ErebAltor.se

Hur ser Furgias handel med staterna längs Kamsunkusten ut?

Följande trådar berör ämnet:

viewtopic.php?p=27692#p27692
viewtopic.php?p=21091#p21091

Från hamnstaden Sassai på västkusten i Tsioriprovinsen fortsätter (enligt tidigare kladdkarta) den stora karavanvägen som börjat i Ketoriam vidare östover och in i Kamsun. Huvuddelen av handeln med östra Akrogal borde rimligtvis följa denna landburna väg då Glashavet utanför kusten av Furgia och Kamsun är mycket svårt att färdas på (enligt EA-boxen).

birkebeineren skrev:Hur ser Furgias handel med staterna längs Kamsunkusten ut?

Följande trådar berör ämnet:

viewtopic.php?p=27692#p27692
viewtopic.php?p=21091#p21091

Från hamnstaden Sassai på västkusten i Tsioriprovinsen fortsätter (enligt tidigare kladdkarta) den stora karavanvägen som börjat i Ketoriam vidare östover och in i Kamsun. Huvuddelen av handeln med östra Akrogal borde rimligtvis följa denna landburna väg då Glashavet utanför kusten av Furgia och Kamsun är mycket svårt att färdas på (enligt EA-boxen).

Enligt EA så sträcker sig Glashavet längs med Solunas kust men verkar inte gå norr om Grelgeifallen. Kan dock tro att Furgerna satte sjökort över Glashavet redan för 400 år sedan.

Så kan det vara. Glashavets glasklippor verkar också lämna det möjligt, antigen tack vare noggran kartläggning eller att de inte sträcker sig helt in till kusten, att segla söderut hela vägen från Kamsun ner till södraste Soluna om vi studerar kimzonernas nationalepos Kalameikiden:

http://www.erebaltor.se/wiki/index.php? ... lameikiden

Hur förhåller sig förresten Furgia till furstendömet Habete Grelge ute i Grelgifallen?

Arrgh! Sudda, sudda!

Jag har hittat flera motsättningar i mina texter och jag har börjat tänkt i andar banor lite gran. Istället för att försöka bända in pusselbitarna kommer jag att försöka skriva om lite saker och/eller ta bort motsägelsefulla saker. Otharos observationer kommer alltid att vara vägledande men han såg allt med västerländska glasögon. Börjar skriva på en Update.

En uppdatering av hela Furgia eller av Otharos brev?

Låter oavsett spännande. Håll oss underrättade om eventuella större ändringar i det gamla materialet så vi kan anpassa till omgivande länder och material. Ser fram emot mer Furgia.

Angående Otharos brev så antar jag du vet att de alla (tror jag?) är wikifierade under Berättelser & Sägen på framsidan?

birkebeineren skrev:En uppdatering av hela Furgia eller av Otharos brev?

Låter oavsett spännande. Håll oss underrättade om eventuella större ändringar i det gamla materialet så vi kan anpassa till omgivande länder och material. Ser fram emot mer Furgia.

Angående Otharos brev så antar jag du vet att de alla (tror jag?) är wikifierade under Berättelser & Sägen på framsidan?

Vad jag avser göra är att skriva om i det sociala systemet och de sydakrogaliska folken. Militär, stadsbyggnad, handel, utrikespolitik osv. kommer vara oförändrad. Anledningen är att jag fann det vanliga systemet med Adel, präster, borgare och bönder-pyramiden vara alltför snäv. I det nya social systemet kommer blodsfurgiern (alltså vanlig furgier) och de som övergått till det furgiska systemet delas in i fyra folk.
Detta kommer vara Jordens folk vilka är bönder, krigare, hantverkare, adelsmän, köpmän, helt enkel de människor som får sin utkomst av att äga jord (vilket kommer vara en av grundbaserna till att vara adelsman). Ärftliga skrån, livegna bönder, rika köpmän, stolta katfrakter och mäkta Mahärer.
Himlens folk sköter affärerna med gudarna. Dessa kan vara anställda av de övriga folken i tempel tillägnade skyddsgudar eller begravningskapell. De kan också leda kloster eller vara medlemmar av uråldriga tempeldynastier. Bland himlens folk finns också heliga bönder och hantverkare som sköter det vardagliga arbetet inom prästkastet.
Vattnets folk är de starka och mäktiga kaderna av ämbetsmän som mer eller mindre styr Furgia. Att de kallas Vattnets folk har att gör med att den ursprungliga uppgiften för dem var att överse bevattningskanaler. Nu mer styr de rätt så mycket mer. Denna grupp kommer nog att vara minst förändrad.
Eldens folk är antagligen den minsta. Detta egna folk består av magiker och deras tjänare.

Återkomer med mer beskrivningar av hir jag vill styra om bland övriga folk och med språk.

Snibben skrev:...

Återkomer med mer beskrivningar av hir jag vill styra om bland övriga folk och med språk.

Låter intressant!

-

Snibben: Har du ett namn på Furgias statsöverhuvud? Vi behöver det för att fylla i Landsfakta i wikin.

Finns det ankor i Furgia? Och om det gör det, vilken ställning har detta djurfolk i samhället som enligt beskrivningarna så långt verkar vara ganska människodominerad?

birkebeineren skrev:Snibben: Har du ett namn på Furgias statsöverhuvud? Vi behöver det för att fylla i Landsfakta i wikin.

Enligt AB så härskas Furgia av Ykitisfamiljen vars överhuvud är Uyths. Jag tänker dock mer honom som den starkaste politiska ledaren bland Furgias adelshus snarare än att han är Storkonung.
Dessutom så borde han nog hete Ykitis Mahara Uyths Aezim Ab'Iths Ab'Uyths Ab'Iths Ab'Iths Ab'Uyths Ab'Iths (Ättnamn, titel, egennamn, titel, därefter uppräknas fäder med suffixet ab (son, son av). Vill man vara riktigt formel räknas även deras titlar upp men detta är inte nödvändigt.

Verkar det klart

I övrigt har jag inget namn på Storkonungen och den kejserliga ätten än.

birkebeineren skrev:Finns det ankor i Furgia? Och om det gör det, vilken ställning har detta djurfolk i samhället som enligt beskrivningarna så långt verkar vara ganska människodominerad?

Antagligen. Finns det ankor längre österut så finns de nog i Furgia. I annat fall kanske de bara finns på västkusten? Övriga folkslag är dock så försvinnande få i den Furgiska masspopulationen av människor så de försvinner lätt. De flesta övriga raser har dock anammat den furgiska stilen med undantag för alver och dvärgar.

Intressant. Kanske ska inte även Furgia använda just ab med den betydelsen?

Snibben skrev:Enligt AB så härskas Furgia av Ykitisfamiljen vars överhuvud är Uyths. Jag tänker dock mer honom som den starkaste politiska ledaren bland Furgias adelshus snarare än att han är Storkonung.
Dessutom så borde han nog hete Ykitis Mahara Uyths Aezim Ab'Iths Ab'Uyths Ab'Iths Ab'Iths Ab'Uyths Ab'Iths (Ättnamn, titel, egennamn, titel, därefter uppräknas fäder med suffixet ab (son, son av). Vill man vara riktigt formel räknas även deras titlar upp men detta är inte nödvändigt.

Verkar det klart.

Klart komplicerad men jag tror jag hänger med efter en titt i wikin.

Ykitis - namnet på familjen
Mahara - titeln varje adelsätts överhuvud bär
Uyths - personens egna namn
Aezim - formell titel alla adliga blodsfurgier bär
Ab'Iths, Ab'Uyths osv. - tillägg man gör efter hur mycket respekt man väljer att visa, alternativt beroende på hur gott om tid man har på sig att ramsa upp namn

Snibben skrev:I övrigt har jag inget namn på Storkonungen och den kejserliga ätten än..

Fundera gärna på det.

Snibben skrev:Antagligen. Finns det ankor längre österut så finns de nog i Furgia. I annat fall kanske de bara finns på västkusten? Övriga folkslag är dock så försvinnande få i den Furgiska masspopulationen av människor så de försvinner lätt. De flesta övriga raser har dock anammat den furgiska stilen med undantag för alver och dvärgar.

Vad sägs om att det i större delar av Furgia knappt förekommer ankor men att det längs kusten av provinsen Fioro i sydväst finns ankor ursprungligen från Sombatze med goda kontakter över södra Golwyndahavet samt att det i provinserna Siai och Kiai längst i öst finns ankor av okänt ursprung som mest håller sig för sig själva. Eller något liknande.

Att ankorna inte är vanliga, åtminstonde inte i de delar av Furgia som har kontakter med Ereb, tänkte jag kunde passa med Adragoors äventyrside om att ankhandelshus från Ereb som söker efter potentiella ankbosättningar i österled de kan handla med.

viewtopic.php?f=8&t=1116

Tidigare har ju furgiska varit inspirerat av persiska, i vilket språk patronymer kan och har kunnat uttryckas på flera olika sätt:

Wikipedia skrev:Persian[edit]
In Persian, patronymics پَتوَند are formed by names ending with the suffix "Poor" "پور" for men and "Dokht" "دُخت" for women. For example: Shahpoor (son of king), Sinapoor (Ebne sina), Pahlavanpoor, Ariadokht, Poorandokht, Azarmidokht, etc.

Wikipedia skrev:Zadeh is a Persian suffix meaning 'son of', 'daughter of' or 'born of' used in names mainly in Iran, Azerbaijan, Tajikistan, Afghanistan, Pakistan, and Uzbekistan.

Roland G. Kent, Old Persian, New Haven 1950, sid. 55 och 56 skrev:Or names may denote occupations, as perhaps in the adjectival derivative, possibly patronymic, Mardun-iya- 'Vintner's son'.
//
Haxamanishiya, patronymic familyname to Haxamanish,

Jag föreslår suffixet -iya som en kognat till alla de, da, ab, af och liknande som finns i Ereb, och -poor och -dokht för son till och dotter till. Kanske kan man mutera dem något så att persisktalande inte känner sig fullständigt hemtama i Furgia.

strålande!

Adragoor skrev:Tidigare har ju furgiska varit inspirerat av persiska, i vilket språk patronymer kan och har kunnat uttryckas på flera olika sätt:

Jag föreslår suffixet -iya som en kognat till alla de, da, ab, af och liknande som finns i Ereb, och -poor och -dokht för son till och dotter till. Kanske kan man mutera dem något så att persisktalande inte känner sig fullständigt hemtama i Furgia.

Eftersom jag själv är mer inläst på semitiska språk (hebreiska) så kanske jag hämtar lite mycket inspiration därifrån när jag vill bygga exotiska språk.

Men att använda suffix istället för prefix fungerar det med. Bara man får en tydligt bild av att det är Anders Pärsson, Andersson, Pärsson, Andersson...