krun är en blanding av jorer och akrogalier). Fram till ca 50 fO råder oreda och strid mellan otaliga små furstar, "de många furstarna era" som historikerna kallar perioden. Sen sprider sig Ashinas lära men det är en senare historia.

Länk till Kruns historia: viewtopic.php?p=150#p150

Efaro
Efaro erövras av jorerna 736-734 fO och är fram till konfluxen 599-598 fO en del av Kejsardömet Jorpagna. Efaro jorifieras aldrig utan efarer och jorer lever som skilda folk (enligt artikeln i Sinkadus lite som Indien under britisk styre). Det är ändå jorerna som har kontroll så om Furgia har kontakt med Efaro så är det via jorerna. Vad som händer vid konfluxen är inte sagt förutom att Kejsardömet Jorpagna faller och således det styre som fanns. Möjligheter till utveklingar finns.

TILLÄGG

Sombatze
Vi vet inte så mycket om Sombatze varken förr eller nu. Landet har lyckats hålla sig utanför större konflikter förutom vid åtminstonde ett tillfälle. 1065-1000 fO skövlar efariska trupper, med stöd från nargurer (troligen, texten är tvetydig i EA-Kampanj s.6) hela Sombatze och orsakar kaos i landet. Omfattningen av denna skövlig är så stor att margylerna i Furgia känner sig hotade och mobiliserar till försvar. Vad som vidare händer vet vi inte så här finns möjlighet till utveckling. Efter en tid återhämtar sig troligen Sombatze. Kanske relativt snabbt och då kan det vara så att de i perioden från 800 fO fram till konfluxen 599-598 fO har någon form för kontakt med Furgia. Senare i historien känns det åtminstonde troligt att Sombatze har handelskontakter med Furgia då länderna ligger nära varandra och kulturella band genom sitt gemensamma ursprung i Golwyndakulturen.

*400 fO är då kalmurrierna etablerar sig i dagens Kalmurri och driver den tidigare befolkningen västerut över Demontungan.

Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1008
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Furgia

Inlägg av Snibben » 2017-01-01 14:26

På årets första dag tar vi oss en titt på Ketoriam, Furgias huvudstad.
Ketoriam 2016.png
Jag har tidigare försökt rita en bra karta men aldrig varit nöjd. Nu är jag nöjd.

Ketoriam är västra Altors enda miljonstad. Här lever över en miljon invånare på en yta som är ungefär 5,2 gånger så stor som Krilloan (som jämförelse). Mer info kommer.

Användarvisningsbild
Fafnir
Vortiger
Inlägg: 1984
Blev medlem: 2007-02-09 12:19
Ort: Stockholm
Kontakt:

Re: Furgia

Inlägg av Fafnir » 2017-01-01 16:56

Väldigt tjusigt! :D
...Men vem skall föra våra runor, så väl, med den äran?
----------
Instagram: porkypete
----------

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6666
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Furgia

Inlägg av birkebeineren » 2017-01-02 15:26

Tjusigt! Är kartan lik den förra du gjorde över Ketoriam? Hittar den inte längre men tror det fanns med någon sorts nekropol? Den lät spännande som äventyrsplats, men jag antar att du har koll på dina egna gamla idéer. :wink:

Så det är i Ketoriam Palofars grav ligger? Hur kan det tänkas att furgierna behandlar och ser på sombatzinska pilgrimer som gärna besöker graven?

Är det kedjor, pålar eller något annat ute i hamninloppen?

Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1008
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Furgia

Inlägg av Snibben » 2017-01-02 22:52

Karta med namn på alla kvarter.
Ketoriam 2016 II.png
birkebeineren skrev:Tjusigt! Är kartan lik den förra du gjorde över Ketoriam? Hittar den inte längre men tror det fanns med någon sorts nekropol? Den lät spännande som äventyrsplats, men jag antar att du har koll på dina egna gamla idéer. :wink:
Jämför själv. Jag har slopat namnet "Segertrorget", tagit bort bron över Harytis och gjort om hamnarna men annars finns alla namn och intressanta platser med.
Ketoriam.png
birkebeineren skrev: Så det är i Ketoriam Palofars grav ligger? Hur kan det tänkas att furgierna behandlar och ser på sombatzinska pilgrimer som gärna besöker graven?
Japp. Man flyttade dit den från Faoriam när Furgias Storkonung flyttade huvudstaden. Sombatziner är välkommna fast det vore roligt om det fanns fler gravar i Sombatze som gjorde anspråk på att vara Palofars grav.

birkebeineren skrev: Är det kedjor, pålar eller något annat ute i hamninloppen?
Flera rader bakom varandra är pålar. Den ensamma prickade linjen innan hamnen är en stor kedja.


Befolkningsfördelning:

Aezimstaden 75500
Befästningarna 55000
Bronsstaden 32000
Cederstaden 8200
Fiskestranden 6500
Gammelkvarteren 15000
Guldstaden 85000
Järnstaden 36700
Karavankvarteren 8500
Kryddstaden 34500
Köpmannastaden 105100
Lägre staden 36000
Mandelstaden 7500
Myntstaden 34500
Nekropolen 15500
Norrastaden 38800
Okänd 35500
Palatset 20000
Prästatden 35200
Regnbågsstaden 32800
Sidenstaden 25000
Silverstaden 15700
Södra staden 25600
Testaden 34000
Trädgårdsstaden 15500
Tuppstaden 12000
Varvstaden 22700
Väldofternas kvarter 25000
Västra hamnen 32200
Östra hamnen 38100
Ej bofasta 25200
Övriga boende 12300

Summa 1001100

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6666
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Furgia

Inlägg av birkebeineren » 2017-01-03 10:24

Nekropolen finns kvar, så även Yndariska arkivet som jag var lite orolig för. :)
Snibben skrev:Man flyttade dit den från Faoriam när Furgias Storkonung flyttade huvudstaden. Sombatziner är välkommna fast det vore roligt om det fanns fler gravar i Sombatze som gjorde anspråk på att vara Palofars grav.
Faktum är att enligt sombatzinerna finns det flera platser som kan vara Palofars grav. Tyvärr vet man inte vilken som är den rätta och för att vara på den säkra sidan utesluter man heller inga alternativ. Prästernas astrologer har spårat ett kraftcentrum till Ketoriam som inte fanns där före flytten från Faoriam och lägger detta till grund för gravens äkthet. Men andra platser, både i och utanför Sombatze, har även de stärka skäl för att vara den mytiske hjältens sista viloplats. Pilgrimerna i Ketoriam kan delas in i två typer, dels de djupt troende som enbart har kommit till furgiernas land för att be och ofra, dels de som i lika stor grad som religiösa motiv har handelsmässiga intressen i staden.

Finns det någon särskild stadsdel där farsegels pilgrimer från Sombatze hittar tillfälligt boende när de besöker Ketoriam?

Och om någon undrar så finns Palofars födelseort i den heliga staden Pal-nok-sa där palofariterna, den store hjältens mytiska ättlingar, har sitt urhem.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6666
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Furgia

Inlägg av birkebeineren » 2017-01-03 17:29

Jag skulle vilja få avklarat en historisk fråga, eller snarare två: Ketoriams fall.

Detta för att försöka jämka ihop olika historiska förlopp kring Demontungan och de angränsande länderna och regionerna: Nidland, Krun, Kalmurri, Sombatze, Yndar, Kejsardömet Jorpagna, östra Nargur mfl.

Enligt källorna och tidigare diskussioner vet vi att Ketoriam på tusen år endast två gånger fallit för en angripare.

Första gång verkade vi vara ganska överens om att utspelade sig ca 390 fO då kalmurrierna nyligen hade erövrat norra Furgia, dvs de delarna som nu är del av Kalmurri, men jag skulle vilja spika det. Och gärna utveckla händelserna, även om det kan komma senare, jag vill huvudsakligen ha årtalet.

Andra gången föreslogs till 124 eO som en del i krigshandlingar där ön Bahaz erövrades av Kalmurri. Ett annat förlag var under eller i sammanhang med när solfarare från Ereb sökte sig österut i Det furgiska äventyret 214-217 eO.

Senaste diskussionen finns här: viewtopic.php?p=36570#p36570

Hur Ketoriam, västra Altors största stad(?), kunnat falla är intressant men även hur furgierna återtagit staden?

Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1008
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Furgia

Inlägg av Snibben » 2017-01-05 12:17

birkebeineren skrev:Jag skulle vilja få avklarat en historisk fråga, eller snarare två: Ketoriams fall.

Detta för att försöka jämka ihop olika historiska förlopp kring Demontungan och de angränsande länderna och regionerna: Nidland, Krun, Kalmurri, Sombatze, Yndar, Kejsardömet Jorpagna, östra Nargur mfl.

Enligt källorna och tidigare diskussioner vet vi att Ketoriam på tusen år endast två gånger fallit för en angripare.

Första gång verkade vi vara ganska överens om att utspelade sig ca 390 fO då kalmurrierna nyligen hade erövrat norra Furgia, dvs de delarna som nu är del av Kalmurri, men jag skulle vilja spika det. Och gärna utveckla händelserna, även om det kan komma senare, jag vill huvudsakligen ha årtalet.

Andra gången föreslogs till 124 eO som en del i krigshandlingar där ön Bahaz erövrades av Kalmurri. Ett annat förlag var under eller i sammanhang med när solfarare från Ereb sökte sig österut i Det furgiska äventyret 214-217 eO.

Senaste diskussionen finns här: viewtopic.php?p=36570#p36570

Hur Ketoriam, västra Altors största stad(?), kunnat falla är intressant men även hur furgierna återtagit staden?
Det furgiska äventyret verkar som det mest troliga annars så skulle nog Ketoriams erövring vara av större vikt än Bahaz?

Ketoriam föll genom föräderi. De erebiska riddarhärarna skulle aldrig kunnat föra in belägrignsmaskiner av den massiva skala som krävdes för att erövra Ketoriam 214 - 217 eO. Ketoriam var ordentligt befäst och kunde i princip inte intas om det inte vore för den förrädiska Altines släkten, som hade ambition på Storkonungens tron. Genom mutor och hemliga bakdörrar lyckades man att föra in tillräckligt många riddare och egna trupper för att inta Solplataset och därmed utropa en ny storkonung sommaren 215 eO. Altines storkonung var dock inte mer än en marionett och man lyckades aldrig egentligen bli Storkonung av allt Furgia utan bara av Ketoriam.

Naturligtvis så lät inte Furgierna detta gå ostraffat och återintog snabbt Ketoriam 216 eO. Solfarana drevs tillbaka och besegrades slutgiltig i början på 217 eO.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6666
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Furgia

Inlägg av birkebeineren » 2017-01-05 16:01

Så här skrev Bergdahl när soltåget mot Furgia senast diskuterades:
Bergdahl skrev:Man är ju inget under av effektivitet och aktiviteten på forumet har väl inte varit på topp på sistone men här kommer i alla fall en något utförligare text (dock inte klär än) rörande det furgiska soltåget.
Soltåget mot Furgia

Soltåget mot Furgia, en förlängning av det första soltåget, hade sin upprinnelse i det relativa lugn som infann sig i norra Soluna efter etableringen av Solstaten 212 e.O. I norra Soluna kom solfararna i kontakt med handelsmän från det fjärran Furgia, och en och annan solfarare lyssnade nyfiket på berättelser om magnifika, men sedan hundratals år övergivna helgedomar tillägnade en gudom, av furgierna benämnd Eladain. Bland många solfarare ansågs denne Eladain vara den samme som Etin, och att det nu var varje god troendes plikt att fortsätta soltåget mot Furgia för att återta helgedomarna i Etins namn. Särskilt framträdande om denna åsikt var den berendiske greven Gilbertus av ? (Gilbertus Silvervåg av Laterna /Admin.), uppbackad av en sammanslutning jorpagniska riddare, Den helige Odos brödraskap, med Lociuz Nica Aurelo a Claravalz i spetsen. I solstaten fanns vid tiden gott om solfarare som anslutit det första soltåget i slutskedet och inte hunnit få sin religiösa iver eller äventyrslystnad stillad. Bland dessa föll tanken om att fortsätta soltåget österut i god jord. Många anslöt sig till Gilbertuz och antalet som krävde ett soltåg mot Furgia växte med tiden till en formidabel skara. Ett formellt godkännande av exarken Arcival I erhölls aldrig trots påtryckningar, men soltåget välsignades emellertid av ett flertal aidniska bontisâler.

Furgierna var vid tidpunken involverade i ett av de otaliga krig som förts med ärkefienderna i norr - kalmurrierna, samtidigt som man ansattes av krigiska nomadstammar i de nordöstra gränstrakterna. När rykten om solfararnas förehavanden nådde de styrande slog dessa dövörat till i hopp om att de bara var illasinnade rykten spridda av kalmurrierier, vilket det mesta talade för då de underrättelser som nått furgierna från Solstaten tydde på att solfararna inte hade skepp nog för att sätta upp en tillräckligt stor invasionsflotta vid den solunska golwyndakusten för att utgöra ett hot. När solfararflottan, via slusstrappan vid Raas Narram, avseglade mot Furgia 214 e.O, var furgierna således oförberedda. Att solfararna skulle ta vägen förbi Raas Narram hade inte slagit furgiernas storkonung och dennes ministrar, då förbindelser med jorerna i det Krunska förbundet vid den aktuella tidpunkten var mycket goda. När jorerna vände furgierna ryggen genom att tillåta solfararna att passera Raas Narram, var det som att huggas i ryggen av en broder.

Jorerna i det Krunska förbundet övergav sina gamla bundsförvanter i kampen mot de akrogaliska nomadern, till vilka de och furgierna räknade de mulekhtrogna i Krun, i tron om att furgierna gick mot ett oundvikligt nederlag i kriget mot kalmurrierna, och att solfararna därav var ett säkrare kort i kampen mot de mulekhtrogna. Efter att solfararna förhandlat sig till tillgång till slusstrappan mot löften om att stöda sin joriska bröder i det Krunska förbundet i deras kamp mot de mulekhtrogna, avseglade således en ansenlig flotta mot Furgia, via Garhuea - nuvarande Stabul. Seglatsen mot Furgia var av Etin välsignad med gynsamma värdeförhållande och var förhållandevis händelselös.

När de styrande i Furgia nåddes av underrättelser om den hastigt annalkande invasionsflottan lamslogs man av tvivel. Stora delar av rikets armé var uppbunden i kriget mot Kalmurrierna och i nordost av strider mot nomader. Att de skulle tvingas till strid mot Solfararna tog andan ur Storkonung och dennes ministrar, men man skickade ut sin eftersatta golwyndaflott i hopp om att denna skulle kunna skrämma iväg solfararna. Furgiernas flotta nedkämpades förhållandevis lätt av solfararna med understöd av krigsskepp från det Krunska förbundet. Nu stod endast furgiernas hopp till en hastigt ihopsatt armé betående av gamla veteraner och unga pojkar, samt kuststädernas stadsvakt.

Efter att solfararflottan nedkämpat furgiernas flotta seglade solfararna söderut utmed kusten förbi gränsfloden Harytis utlopp där de hade furgias huvudstad Ketoriam inom synhåll. Målet som hägrade för solfararna, Etins bergshelgedomar vid Faoriam, som låg några dagsseglatser söder om Ketoriam.
Innan jag fortsätter med texten skulle jag behöva ha lite feedback på, förutom allmänna tankar och tyckande, om detta fungerar med t.ex. Snibbens tankar/texter kring Furgia.

Jag behöver ju ha en anledning till hur en liten solfararinvasion initialt kan nå en viss framgång men efter ett tag kastas ut i havet igen. Har även tänkt mig att händelserna skall vara en anledning till att de mulekhtrogna i Krun och Furgierna närmar sig varandra. Tänkte mig t.ex. att furgierna framöver stöder de mulekhtrognas erövring av Solfararfästet Garhuea - det som senare blir Stabul. Men nu blir det väl lite väl OT från texten om "Soltåget mot Furgia".
Mycket av det här handlar om Krun och de furgiska delarna lämnas lite öppet men det borde kunna gå att fläta in med Altines föräderi? Kanske att oportunistiska kalmurrier utnyttjar situationen som uppstår?

Oavsett exakt händelseförlopp så är Det furgiska äventyret mytomspunnet i Ereb, särskilt i riddarländer där trubadurerna har otaliga sånger och berättelser från både det här och andra soltåg.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6666
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Furgia

Inlägg av birkebeineren » 2017-01-06 06:36

I wikiartikeln för Det furgiska äventyret finns än så länge bara en kort förklaring och länkar till vad som skrivits på forumet.

Sen finns ett antal namn som jag tänkt är beryktade solfarare från soltåget som det diktats sånger och berättelser om i Ereb sen. Dessa tänkte jag lämna obeskrivna så att om någon vill använda själv till egen kampanj eller historier här är det bara att göra.
Gilbertus Silvervåg (berendier)
Lociuz Nica Aurelo a Claravalz (jorpagnier)
Calmuz Ecato a Lugulband (jorpagnier)
Velmand Duva av Edremer (kardier)
Relverik Hjärtemod av Alemin (berendier)
Borul Merne av Kemaglia (berendier)
Meriuz Umber a Varlene (jorpagnier)
Saxamar Lantz ab Akvanam (jorpagnier)
Embrozius Embago ab Embra (jorpagnier)
Valentin Langerskoog av Relgherin (kardier)
Kelina Silversida av Andenin (berendier)
Ingodrik Bougar av Strömme (kardier)
Erinar Salsten av Rinn (zorakier)
Alizia Naknakora a Zast (jorpagnier)
Brand Ulvsson (kardier)
Xorox Ormundsson (zorakier/nostratier)
Borson Agger (zorakier)
Enda upptagna namnen är Gilbertuz Silvervåg som blev kung av Garhuea i Krun, Claravalz och Lugulband som är centrala i Den Helige Odos Orden, samt Brand Ulvsson från Kardien.

Skriv svar