Akrogal

Samlingsplats för alla länder och platser
Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Akrogal

Inlägg av Adragoor » 2014-12-17 22:01

Har suttit och förkovrat mig i litteratur om arktiska folkslag på sistone. T.ex. Vladimir Bogoraz skildring av tjuktjierna i NÖ ryssland (Återfinns i "Memoirs of the Museum of Natural History, New York, vol. VII, 1904-1909") och har fått en del inspiration. Förhoppningsvis kan det leda till något läsbart i framtiden. Iaf. har jag genom nästan hela genomläsningen av Bogoraz bok lyssnat på musik av den tjuktjiska ensemblen Ergyron: https://www.youtube.com/watch?v=yf7hyCj ... freload=10. Det är ungefär den känslan jag vill ha i norra Akrogal...

Användarvisningsbild
Adragoor
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1380
Blev medlem: 2007-03-12 20:26
Ort: Lund

Re: Akrogal

Inlägg av Adragoor » 2014-12-17 22:26

Funderade även över diverse kolonier... På kartan ser det ut som om Chulunghe ligger vid utloppet av en flod. Tänk om Yurax-pachiternas koloni ligger på ena sidan floden och Mikaels kalmurriska straffkoloni ligger på den andra. Lägger man till både keilaq-folk och dvärgar kan det nog bli en intressant plats för råa arktiska äventyr...

Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1045
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Akrogal

Inlägg av Snibben » 2015-01-04 11:29

Mikael skrev:Jag ser helst att Slimpaku är hela nordöstra Akrogal, eller åtminstone att deras mur avgränsar detta jätteområde och mystiken där bortom. Så flytta frys-dvärgarna längre västerut i bergen är du snäll Snibbe.
Adragoor skrev:Har inga problem med att Slimpaku täcker en stor del av NÖ Akrogal, så länge muren inte ligger för nära innanhavet. Så som vi har utvecklat området känner jag helt enkelt att det blir mer mystiskt om muren ligger en bra bit inåt land så att man måste ta sig över stäpper och ödemarker för att nå denna mytomspunna plats. Sen var Slimpaku är avgränsat i NÖ behöver man kanske inte specificera än. Varför begränsa senare påfund för att Slimpaku måste vara stort som halva Asien liksom?
Jag har nog aldrig sett att Slimpaku gått hela vägen till bergen. På tidigare kartor har muren slutat fler mil söder om bergen. Däremot så kanske det nu blev ett något begränsat område (av storleken Barbia) för slempukarna.
Adragoor skrev:Sen kan jag väl tycka att namnet på "frysbox-dvärgarna" är lite väl uppenbart tramsigt. Ordet kan dock gärna få finnas kvar som namnet på deras djupa grottor där de bevarar sina frusna grottsvampar eller något. Ser gärna en mer spirituell referens om man nu ska tramsa till det...
birkebeineren skrev:Flytta förslagsvis dvärgriket västerut till den delen av bergskedjan som nu är utanför gränsmarkeringen.

Namnet låter lite tramsigt men det borde gå att vrida till... Kanske till Kal-Frôz eller Frôz-Kalbok?
Eller Bôr-Frôz om man vill ha en likhet med Bôr-Drim i Trimbusbergen.

Angående de stora järnförekomsterna så var tanken att Tahuantin med sina Järnhamnar var den stora järnexportören i denna delen av Akrogal...

Gillar biten med det eviga svartfolkskriget i mörkret.
OK! Namnet var ett skämt i bästa ÄS-anda, och det var meningen att ni skulle tycka att det var ett skämt.

När det gäller Järn så föreställer jag mig att bergen är otroligt rika på järn, så pass att det iblan förekommer nästan rent. Det är dock otroligt svårt att bryta järn i Albiusbergen då tjälen går ned i stenen. Nere i de djupa dvärgrottorna vill inte riktigt ljuset, värmens och eldens element samarbeta självmant utan måste tvingas samman av dvärgarna på magiska, alkemiska och mekaniska sätt. Grottornas järnväggar är så kalla att om man lägger en naken hand mot väggen riskerar man att frysa fast. De rådiga dvärgarna har naturligtvis kommit upp med uppfinningar för att råda bot mot naturens nycker. Varma härdar som inte avger ljus och ljuskällor som inte avger någon värme, tjocka kläder för att skydda mot kylan och uppvärmda badstugor finns överallt.
Malmen som bryts här kallas det infrusna järnet och anses ibland ha speciella egenskaper som kan överföras till vapen. Även om dvärgriket kanske är Altors största i sin utbredning är det samtidigt ett av de mindre till sin befolkning (man tar inte så gärna va sig kläderna :wink: ).

Angående järn och järn malm så kan sådant komma från flera källor. Järn är något som alltid har och alltid haft en stor marknad sedan järnålderns början. Allt från spikar till tvåhandssvärd görs av järn så samhället är sällan mättat på den varan. I Trimbiusbergen finns det dessutom gott om koppar (Den Akrogaliska bronsåldern startades här av Nattväktardvärganrna).

Angående dvärgar i Akrogal tycker jag att de skall vara svarthåriga likt Nattväktarna.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2015-01-05 09:22

Att järnet är så svårt att utvinna kan då förklara varför handeln är begränsad, trots den stora förekomsten. Järn från Albiusbergen blir istället en mycket exklusiv vara och konkurerar inte med Järnhamnarna söder om Innanhavet.

Undrar dock hur dvärgarnas präster förklarar vad den store Karkôr har för avsikt med dessa prövelser som hans käraste folk utsätts för här? Normalt sett brukar väl dvärgarnas övergud underlätta för liv och leverne i Underjorden tänker jag... Eller är andra mäktigare elementarkrafter i verkan under Albiusbergen?

Albiusdvärgarna får gärna vara i släkt med Nattväktarna i Trimbusbergen. Har du några ytterligare tankar om dvärgfolk och utseende Snibben? Sen förelslår jag en dvärgpoetisk tradition i Akrogal som ger ett lika välklingande namn åt albiusdvärgarna som det Nattväktarna har. Kanske Frostjärnsbrytare?

Problem med hur man tar sig ner och genom is och berg i norra Altor var jag lite inne på i det jag skrev om Okbaddvärgarna här: viewtopic.php?f=2&t=133&start=135#p38143
Någora likheter med Albiusbegens kyla (som verkar vara något extra) behöver det dock inte vara. Problemet uppe i Orghin var mer att ta sig genom is och kyla för att nå värmare berg läng er ner. Dessutan talas det ju också om myter och sägen. Okbad-Zûr är i huvudsak okänt för de flesta icke-okbaddvärgar.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2016-01-13 10:38

Jag tänker att följande platser och företeelser som diskuterats i Akrogal (och Orghin) kan wikifieras:

Yurax-pache
Tahuantin
Chulunghe
Järnhamnarna
Tákafolket
Puxiträd
Oxblodets orden
Keilaqfolket
Sugdi
Azursten
Isbaggar
Albiusbergen
Okbad-Zûr
Okbadbergen
Rossrännan
Cirkelhavet
Bôr-Froz

Detta även om innehållet fortfarande är ganska skissartad. Nu har vi något att bygga vidare på! :)

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2016-11-20 09:38

Lägger in ovanstående namn i wikin med följande korta beskrivningar:
  • Yurak-pache
    Land invid norra sidan av Aqusuli-kartaals innanhav.

    Chulunghe
    Koloni upprättad av Yurak-pache vid kusten mot Rossrännan i norra Akrokal.

    Tahuantin
    Gammalt teokrati högt uppe i xxxbergen söder om Aqusuli-kartaals innanhav. Styrs av flera magikyndiga prästordnar. Tahuantinerna handlar stort med slavar.

    Järnhamnarna
    Utskeppningshamnar för järn från Tahuantin. Ligger djupt inne i fjordliknande klyftor där xxxbergen stupar brant ner i innanhavet mot norr. Här bryter otaliga slavar järn åt tahuantinerna.

    Tákafolket
    Mytisk folk som tidigare levde vid Kalsalsjöns västkust.

    Puxiträd
    Halvmagiskt träslag som växer i Guhuhunhudurs svävskogar.

    Oxblodets Orden
    En av de ledande prästordnarna i teokratiet Tahuantin.

    Keilaqfolket
    Jägarfolk som bebor norra kusten av Akrogal.

    Sugd
    Obebott landområde norr om Handelsalliansen där det onda sugdifolket tidigare bodde.

    Azursten
    Blåaktig sten som bryts i södra Orghin. Fraktas på mammutdragna puxiträslädar från Chulunghe ner till Yurak-pache och säljs vidare söderut som ett mycket eftertraktat byggnadsmaterial.

    Isbaggar
    Skalbaggar ur vars skal det utvinns färgpigment.

    Albiusbergen
    Bergskedja i norra Akrogal.

    Okbadbergen
    Bergskejdja i södra Orghin.

    Okbad-Zûr
    Dvärgrike i Okbadbergen.

    Rossrännan
    Havsträckan mellan Orghin och Akrogal. Rossrännan övergår i sydväst till Masevabukten och i nordöst till Cirkelhavet.

    Cirkelhavet
    Havet nordväst om Akrogal och öster om Orghin.

    Bôr-Froz
    Dvärgrike i Albiusbergen.
Och här några helt nya namn och idéer:

Blixtlandet
Halvö som utgör Akrogals nordvästra spets med Rossrännan i norr och Masevabukten i väster. Oförutsägbara blixtar som plötsligt slår ut över ett ständigt bränt hedlandskap gör området mycket farligt.

Bärnstenarna
Ögrupp väster om Blixtlandet i nordvästra Akrogal. Delas i Norra bärnstenarna och Södra bärnstenarna. Öarna är obebodda förutom den stora Miletos i Södra bärnstenarna där det finns ett mereldisk ljuskloster.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 547
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Akrogal

Inlägg av Jeb » 2016-11-20 18:15

Ska man inte intensifiera namnet på något så spännande som Blixtlandet? Blixtlandet låter inte bombastiskt nog. Å andra sidan är det döpt till exakt vad det är. Även på Södra Bärnstenarna, som är ett grymt namn på en ögrupp. Miletos låter inte riktigt som det hör ihop.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2016-11-20 20:29

Blixtlandet tänkte jag kunne fungera då det borde ge en tydlig antydan till varför det heter just så...

Miletos är jag inte helt nöjd med själv egentligen. Fick namnet från den grekiske filosofen Thales från Miletos som var den som upptäckte bärnstens elektriska egenskaper. Kanske kan det mereldiska klostrets överhuvud heta Miletos i stället? Tänkte det vara likt klostret utanför västkusten av Palamux i Trakorien som beskrivs i Oraklets fyra ögon.

Jeb
Hynsolgisk Shaman
Inlägg: 547
Blev medlem: 2007-07-09 08:26
Ort: Lysekil

Re: Akrogal

Inlägg av Jeb » 2016-11-20 21:24

Då är Blixlandet bra. Upptäckt och namngivet on the fly, typ.


Ambra (gul ambra, medeltida benämning på bärnsten efter den verkliga ambran)
Ambroid (pressbärnsten, alternativt mosaikbärnsten) - ihoppressad bärnsten.
Beckerit, Gedanit, Glessit, Stantienit - bärnsten från Östersjöområdet.
Burmit - bärnsten från Burma.
Kaurikopal - ny bärnsten från Nya Zeeland som är tappad från barrträd.
Kongokopal - ny bärnsten tappad från lövträd av ärtväxternas familj i Afrika.
Kopal (Afrikas bärnsten) - bärnsten som är nutida till bara något miljontals år gammal.
Råkopal - kåda (bärnsten tappad från levande träd).
Simeto (simetit) - bärnsten från Sicilien.
Succinit - bärnsten från Baltikum eller Östersjön.
Rumanit - bärnsten från Rumänien.
Walchowit - bärnsten från Slovakien eller Märhisk bärnsten.

Man kan helt enkelt sno något av dessa. Älskar namn som anspelar på saker.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2016-11-23 08:43

Om vi modifierar de namnen en aning kan vi förslagsvis låta dem vara munken Miletos påhitt när han med sina trosfränder etablerade det mereldiska klostret på låt säga 560-talet eO för att studera ljusfenomen och samla subarktiska örter här i nordöstra Masevabukten. Även han som lät döpa hela ögruppen till Bärnstenarna.

Tycks om det?

Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1045
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Akrogal

Inlägg av Snibben » 2016-11-23 12:04

Ny karta över Akrogal med namn. Slimpaku är åter stort och dvärgriket Bôr-Frôz har gjorts mindre. Norra Akrogal och Furgias sydspetts är bortklipta på grund av platsbrist i dokument som kan laddas upp.
Akrogal 2016 B 2.png

Användarvisningsbild
Snibben
Barbisk Hövding
Inlägg: 1045
Blev medlem: 2008-01-26 13:27
Ort: Uppsala

Re: Akrogal

Inlägg av Snibben » 2016-11-23 12:59

Sammanfattning av Bôr-Frôz:

Albiusbergens dvärgar

I Albiusbergen finns det stora dvärgriket Bôr-Frôz. Bôr-Frôz dvärgar behöver inte konkurrera med Grottalver (däremot finns det Frostalver på tundran norrut).

Nere i de djupa dvärggrottorna vill inte riktigt ljuset, värmens och eldens element samarbeta självmant utan måste tvingas samman av dvärgarna på magiska, alkemiska och mekaniska sätt. Grottornas järnväggar är så kalla att om man lägger en naken hand mot väggen riskerar man att frysa fast. De rådiga dvärgarna har naturligtvis kommit upp med uppfinningar för att råda bot mot naturens nycker. Varma härdar som inte avger ljus och ljuskällor som inte avger någon värme, tjocka kläder för att skydda mot kylan och uppvärmda badstugor finns överallt.

Malmen som bryts här kallas det Infrusna järnet och anses ibland ha speciella egenskaper som kan överföras till vapen. Malmen bryts med hjälp av stenverktyg då kylan gör den så pass skör att man kan knacka loss den ur gruvgångarna. Malmen bearbetas antingen av dvärgarna, som med hjälp av alkemi kan få fram det infrusna järnet, eller säljs för transport söderut där järnet ”tinar” och förlorar sina mystiska egenskaper .

Bôr-Frôz står av fyra stora salar och sju mindre. Varje sal väljer sin eget överhuvud men man samarbetar ändå som ett sammansatt rike under en kung.

Under de mörka vinterhalvåret är dvärgarna ständigt ansatta av tundrans svartfolk och strider mellan dessa två folk pågår ibland dygnet om när det är som mörkast. Under sommarmånaderna har man tid på sig att återuppbygga försvarsställningarna och fylla på förråden inför nästa vinter.

Liksom de flesta av Akrogals dvärgar är även Bôr-Frôz dvärgar svarthåriga, åtminstone fram tills dess att det grånar. Det finns även andra kulturella och sociala skillnader gentemot Erebs dvärgar.

Albiusbergens dvärgar talar väldigt sällan Gryndur utan har sitt eget språk - Frozdor.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2016-11-23 14:05

Bra med en kartuppdatering. Många namn och platser att hålla reda på.

Slimpaku stort eller lite fungerar vilket som för mig. Ghuhunhudur med sina svävande skogar av puxiträd får gärna ligga där du placerat det bara vi gör det möjligt (men fortfarande extremt svårt) för trävirke att leta sig till Keilaqfolket vid Akrogals norra kust (Adragoor har använt det där) och på något vis helt till Nidland (via Tandakaj kanske?). Blixtlandet kommit helt rätt. Bärnstenarna hade jag tänkt som de två grupperna av små (och en stor) öarna norr om där du satt ut namnet.

Angående bergskedjan söder och sydväst om Aqusuili-Kartals Innanhav, kallar vi hela för Trimbusbergen eller delar vi upp den och låter den östliga ändan ha ett eget namn? I så fall tänkte jag vi kunde utgå från det Karkutal som Grisodlarn kallat Österlandet i sitt Ärans väg redux. Karkutal kan vi också använda på annat vis.

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2016-11-23 14:08

Snibben skrev:Sammanfattning av Bôr-Frôz:

Albiusbergens dvärgar

I Albiusbergen finns det stora dvärgriket Bôr-Frôz. ...
:D

birkebeineren
Admin
Inlägg: 6782
Blev medlem: 2007-02-27 07:25

Re: Akrogal

Inlägg av birkebeineren » 2016-11-23 15:41

Snibben skrev:Albiusbergens dvärgar talar väldigt sällan Gryndur utan har sitt eget språk - Frozdor.
Dvärgriket i Trimbusbergen kallas Trimbia eller Trimbien av människorna men Bôr-Drîm på det allmäna dvärgspråket gryndur. Det egentliga namnet på det lokala dvärgspråket är Ghôn-Trymbôr. Åtminstonde är det tänkt så.

Om vi då utgår från att dvärgarna i Albiusbergen och Trimbusbergen talar frozdor båda och att riket Bôr-Frôz är namnet på gryndur, vad kan då det egentliga namnet vara på frozdor? Här skulle vi förstås haft språkexpert Adragoor till hjälp men vi kan kanske få till något som låter rimligt?

Sen är väl också tanken att Trimbusbergens dvärgar kallas Nattväktare eller liknande? Hittar inte tråden men jag tror jag föreslog Frostjärnbrytare för Albiusdvärgarna i samma poetiska anda...

Skriv svar