Kasyr
-
- Caddisk Bågskytt
- Inlägg: 159
- Blev medlem: 2008-03-07 11:08
Hehe, alla vill ha Kasyriska slavar...nu när jag tänker på det så skulle jag kunna behöva en också, har lite disk hemma...
Det har inte undgått mig att Kopparhavskonvojen kommer att segla förbi Kasyr på bekvämt avstånd heller.
Jag skulle dock inte vilja vara slav på ett fartyg destinerat till Trakorien. Hmm, det kanske man skulle ta och skriva en liten resebetraktelse om...
Det har inte undgått mig att Kopparhavskonvojen kommer att segla förbi Kasyr på bekvämt avstånd heller.
Jag skulle dock inte vilja vara slav på ett fartyg destinerat till Trakorien. Hmm, det kanske man skulle ta och skriva en liten resebetraktelse om...
-
- Admin
- Inlägg: 9056
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Du hade rätt Birke. Hur känsligt är slavhandel för Erebos? Bäst att fråga i Erebos...birkebeineren skrev:Har tyvär inte mina Sinkadusar tillgängliga men Ordo Nova tror jag är en organisation som de flesta högt uppsatta i Erebos handlelshus känner till och använder. Genom denna sköts handel som staten Erebos officiellt inte bedriver men som de vill tjäna pengar på och således sköter i det dolda.
Jag hade för mig att Ordo Nova verkade med Femhusrådets välsignelse (om än hemlig sådan) men kan ha fel. Skal vara tyst till någon kan kolla källan.
-
- Caddisk Bågskytt
- Inlägg: 159
- Blev medlem: 2008-03-07 11:08
Satt och funderade på om öarna i ö-gruppen skulle ha egna namn. Vid en jämförelse av övriga ö-moduler så verkar de flesta öar i ö-grupper ha egna namn, under förutsättning att de inte bara är en liten kobbe.
Det verkar därför logiskt att namnge öarna i ö-gruppen Kasyr.
På spelknepes gamla karta, där Kasyr finns med, är det 10 öar inritade.
Förslag på namn:
Dikê
Kremastuz
Antimachia
Kalymnuz
Nisyrê
Ystypaluz
Miluz
Zakine
Delê
Kazyrion
Inspiration har kommit från grekiska öarna i aegiska havet. Har dessutom tagit hänsyn till att de första inbyggarna på öarna var jorer och ändrat namnen till mer joriskklingande (enligt wikin), men här får väl våra språkexperter uttala sig.
Jag har tänkt lägga upp det på följande vis. Tanken är inte att nödvändigtvis beskriva alla öarna, utan att ge dem individuella namn, som kan användas för att få kontext i området. Några av öarna kommer att få kortare beskrivningar. Ö-gruppen i sin helhet heter fortfarande Kasyr. Ön Kasyr i synnerhet, med staden Kasyr, kommer att beskrivas mer omfångsrikt än de övriga öarna. På Ereb-kartan kommer endast Kasyr att framgå som namn, medan man skulle kunna göra en mer detaljerad karta för ö-gruppen där man också utsätter namnen på öarna.
Det verkar därför logiskt att namnge öarna i ö-gruppen Kasyr.
På spelknepes gamla karta, där Kasyr finns med, är det 10 öar inritade.
Förslag på namn:
Dikê
Kremastuz
Antimachia
Kalymnuz
Nisyrê
Ystypaluz
Miluz
Zakine
Delê
Kazyrion
Inspiration har kommit från grekiska öarna i aegiska havet. Har dessutom tagit hänsyn till att de första inbyggarna på öarna var jorer och ändrat namnen till mer joriskklingande (enligt wikin), men här får väl våra språkexperter uttala sig.
Jag har tänkt lägga upp det på följande vis. Tanken är inte att nödvändigtvis beskriva alla öarna, utan att ge dem individuella namn, som kan användas för att få kontext i området. Några av öarna kommer att få kortare beskrivningar. Ö-gruppen i sin helhet heter fortfarande Kasyr. Ön Kasyr i synnerhet, med staden Kasyr, kommer att beskrivas mer omfångsrikt än de övriga öarna. På Ereb-kartan kommer endast Kasyr att framgå som namn, medan man skulle kunna göra en mer detaljerad karta för ö-gruppen där man också utsätter namnen på öarna.
Senast redigerad av Patrik Höij den 2008-04-09 09:26, redigerad totalt 2 gång.
Det där känns som bra namn Patrik, åtminstone under den klassiska joriska tiden. (Det är klassisk jori som reglerna på wikin gäller för). Vilket språk tänker du dig att man talar på öarna? I de flesta nutida joriska språk har ändelser som -uz försvunnit och språkljuden har förenklats och slipats ner...
Kremastuz skulle t.ex. kunna ha utvecklats till Gremasso eller ngt liknande. Inga regler har dock hittats på ännu för dylika språkförändringar. Det hade kanske varit kul att skapa lite kasyr-jori? Som språkansvarig kan jag hjälpa till med det isf...
Kremastuz skulle t.ex. kunna ha utvecklats till Gremasso eller ngt liknande. Inga regler har dock hittats på ännu för dylika språkförändringar. Det hade kanske varit kul att skapa lite kasyr-jori? Som språkansvarig kan jag hjälpa till med det isf...
-
- Caddisk Bågskytt
- Inlägg: 159
- Blev medlem: 2008-03-07 11:08
Bra påpekande Adragoor!
Hmm, skulle man kunna få några förslag på nedslipningar? Jag känner att jag visserligen skulle kunna använda min fantasi, men att det språkvetenskapliga kanske ska få förtur här. Gremasso låter ju ganska bra. Jag tar gärna emot förslag på samtliga öars namn om du har tid och lust.
Språkligt sett så talar man troligen till ganska stor del jori med starka erebosiska inslag. lånord och uttryck bör dock förekomma både från Morëlvidyn och kanske även dalkiskan på grund av dess närhet och kontakterna emellan. Eftersom man handlat mycket med Felicien, Krun och Hynsolge bör även vissa lånord därifrån kommit, men kanske i mindre utsträckning. Zorakin och Kardien har troligen haft en mycket liten språklig påverkan på öarna eftersom LV är stark och förbjuder slaveri vilket minskat kontakterna. Detta kan i princip även sägas gälla dalkiskan, men på grund av närheten och möjligheten att uträtta skumraskaffärer för de caddiska handelsmännen så borde det dalkiska inslaget vara större.
Adragoor om du har lust så får du gärna krydda det språkliga genom att skapa lite Kasyr-jori !
Hmm, skulle man kunna få några förslag på nedslipningar? Jag känner att jag visserligen skulle kunna använda min fantasi, men att det språkvetenskapliga kanske ska få förtur här. Gremasso låter ju ganska bra. Jag tar gärna emot förslag på samtliga öars namn om du har tid och lust.
Språkligt sett så talar man troligen till ganska stor del jori med starka erebosiska inslag. lånord och uttryck bör dock förekomma både från Morëlvidyn och kanske även dalkiskan på grund av dess närhet och kontakterna emellan. Eftersom man handlat mycket med Felicien, Krun och Hynsolge bör även vissa lånord därifrån kommit, men kanske i mindre utsträckning. Zorakin och Kardien har troligen haft en mycket liten språklig påverkan på öarna eftersom LV är stark och förbjuder slaveri vilket minskat kontakterna. Detta kan i princip även sägas gälla dalkiskan, men på grund av närheten och möjligheten att uträtta skumraskaffärer för de caddiska handelsmännen så borde det dalkiska inslaget vara större.
Adragoor om du har lust så får du gärna krydda det språkliga genom att skapa lite Kasyr-jori !
-
- Admin
- Inlägg: 9056
- Blev medlem: 2007-02-27 07:25
Låter bra Patrik!Patrik Höij skrev:Satt och funderade på om öarna i ö-gruppen skulle ha egna namn. Vid en jämförelse av övriga ö-moduler så verkar de flesta öar i ö-grupper ha egna namn, under förutsättning att de inte bara är en liten kobbe.
Det verkar därför logiskt att namnge öarna i ö-gruppen Kasyr.
På spelknepes gamla karta, där Kasyr finns med, är det 10 öar inritade.
Förslag på namn:
Dikê
Kremastuz
Antimachia
Kalymnuz
Nisyrê
Ystypaluz
Miluz
Zakine
Delê
Kasyr
Inspiration har kommit från grekiska öarna i aegiska havet. Har dessutom tagit hänsyn till att de första inbyggarna på öarna var jorer och ändrat namnen till mer joriskklingande (enligt wikin), men här får väl våra språkexperter uttala sig.
Jag har tänkt lägga upp det på följande vis. Tanken är inte att nödvändigtvis beskriva alla öarna, utan att ge dem individuella namn, som kan användas för att få kontext i området. Några av öarna kommer att få kortare beskrivningar. Ö-gruppen i sin helhet heter fortfarande Kasyr. Ön Kasyr i synnerhet, med staden Kasyr, kommer att beskrivas mer omfångsrikt än de övriga öarna. På Ereb-kartan kommer endast Kasyr att framgå som namn, medan man skulle kunna göra en mer detaljerad karta för ö-gruppen där man också utsätter namnen på öarna.
-
- Caddisk Bågskytt
- Inlägg: 159
- Blev medlem: 2008-03-07 11:08
Ur Trakorientråden:
Mikael skrev:Brior, var köper Trakoriska öarna sina slavar? Kasyr? Torilia? Bzegusta? Staden O? eller...?
Brior: Torilia och Staden O är nog de största närbutikerna för träl-shopping men inbland kan mer långväga skepp anlända Tricilve fyllda med krigsfångar och brottlingar. Sedan kan man tänka sig att halvfolk och nordliga "pirater" dvs farsegels fiskare som irrat sig för nära de trakoriska kusterna lätt slutar som slavar. Glöm heller inte att det trakoriska nyliberala samhället skuffar ut en hel del folk till slaveri via bakändan - människor som inte kan betala skulder etc.
Patrik: Hmm, det innebär i princip ännu en god avsättningsmarknad för handlare från Kasyr, som ju bara behöver fara "halvvägs" till Trakorien, Torilia, för att sälja sina slavar till trakorierna.
Några förslag på kasyriska ord härledda från dialektal kejserlig jori:
kasyriska - jori - svenska
alto - altuz - flod
arayeto - aragetuz - silver
varba - barba - träsk
vôra - boara - nordanvind
vra' - bra’ - broder
vrya - bria - by, bosättning
vriza - briza - säd, korn
vryto - brytuz - havreöl
diza - diza - befästning, befäst bosättning
yenno - gentun - fiskkött
yenuna - genuna - avgrund
gêla - kaila - tempel
gadyno - katynuz - mindre gård, torp
ge - ke - och
gobacha - kopaka - skog
lygo - lyguz - sjö, vatten
mayurra - magura - berg
medo - metuz - mellan
ozerro - ozeruz - hav
barra - para - by, stad
charga - skarka - mynt, guld
derrym - terym - land
tribym - tribym - hus
utra - watra - hem, härd
yro - weruz - port, dörr
veza - veza - god, bra
ya - wia - väg
zalmo - zalmuz - hjälm
zela - zela - vin
Och några morelviska lånord:
glycha - sköld
gamarra - handel
dullo - skugga
och några dalkiska:
banno - klippa, avsats
vimo - skepp
vêro - kulle, sluttning
atto - holme, liten ö
Ovanstående ord är främst tänkta för att skapa platsnamn med... Småbyar på Kasyr heter t.ex. säkert ofta ngt med utra eller vrya i sig...
kasyriska - jori - svenska
alto - altuz - flod
arayeto - aragetuz - silver
varba - barba - träsk
vôra - boara - nordanvind
vra' - bra’ - broder
vrya - bria - by, bosättning
vriza - briza - säd, korn
vryto - brytuz - havreöl
diza - diza - befästning, befäst bosättning
yenno - gentun - fiskkött
yenuna - genuna - avgrund
gêla - kaila - tempel
gadyno - katynuz - mindre gård, torp
ge - ke - och
gobacha - kopaka - skog
lygo - lyguz - sjö, vatten
mayurra - magura - berg
medo - metuz - mellan
ozerro - ozeruz - hav
barra - para - by, stad
charga - skarka - mynt, guld
derrym - terym - land
tribym - tribym - hus
utra - watra - hem, härd
yro - weruz - port, dörr
veza - veza - god, bra
ya - wia - väg
zalmo - zalmuz - hjälm
zela - zela - vin
Och några morelviska lånord:
glycha - sköld
gamarra - handel
dullo - skugga
och några dalkiska:
banno - klippa, avsats
vimo - skepp
vêro - kulle, sluttning
atto - holme, liten ö
Ovanstående ord är främst tänkta för att skapa platsnamn med... Småbyar på Kasyr heter t.ex. säkert ofta ngt med utra eller vrya i sig...
-
- Caddisk Bågskytt
- Inlägg: 159
- Blev medlem: 2008-03-07 11:08
En liten bild över hur jag tänker mig den imponerande Kasyriska stadsmuren.
(notera storleken på människan i det nedre vänstra hörnet på avstånd och murens höjd.)
Som bekant lät Kasyrs stadsstyrelse år 501 eO påbörja förstärkningen av stadsmurarna med hjälp av krunska fortifikationsofficerare. Bygget stod klart år 507 eO. Under bygget användes slavar i stor mängd som arbetskraft.
Murarna har en avskräckande militär effekt på de som skulle kunna erövra staden, eftersom kostnaden skulle bli hög för att lyckas med en stormning och en belägring ta lång tid. De högre murarna har sedan 500-talet säkrat staden för piraträder och andra större angrepp.
En sidofråga: När börjar Vicotnik i Nidland bygga sin mur? (har inte boken tillgänglig just nu) Kan den eller denna mur ha inspirerat varandra? Särskilt som krunska officerare byggde Kasyrs mur och därmed kan ha tagit intryck eller givit intryck. Vore lite skoj att väva in att de byggnadstekniskt påverkat varandra.
(notera storleken på människan i det nedre vänstra hörnet på avstånd och murens höjd.)
Som bekant lät Kasyrs stadsstyrelse år 501 eO påbörja förstärkningen av stadsmurarna med hjälp av krunska fortifikationsofficerare. Bygget stod klart år 507 eO. Under bygget användes slavar i stor mängd som arbetskraft.
Murarna har en avskräckande militär effekt på de som skulle kunna erövra staden, eftersom kostnaden skulle bli hög för att lyckas med en stormning och en belägring ta lång tid. De högre murarna har sedan 500-talet säkrat staden för piraträder och andra större angrepp.
En sidofråga: När börjar Vicotnik i Nidland bygga sin mur? (har inte boken tillgänglig just nu) Kan den eller denna mur ha inspirerat varandra? Särskilt som krunska officerare byggde Kasyrs mur och därmed kan ha tagit intryck eller givit intryck. Vore lite skoj att väva in att de byggnadstekniskt påverkat varandra.
Den stora muren påbörjades år 502 och blev klart år 540.
(Om du går in på wikin...Historia...Kronologi och på den sidan söker tex Nidland så hittar du årtalet efter några klick. Ett tips till alla som söker de väsentligaste årtalen avs något land. Dock inte alla årtal som hänför sig till olika länder och äventyr, utan endast de som haft någon större historisk betydelse. )
(Om du går in på wikin...Historia...Kronologi och på den sidan söker tex Nidland så hittar du årtalet efter några klick. Ett tips till alla som söker de väsentligaste årtalen avs något land. Dock inte alla årtal som hänför sig till olika länder och äventyr, utan endast de som haft någon större historisk betydelse. )