Sida 11 av 14

Postat: 2013-02-09 07:14
av birkebeineren
Hur gjorde vi egentligen med S:t Palin, var det Kasyr vi lät honom bo på under några år?
viewtopic.php?p=17428#17428

Postat: 2013-02-10 12:06
av Patrik Höij
Skulle väl inte vara helt fel som jag ser det.

Det gör ju också att kontrasten mellan det slavhandlande Kasyr och den lysande vägens inriktning mot antislaveri blir än mer markerad och underbygger konflikten på ett trovärdigt sätt.

Postat: 2013-02-10 12:15
av birkebeineren
Mycket intressant koppling...

Från Palinor:
12 e.O.
Sjömannen Palin Hjallbrand omvänds av Odo, och rörd av dennes visdomsord bosätter han sig på en enslig klippa utanför Erebos kust.

Postat: 2013-02-12 20:31
av Patrik Höij
Jag tycker det är en jätteintressant koppling, men hänsyn måste också tas till Kasyrs historia.

112 eO
Kasyr lever en tynande tillvaro som en obetydlig och fattig stad som livnär sig huvudsakligen på fiske. En erebosisk storman och stamhövding vid namn Enarth Hornstöte, från Yrrtik på Beyural, såg öarna som ett sätt att utöka sin ekonomiska makt på det egentliga Erebos och därigenom så småningom kunna bli kung. Under de förberedelser som vidtogs hade munkar ur orden till Odos minne hört talas om expeditionen och tillfrågade Enarth om de fick resa till öarna under hans beskydd för att missionera. Detta gick Enarth med på eftersom han såg en fördel i att vara på god fot med Lysande vägens kyrka. Enarths krigsskepp och soldater tar snabbt över makten på öarna mot ett svagt motstånd och Kasyrs äldste erkänner Enarth som öarnas härskare. Enarth å sin sida beslutar att lämna sin yngste son Hjorod som ställföreträdare på öarna och till sin hjälp för att styra öarna ska Enarths son ha Kasyrs äldste som råd. Enarth själv vänder hemåt med huvuddelen av sin styrka och lämnar endast femtio man för att upprätthålla ordningen. Skeppet med munkar ur Orden till Odos Minne som anlänt till öarna för att predika Odos ord till "de hedna" tillåts påbörja sin mission av Kasyrs äldste. Munkarna påbörjar bygget av ett kloster på Kasyrs västra udde, samtidigt som de börjar omvända öborna. Lysande vägen vinner snabbt nya trosfränder på Kasyr. En kanske oavsedd bieffekt av att det är just ereboser som övertagit öarna är att Fraschikelkulten följer med soldaterna och samtidigt som Lysande vägen predikas av munkarna så kommer paradoxalt nog också kulten att utövas av en del av befolkningen. Kasyrs äldste är öppensinnade också för denna religion och tillåter dess utövande, trots protester från munkarna. En bidragande orsak till denna tolerans är att Hjorod är Fraschikeltroende.

115 eO
Munkarnas kloster står nästan färdigt då Morëlvidynska pirater anfaller öarna. Munkarna drabbas mycket hårt och dräps till siste man och i efterdyningarna av den förfärliga attacken, som även drabbade staden hårt, finns varken vilja, kunskap eller någon anledning att slutföra klosterbygget. De ofärdiga klosterbyggnaderna lämnas att förfalla. Efter den avbrutna missionen och i avsaknad av teologiskt skolade präster från den lysande vägen återgår alltfler till de gamla trossatserna eller övergår till Fraschikelkulten och endast en liten minoritet av invånarna bekänner sig fortfarande till Etin, bara några år efter händelsen.

Eftersom kasyrerna var hedna även efter att Palin bosatt sig där kan han inte haft något stort genomslag under sin egen tid. Däremot blir han naturligtvis stor senare, detta för just Kasyrs räkning.

Jag tycker att munkarna ur Orden för Odos minne kan ha vetat om platsen och lagt sitt klosterbygge i anslutning till klippan. Kanske kan den benämnas "Banbria" - klippbo eller klippbosättning, vet inte riktigt ordböjningen eller om det är möjligt att använda orden så. Ett dalkiskt lånord kombinerat med joriska. Av någon anledning har gammeljorin bevarats i detta avseende och inte slipats ned.

Munkarnas ruin heter Gela Utra.

Postat: 2013-04-07 19:53
av birkebeineren
Ankor lever i Erebos och även om Kasyr är självständigt finns starka band till de stora öarna i norr. Finns det då ankor i Kasyr? Svarta ankor som handlar med slavar lär besöka staden men finns det några bofasta ankor av något slag?

Postat: 2013-04-08 14:15
av Patrik Höij
birkebeineren skrev:Ankor lever i Erebos och även om Kasyr är självständigt finns starka band till de stora öarna i norr. Finns det då ankor i Kasyr? Svarta ankor som handlar med slavar lär besöka staden men finns det några bofasta ankor av något slag?
Absolut! På wikin anges följande:

Invånarantal ca 8 500
Befolkning Människor 94%, ankor 6%

Det gör att ca 510 indivder av invånarna i staden Kasyr är ankor.

Min plan, om jag lyckas konkretisera den, är att ett så kallat vattengille (arbetsnamn) drivet av bland annat ankor ska stå för färskvattentransporter mellan öarna. Färskvatten finns som bekant endast på huvudön Kasyr, medan även några av de andra öarna är bosatta. Vattengillet driver även ett badhus i staden.

Tyvärr går det långsamt med skapandet just nu. Så det händer inte så mycket på den här fronten. Då är det bra att någon ställer frågor som man måste fundera lite kring :)

Postat: 2013-04-08 23:29
av Fafnir
Fiskar och fjäderfä wikifierade under bestiariumet :)

Postat: 2013-08-14 15:41
av Patrik Höij
Detta är en komplettering och utökning av tidigare publicerat material gällande lag och rätt i Kasyr.


Lag & Rätt

Domstol
Rättskollegiet är ett gemensamt namn på domare och domstol som består av tre olika domare som alternerar att döma i rättegångar. Rättskollegiets domar kan överklagas till justitiekontoret, där den medlem av stadsstyrelsen som är chef då fungerar som överdomare. Vid händelse av att dödsstraff utdöms kan man begära nåd av stadsstyrelsen som då måste vara enig för att omvandla straffet. Domarna väljs och utses av stadsstyrelsen, men lyder efter valet under justitiekontoret. En domare sitter normalt på sitt mandat i sju år innan denne antingen blir omvald eller någon annan väljs i dennes ställe. Stadsstyrelsen utövar ett ganska starkt inflytande över rättskollegiet, varför man knappast kan säga att domarna och domstolen står som en självständig del av stadsstaten. Det är heller inte okänt att mutor till domarna kan göra underverk för den som har råd.

Åklagare
Stadsauditer kallas åklagarna, som utgör en grupp om sju personer som alla utses och ackrediteras av justitiekontoret. Deras uppgift är att leda utredningar om brott och att föra stadens talan i rättskollegiet. Det är också åklagarna som anger vilket straff de vill att domstolen ska utdöma. Då åklagarna ofta i framtiden av sin karriär aspirerar på att bli domare, så ser de till att hålla sig väl med både rättskollegiet, justitiekontoret och stadsstyrelsen. Stadsauditerna har omfattande befogenheter när det gäller utredande av brott, som de på helt egen hand kan fatta beslut om. Stadsvakten är dem behjälplig med utredningen och handräckning. För stadens och slavhandelns bästa ser stadsauditerna ofta genom fingrarna på småbrott begångna av slavhandlare och pirater eller andra som gynnar stadens rikedom. De grövre brotten utreds oftast, men straffen kan variera av samma orsak som för de små brotten. Personer som utför grova brott och som inte har någon stark organisation bakom sig eller som inte tillför staden någon rikedom kan räkna med att deras fall blir synnerligen väl utrett och att det utdöms hårda straff.

Stadsvakten
Kasyrs stadsvakt bemannas av de legosoldater som lyder under kommendanten Pedoros av Karnald. Staden är indelad i fem vaktdistrikt som vardera har ett torn i muren som bas, med vaktrum, kontor och förvaringscell. Normalt bemannas varje torn med tio man och en officer. Dessa turas sedan om att patrullera sitt distrikt i staden i grupper om fem. Ungefär på varannan patrull följer officeren med i gruppen. Detta innebär att det alltid finns minst en grupp om fem man i varje distrikt som ständigt patrullerar stadsdelen. Det finns också möjlighet att kalla ut förstärkning av gruppen från tornet om det skulle behövas. Vid speciella tillfällen kan både patrullernas antal och antalet vakter i dem ökas.

Brott och straff
Gemensamt för Kasyrs straffskala är att slavar alltid bestraffas hårdare än fria män. Ägaren till slaven anses dock i många fall medskyldig och ansvarig för sin slav, varför denne också straffas, om än mildare. Det bör också noteras att piratverksamhet endast är en brottslig handling om den riktas direkt mot stadsstatens intressen. Gällande avrättningsformen kokning så kan sägas att den normalt innebär att man sänks ned i redan kokande vatten. När avrättningsformen används vid högförräderi sänks man dock ned i kallt vatten som sedan sakta värms upp.

Helgerån
På grund av Kasyrs stora tolerans mot de flesta religioner är helgerån inte ett brott, annat än om det stör Kasyrs relationer till utrikes makt eller om det stör den allmänna ordningen. Skulle helgerånet, av vad religion det månde vara, ske öppet och skapa uppretade folkmassor, upplopp och kaos eller hot om invasion så ingriper naturligtvis de rättsliga instanserna. Helgerån under dessa förutsättningar bestraffas i så fall med böter och utvisning med förbud att återkomma inom tre år.

Misshandel (inga bestående men)
Fri man
Första gången: Böter och skadestånd till den drabbade
Andra gången: Straffarbete på stadsmuren

Slav
Första gången: Offentlig piskning, ägaren betalar skadestånd till den drabbade
Andra gången: Stympning av kroppsdel som inte påverkar förmågan att utföra arbete, ägaren betalar skadestånd till den drabbade

Grov misshandel (bestående men)
Fri man
Första gången: Böter och ekonomisk ersättning motsvarande skadans art till den drabbade
Andra gången: Straffarbete på stadsmuren och ekonomisk ersättning motsvarande skadans art till den drabbade

Slav
Dödsstraff genom kokning, ägaren betalar skadestånd till den drabbade

Dråp
Fri man
Första gången: Böter och om den döde hade familj även ersättning till familjen
Andra gången: Mister sin frihet och säljs som slav, om den döde hade familj så ska den skyldige även ersätta familjen till den drabbade (eventuella ägodelar konfiskeras och auktioneras ut och inkomsterna ges som ersättning om inte tillräckligt med pengar finns).

Slav
Dödsstraff genom kokning, ägaren betalar ersättning till den drabbades familj

Mord
Fri man
Dödsstraff genom hängning, om den döde hade familj så ska den skyldige även ersätta familjen till den drabbade (eventuella ägodelar konfiskeras och auktioneras ut och inkomsterna ges som ersättning om inte tillräckligt med pengar finns).

Slav
Dödsstraff genom kokning. Har eget hushåll drabbats kan ägarfamiljen välja att själv avrätta slaven på lämpligt sätt. Har utomstående drabbats och den döde hade familj så ska ägaren även ersätta familjen till den drabbade.

Vållande till annans död
Fri man
Böter

Slav
Offentlig piskning

Våldtäkt
Fri man
Första gången: Böter, skampåle och ersättning till den drabbade
Andra gången: Offentlig piskning och ersättning till den drabbade

Slav
Första gången: Stympning (snöps) och ägaren betalar ersättning till den drabbade
Andra gången: Dödsstraff genom kokning, ägaren betalar ersättning till den drabbade

Stöld
Fri man
Första gången: Böter och skampåle
Andra gången: Offentlig piskning, brännmärkning
Tredje gången: Stympning av hand, offentlig piskning och utvisning

Slav
Första gången: Offentlig piskning och ägaren betalar ersättning för det stulna
Andra gången: Dödsstraff genom kokning, ägaren betalar ersättning för det stulna

Rån
Se stöld

Bedrägeri
Fri man
Första gången: Böter och ersättning till den drabbade
Andra gången: Straffarbete på stadsmuren

Slav
Första gången: Ägaren bestämmer lämpligt straff för slaven och betalar ersättning till den drabbade
Andra gången: Offentlig piskning och ägaren betalar ersättning till den drabbade

Fly milisplikt
Fri man
Böter

Slav
Ägaren betalar böter

Piratverksamhet (riktat mot stadsstaten)
Fri man
Mister frihet och säljs som slav

Slav
Dödsstraff genom kokning

Smuggling
Fri man
Första gången: Böter
Andra gången: Böter och straffarbete på stadsmuren

Slav
Första gången: Ägaren betalar böter
Andra gången: Offentlig piskning och ägaren betalar böter

Skattebrott
Se smuggling

Störande av handel
Fri man
Första gången: Böter
Andra gången: Böter och utvisning med förbud att återkomma inom ett år

Slav
Första gången: Ägaren betalar böter
Andra gången: Offentlig piskning, ägaren betalar böter

Avtalsbrott
Fri man
Böter och skampåle samt ersättning till den drabbade

Slav
Kan inte ingå avtal enligt Kasyrs lagar. Den som avtalar något med en slav får skylla sig själv.

Högförräderi
Fri man
Dödsstraff genom rådbråkning och sedan pålning

Slav
Dödsstraff genom kokning

Förtal
Fri man
Ersättning till den drabbade

Slav
Ägaren betalar ersättning till den drabbade

Mordbrand
Fri man
Straff beroende på omfattning av branden och hur många som drabbats och om någon dödats eller skadats i branden. Kan vara allt från en mindre brand som kunnat sprida sig vilket bestraffas med böter för oaktsamhet, till en större brand som bränt ned halva staden i vilket fall detta bestraffas som för högförräderi.

Slav
Dödsstraff genom kokning (en slav anses alltid ha anlagt en brand med vilje)

Postat: 2013-08-14 16:35
av Patrik Höij
Tillägg till militärmakt. Skrivet i rött är nytt. Har lagt samman texter för att en bättre helhet ska finnas. Justerat antalet män tillgängliga för stadmilisen nedåt med 100 man.

Militärmakt

Legosoldaterna
Kasyr har ingen riktig egen stående militär styrka utan stadsstyrelsen hyr tjänsten av legosoldater. För närvarande är det kondottiären Pedoros av Karnald och hans förband av legosoldater som fått jobbet.


Kasyrs militäre kommendant - Kondottiär Pedoros av Karnald
Pedoros är en trakorisk legosoldat från Paratorna och fiskestaden Karnald. Pedoros är en kraftig och brunbränd man med ett vindpinat skarpt utskuret ansikte. Han har långt utslaget mörkbrunt hår och ett grovt skägg ned till bröstet. Han har blå genomträngande ögon och en bister uppsyn. Han är dock humoristiskt lagd och klyver ofta sitt ansikte med ett brett leende. Han ser lätt roat på världen runt omkring sig, en enastående egenskap för en legosoldat, och är aldrig onödigt grym. Han kan snarare visa sig vara den barmhärtige samariten ibland och hans goda hjärta står i bjärt kontrast till hans yrke. Hans män avgudar honom och ingen av dem skulle ens komma på tanken att svika Pedoros. I gengäld för sina mäns lojalitet skyddar och bevakar Pedoros sina män som en mor vakar över sina barn. Tvärt mot vad man kan tro är Pedoros också en mycket beläst herre och besitter stora kunskaper i språk och geografi, efter studier vid läroanstalt i Tricilve. Pedoros tar sig bara an uppdrag han tror på, och sällar sig ofta till vad han uppfattar som ”den goda” sidan i en konflikt. Pedoros är lojal mot sin uppdragsgivare, men gör inga självmordsuppdrag och riskerar inte sina mäns liv i onödan. Proffessionellt sett är han en mycket kapabel soldat och taktiker. Trots att Pedoros till synes är godmodig och barmhärtig vidtar han de åtgärder han bedömer nödvändiga för att besegra en fiende, och nyttjar gärna tjuvknep och list om det kan gynna utgången av en strid. För honom finns det ingen metod som är för låg. Han har inte någon stark hederskodex gentemot fiender, vilket tillåter honom och hans män att slåss på ett sätt som ädlare män skulle uppfatta som ”ojuste”, vilket mången ädel riddare fått erfara. Hans förband består av både infanteri och bågskyttar och kan beroende på uppdrag utrustas lätt eller tungt. Manskapet är främst lokalt rekryterat från kopparhavsområdet med många olika nationaliteter. Kommandospråket i förbandet är kardiska, vilket Pedoros behärskar flytande och som dessutom är mer begripligt för det lokalt rekryterade manskapet. Eftersom det finns en nordkardisk dialekt som mer påminner om trakoriska och man i delar av trakorien talar västjorisk dialekt, så faller det sig naturligt för Pedoros. Det underlättar också eventuella behov av ny språkinlärning för de nya rekryterna. Pedoros har stora krav på underättelsetjänst innan han agerar med sin styrka och har egenhändigt tränade lättrörliga spanare för att försäkra sig om denna information. Pedoros anställdes ursprungligen av stadsstyrelsen för vakttjänst för en kortare period om ett par månader, men då både han, hans män, stadens befolkning och stadsstyrelsen trivdes med arrangemanget och med sina uppgifter, så förlängdes kontraktet. Pedoros har nu ett treårigt kontrakt och trivs som militär kommendant över staden och militär rådgivare till stadsstyrelsen.

Pedoros förband har inget klatschigt namn som många andra förband av legosoldater, men kallas ofta helt enkelt för "Regemente Pedoros". Förbandet är organiserat och tränat för att klara av spaning och inhämtning av underrättelser, lätt och rörlig strid eller tung och mindre rörlig strid (ofta i stridslinje tillsammans med andra förband). För spaning finns ett mindre antal hästar, men förbandet består huvudsakligen av infanteri. Vid ett eventuellt försvar av Kasyrs stadsmurar kommer förbandet att vara rustat för tung strid. I förbandet finns också ett antal bågskyttar som stöder de övriga med sina välriktade pilar. Bågskyttarna är alltid lätt rustade oavsett uppgift.

Regemente Pedoros (nominell styrka, kan variera)
300 infanterister
80 Bågskyttar
20 beridna spanare


Förbandet är indelat i tre stridsgrupper och kunskaparna. En stridsgrupp omfattar etthundra infanterister och tjugofem bågskyttar vardera. Kunskaparna är de beridna spanarna som formellt utgör en självständig del, men som i praktiken ingår i den stridsgrupp de spanar åt. Kunskaparna är mer än bara spanare. De ska också kunna infiltrera fiendeläger, utföra sabotage, stjäla viktiga dokument eller avlyssna fiendens rådslag. De är också tränade i att "snappa bort" fiender för förhör. Stridsgrupperna är flexibla och kan slås samman eller delas upp beroende på vad som krävs. Någon formell mindre indelning än stridsgrupp finns inte, utan Pedoros och underlydande befäl avgör vad som krävs för respektive uppgift. Vid försvaret av Kasyr kommer stridsgruppernas flexiblitet användas maximalt, eftersom man kommer att koncentrera sitt försvar till de mest utsatta och mest angripna delarna.

Stadsmilisen
Stadsstyrelsen införde efter det khunitiska anfallet år 590 eO något man kallar för milisplikt. Mot khuniterna hade många av invånarna självmant gripit till vapen för att freda staden. Tanken på en organiserad stadsmilis uppkom därmed efter anfallet. Förslaget till en stadsmilis med en tvingande plikt var dock inte alls populärt bland en stor del av befolkningen, men klubbades ändå igenom av stadstyrelsen tack vare starkt stöd av handelshusen.
Lagen om allmän milisplikt innebär att alla hushåll som har minst en vapenför man i åldern 16-50 är ålagda att ställa en man till stadens försvar i stadsmilisen. Milismannen utrustas helt av hushållet och utrustningen blir därför vad hushållet har råd med. I de flesta fall består rustningen av tyg eller läder och beväpningen av pilbågar, spjut och svärd. Antalet milismän staden förfogar över varierar, men ligger vanligtvis omkring 500-600 man vid full mobilisering.
Milisen tränas vid ett par tillfällen varje år, men har knappast någon större militär förmåga trots det. Eftersom det står inskrivet i lagen om milisplikt att milisen endast får användas för stadens direkta försvar och inte får användas till andra uppgifter, är det endast vid ofredstider eller för träning som milisen inkallas. Milisen saknar i stort sett stridserfarenhet och dess låga moral gör att den endast är användbar för att försvara stadens murar. Den fyller dock en uppgift när den kan fördelas ut tillsammans med de erfarnare legosoldaterna för att därigenom öka antalet försvarare på delar av muren, alternativt helt ta över en lugnare del av försvaret för att legosoldaterna ska kunna koncentreras till punkter där hårdare strider råder. Milisen strider sällan i egna enheter och tränas heller inte som enskilda förband, till skillnad mot legosoldaterna. Milisens befäl utgörs av personer som under träningen befunnits lämpliga, och har ingen extra utbildning utöver de andra milismännens. Hela denna organisation av milisen har gett upphov till en stark individualism, som motverkar något effektivt gemensamt handlande, vilket också är en av orsakerna till att dess stridsvärde får anses lågt. Trots detta finns en sorts gemenskap grundad på deras "kollektiva olycka" att uttas som milismän, som ger sammahållning.
Milisen bokförs regelbundet och noggrant av "Det kasyriska försvarskontoret" och undflyr ett hushåll sin plikt kan det bli dryga böter. Kan man inte betala böterna får man arbeta av dem på stadsmuren genom tvångsarbete. Många av de rikare hushållen använder sig av sina drängar eller husslavar för denna bland stadens befolkning ytterst impopulära uppgift.
Ett resultat av milisplikten är "dubbleringen" och "den dubbla dubbleringen". En borgarfamilj med medelinkomst är rik nog att betala för att någon annan utför milistjänsten i deras ställe, vilket är fullt tillåtet. Detta kallas i folkmun för dubblering, det finns två milismän, men bara en av dem gör tjänst. Den egentliga milismannen är den som står i försvarskontorets rullor och måste vara borgaren själv, en son till denne eller någon annan i hushållet. Dublettmilismannen står inte i några rullor, men har ett skrivet kontrakt med hushållet, där det framgår att denne ska göra tjänst åt hushållet. Vidimerad kopia av kontraktet inlämnas av hushållet när ett sådant kontrakt slutits. Ofta löper kontrakten årsvis och betalningen för tjänsten sker oftast i reda pengar. Den dubbla dubbleringen sker när den som skrivit kontrakt om att tjänstgöra i sin tur köper tjänsten till ett lägre pris av ytterligare en annan person. Denna tredje milisman är då den som faktiskt utför tjänsten, medan mellanmannen bara håvar in en andel av pengarna från den ursprungliga uppdragsgivaren. Denna typ av handel med milistjänstgöringen har ofta trissat upp priserna på tjänsterna för det ursprungliga hushållet. Vid för höga priser slutar hushållen nyttja tjänsterna och priserna sjunker vid detta tillfälle ofta kraftigt över hela marknaden, för att under de efterföljande åren stadigt och lite i taget åter vandra uppåt igen. Handeln med milistjänster har stundtals lett till att driftiga män blivit rika och absurda situationer som där det ursprungliga hushållet vid sämre ekonomiska tider tvingats åta sig en dubbel dubbleringstjänst för att ha råd att betala sin egen ordinarie dubblering.

Postat: 2013-08-14 18:24
av Fafnir
Trevligt :)

Varför straffas grov misshandel hårdare än dråp för en slav?

Postat: 2013-08-14 18:57
av Mikael
Kul att se hur det händer saker i Kasyr igen. :D

Postat: 2013-08-15 08:26
av Patrik Höij
Fafnir skrev:Trevligt :)

Varför straffas grov misshandel hårdare än dråp för en slav?

Hmm, bra fråga. Tänkte kanske lite fel där. Ändrar till samma straff som för grov misshandel.

Hade i mitt huvud någon tanke om att det var skillnad i uppsåt, men när man tänker efter kan ju en grov misshandel övergå i dråp och då kan man ju inte få mindre straff för det.

Postat: 2013-08-15 11:28
av Mikael
Jag är inte säker på att dråp behöver vara med. Så avancerad uppsåtsproblematik har jag svårt att se i en stad som Kasyr. Man skiljer nog bara på Mord och Vållande till annans död.

Postat: 2013-08-15 12:20
av birkebeineren
Mera Kasyr! :)

Kan det tänkas att Lag & Rätt i Kasyr har likheter med hur det ser ut i den erebosiska staten? Det finns ju kulturella band mellan Erebos och Kasyr och jag tänker mig att erebosierna har ett utvecklat system kring lag och rätt sett utifrån att de är ett handelsfolk och att de tillber Fraschikel, en rättvisegudinna med band för ögonen och vågskål i handen.

Postat: 2013-08-15 17:34
av Patrik Höij
Ganska många av straffsatserna är av ekonomisk karaktär, vilket du mycket riktigt iakttagit Birke. Det är också rätt uppfattat att det beror på att man tänker som handelsmän när man upprättat rättssystemet. Brott blir gärna i analogi "varor som inte levererats" eller "varor som skadats under transporten". Det innebär också att det finns gradskillnader i brottets natur som kan ersättas (straffas) olika hårt.

Kasyrs lagar och straff bygger på handelsmäns rättviseuppfattning och dessa kan väl sägas vara åtminstone hyggligt skolade. De värderar dessutom juridik ganska högt, eftersom handelsavtal bygger på den. Det förklarar varför Kasyr har en rätt väl utbyggd rättsapparat.

Sedan ska man ju inte sticka under stol med att den inte riktigt fungerar som det står på pappret. Att blunda för vissa brott, att bli frikänd mot mutor och att ha mäktiga vänner gör att systemet urholkas. Det är helt enkelt åtminstone delvis korrupt. Stadsstyrelsen har ju också ett ganska grovt finger med i spelet och de kan använda rättssystemet mot dem som de uppfattar som sina fiender.