Sida 102 av 105

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-23 12:03
av Grisodlar'n
Det var väl just alla adelstitlar och varianter på dessa som vållade mig lite huvudbry när jag skumläste alla inlägg. Jag skulle också vilja se mer om Torilskogen och svartfolken där. Att skogen försvårar för zorakiskt kavalleri är ju lätt att förstå, men varför tillåts främmande svartfolksmakt att ockupera rikets största tillgång till ved, tjära, kol, timmer och mäktiga ekar som kan användas för utbyggnad av landets tämligen svaga flotta? Det förstod jag inte ens i ÄS Aidne. Torilskogen måste ju naturligtvis återerövras!

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-24 00:08
av birkebeineren
Grisodlar'n skrev: 2019-05-23 12:03 Det var väl just alla adelstitlar och varianter på dessa som vållade mig lite huvudbry när jag skumläste alla inlägg. Jag skulle också vilja se mer om Torilskogen och svartfolken där. Att skogen försvårar för zorakiskt kavalleri är ju lätt att förstå, men varför tillåts främmande svartfolksmakt att ockupera rikets största tillgång till ved, tjära, kol, timmer och mäktiga ekar som kan användas för utbyggnad av landets tämligen svaga flotta? Det förstod jag inte ens i ÄS Aidne. Torilskogen måste ju naturligtvis återerövras!
Hittade lite mer material om Torilskogen som nu finns i wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Torilskogen

Tittar vi på kartorna i Aidne-modulen är skogen 100-200 km bred och 200-300 km lång. Ingen liten yta att erövra altså. Men så som jag tolkar både källor och vad som skrivits här så är skogens ytterkanter bebodda och brukade av människor. Frågan är bara hur långt in? Den södra delen av skogen genomkorsas för övrigt också av riksvägen mellan Pendon och Pharynx (staden) men är inte säker och därför ett återkommande bekymmer. För att erövra hela skogen måste också många olika hertigar och andra samarbete vilket kanske inte är så lätt för kungamakten? Fraxinus kan möjligen fördjupa detta.

En tanke som diskuterats är att Häxmästaren sedan han dök upp på scen ca 400 eO indirekt har stöttat svartfolken i Torilskogen (som kom dit 126 eO). Inte att de har blivit underlydande honom utan att han ser sig tjänt med att det finns en annan fiende för zorakierna att rikta delar av sin uppmärksamhet mot och inte bara Svarta Tornet uppe i Aidnebergen.

Kanske vi kan komma på ett äventyrsuppslag kring en återerövring av Torilskogen?

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-09 15:38
av Jeb
Kanske vi kan komma på ett äventyrsuppslag kring en återerövring av Torilskogen?
Får vi bara fastställt äventyrsplatsen (FT, Slättebo osv.) lovar jag att Nordkorparna har planer....

Torilskogens timmer har med industrialiseringen av timmerhandeln blivit viktigare än någonsin. Tidigare har behovet och möjligheten att hantera den kvantitet av timmer som Brynhildurs och Guldbergaskogar levererat varit tillräcklig. Nu kommer timmerbehovet att öka. En flotta behövs för att motverka Felicien och det snabbt. Fil- Tofias timmer räcker inte till. Fler skogshuggare strömmar till området och timmergårdarna svämmar över av virke som inte nog fort kan lastas och fraktas. Ekeholm ger sig in i handeln som ett alternativ. Ätten Korp ser sin stora möjlighet att komma tillbaka på banan och frigöra behovet av Tjurhuvuds stöd. Bara man får bort svartfolken som sitter i vägen för Torils guldbestänkta timmer. Lägg där till Flodbaroner som vill koncentrera handeln till Stirpaz, hertigar som inte vill flytta makten till andra och en häxmästare som hade älskat att man lägger militära resurser på något annat än han själv och vi har ett ganska kul äventyr.

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-09 15:56
av Jeb
Ger mig i kast med en liten; Den gamle äventyraren säger.


Tror bestämt det var vintern -90 jag för första gången kom till Zorakin i jakt på äventyr. Jag var ung och fascinerad av ädla riddare på vita hästar, väna jungfrur och slemma rovriddare att rädda dem från. Efter att ha rest kors och tvärs genom landet har jag blivit äldre och mer cynisk. Riddarna var inte alltid ädla, jungfrurna kunde vara nog så slemma och rovriddarna var ibland missförstådda. Det jag fick var äventyr. Ingen plats har givit mig så mycket spänning som Zorakin. Aidnebergen i norr med dess svartfolk och grottor. Pendon i söder med Mandelorderns lärda diskussioner. I väst gamla Pharynx och dess ruiner. I öst, Fristaden och gränsmarken till det vilda Nostratiet. Ni är unga och har livet framför er. Zorakin har massor att erbjuda äventyrare som er. Under den polerade ytan döljer sig fantastiska saker som bara väntar på att upptäckas.

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-10 23:17
av birkebeineren
Jeb skrev: 2019-06-09 15:38 Torilskogens timmer har med industrialiseringen av timmerhandeln blivit viktigare än någonsin. Tidigare har behovet och möjligheten att hantera den kvantitet av timmer som Brynhildurs och Guldbergaskogar levererat varit tillräcklig. Nu kommer timmerbehovet att öka. En flotta behövs för att motverka Felicien och det snabbt. Fil- Tofias timmer räcker inte till. Fler skogshuggare strömmar till området och timmergårdarna svämmar över av virke som inte nog fort kan lastas och fraktas. Ekeholm ger sig in i handeln som ett alternativ. Ätten Korp ser sin stora möjlighet att komma tillbaka på banan och frigöra behovet av Tjurhuvuds stöd. Bara man får bort svartfolken som sitter i vägen för Torils guldbestänkta timmer. Lägg där till Flodbaroner som vill koncentrera handeln till Stirpaz, hertigar som inte vill flytta makten till andra och en häxmästare som hade älskat att man lägger militära resurser på något annat än han själv och vi har ett ganska kul äventyr.
Kan det vara så att hertigen av Slättebo inte vill ha en utökad timmerhandel via Tofia då han tänker att detta vill stärka kungamakten som behöver bygga fler skepp inför en konflikt med Felicien? Det mest tydliga hindret borde vara det faktum att han kontrollerar Stirpazflodens utlopp (åtminstone den zorakiska delen) från Tofia. Eller kan kungen kringgå detta möjligtvis?

Torilskogens timmer borde då bli mer intressant, trots svartfolk.

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-10 23:17
av birkebeineren
Jeb skrev: 2019-06-09 15:56 Ger mig i kast med en liten; Den gamle äventyraren säger.
...
:)

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-11 17:29
av Jeb
Kan det vara så att hertigen av Slättebo inte vill ha en utökad timmerhandel via Tofia då han tänker att detta vill stärka kungamakten som behöver bygga fler skepp inför en konflikt med Felicien? Det mest tydliga hindret borde vara det faktum att han kontrollerar Stirpazflodens utlopp (åtminstone den zorakiska delen) från Tofia. Eller kan kungen kringgå detta möjligtvis?
Tror du det? Hertig Strizberg står ju nära kungamakten och har fullt sjå att förse kungamakten med timmer. Tar man dessutom rejält betalt är det ju dubbelt bra. Problemet är alla baroner och grevar som skeppar ut sitt timmer. Fine, hertigen tar del av den kakan med men är delen tillräckligt stor? Flodbaroner, utlänningar och lokala handelsmän är allt för giriga för hertigens smak.
-Det är ju för bövelen mitt timmer!
Torilskogens timmer borde då bli mer intressant, trots svartfolk.
Absolut, men vem ska ta kostnaden för att rensa ur skogen?

I norra skogen sidan sitter Nordkorparna och i sydöst deras släktingar Korp. Nordkorp ihop med sina allierade Glave har redan satt igång att bygga upp trupper för att börja städa i skogen. Skulle de lyckas kommer deras delar av timret skeppas ut via hertigdömet Pharynx eller Likemark. Långt från hertig Stirzbergs tullar, inte bra.

Flodbaronerna vill använda Stirpaz för deras timmer och det kommer i huvudsak från Brynhildur och baronerna själva är i första hand Kardier.

Nordvästra sidan av Torilskogen ligger i grevskapet Stirpaz där gamle greve Splintersköld förvisso är en motståndare till Flodbaronerna, men han tänker inte på något sätt använda sina knektar till utrensning av Torilskogen. Han har Guldberga skogar att ösa ur först.

Hertig Stirzbergs hopp står till Hertig Gyllenhelm av Pharynx och kungen för att rensa i Toril. Än så länge har det inte varit en god affär tänker jag mig.

Hoppas det går att tyda detta hoppiga svar! :D

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-11 22:12
av birkebeineren
Jeb skrev: 2019-06-11 17:29
Kan det vara så att hertigen av Slättebo inte vill ha en utökad timmerhandel via Tofia då han tänker att detta vill stärka kungamakten som behöver bygga fler skepp inför en konflikt med Felicien? Det mest tydliga hindret borde vara det faktum att han kontrollerar Stirpazflodens utlopp (åtminstone den zorakiska delen) från Tofia. Eller kan kungen kringgå detta möjligtvis?
Tror du det? Hertig Strizberg står ju nära kungamakten och har fullt sjå att förse kungamakten med timmer. Tar man dessutom rejält betalt är det ju dubbelt bra. Problemet är alla baroner och grevar som skeppar ut sitt timmer. Fine, hertigen tar del av den kakan med men är delen tillräckligt stor? Flodbaroner, utlänningar och lokala handelsmän är allt för giriga för hertigens smak.
-Det är ju för bövelen mitt timmer!
Anledningen till att jag funderar på det är att hertig Stirzberg är tänkt tillhöra Greverydska orden och tillhöra den mer konservativa adeln i norra Zorakin. Kungen och Kungapartiet tänker mer progressivt och vill ändra på den gamla ordningen. Detta enligt Fraxinus utvecklingar av Zorakin.

Men kanske kan Stirzberg stå med ett ben i varje läger? Han vill tjäna pengar på timmerhandeln samtidigt som han inte vill stärka kungamakten på sin och sina greverydska ordensbröder bekostnad.

Skulle egentligen vilja reda ut hur hertigarnas residensstäder och handeln som förekommer där fungerar i förhållande till kungamakten och hertigarnas roll som kungens vasaller. I fallet Slättebo och timmerhandeln som går via Tofia (allt timmer passerar där) vore det då intressant att veta om det finns en skatt staden och hertigen betalar till kungen i form av råvaran timmer? Kan det vara så att kungen köper timmer av hertigen men inte betalar tull?

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-11 22:23
av Jeb
Anledningen till att jag funderar på det är att hertig Stirzberg är tänkt tillhöra Greverydska orden och tillhöra den mer konservativa adeln i norra Zorakin. Kungen och Kungapartiet tänker mer progressivt och vill ändra på den gamla ordningen. Detta enligt Fraxinus utvecklingar av Zorakin.
Ja
Men kanske kan Stirzberg stå med ett ben i varje läger? Han vill tjäna pengar på timmerhandeln samtidigt som han inte vill stärka kungamakten på sin och sina greverydska ordensbröder bekostnad.
Så får det bli. Jag vet att jag läst någonstans att Slättebos hertigar står nära kungen. Kan det vara så att Stirzberg är alla tre? Han är konservativ och Greverydsk. Han vill profitera på timmerhandeln, men de mer progressiva ickemedlemmarna i ordern hittar vägar runt hans skattkista. Sist men inte minst är han en god Zorakier (zorak, zorakiner jag har aldrig lärt mig) och stödjer rikets konung, trots att han inte stödjer hans politik.
Skulle egentligen vilja reda ut hur hertigarnas residensstäder och handeln som förekommer där fungerar i förhållande till kungamakten och hertigarnas roll som kungens vasaller. I fallet Slättebo och timmerhandeln som går via Tofia (allt timmer passerar där) vore det då intressant att veta om det finns en skatt staden och hertigen betalar till kungen i form av råvaran timmer? Kan det vara så att kungen köper timmer av hertigen men inte betalar tull?
Mycket senare uppkomna ide'er står och faller lite med det. Tanken med Flodbaronerna, de är iofs kardier, men de rekryterar vilt bland Zorakins ädlingar. De tar sig runt hertigens tull genom Traktatbaronerna och timret är varken kardiskt eller zorakiskt. Fil- Tofia tar givetvis någon form av avgift, frågan är bara vems fickor det hamnar i. Fraxinus har säkert lösningen och vi får ge oss till tåls till han har tid att dela den.

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-12 08:49
av birkebeineren
Jeb skrev:Så får det bli. Jag vet att jag läst någonstans att Slättebos hertigar står nära kungen. Kan det vara så att Stirzberg är alla tre? Han är konservativ och Greverydsk. Han vill profitera på timmerhandeln, men de mer progressiva ickemedlemmarna i ordern hittar vägar runt hans skattkista. Sist men inte minst är han en god Zorakier (zorak, zorakiner jag har aldrig lärt mig) och stödjer rikets konung, trots att han inte stödjer hans politik.
Det låter bra.
Jeb skrev:Mycket senare uppkomna ide'er står och faller lite med det. Tanken med Flodbaronerna, de är iofs kardier, men de rekryterar vilt bland Zorakins ädlingar. De tar sig runt hertigens tull genom Traktatbaronerna och timret är varken kardiskt eller zorakiskt. Fil- Tofia tar givetvis någon form av avgift, frågan är bara vems fickor det hamnar i. Fraxinus har säkert lösningen och vi får ge oss till tåls till han har tid att dela den.
Vi rubbar inte på Flodbaronerna tycker jag, inte heller Traktatbaronerna. Flodbaronerna försöker skapa en kartell där de kan kontrollera priserna och de använder Traktatbaronerna med sina tillstånd att handla tullfritt för att försöka uppnå det. Vi får bara putsa på detaljerna och anpassa till hur det nu kan tänkas vara med handel, hertigar och kungamakt.

Det skulle kunna vara så enkelt som att hertigarnas residensstäder fungerar som en vanlig fristad där hertigen är borgmästare (ofta via en stadsfogde som sköter det praktiska) och överhuvud för stadsrådet. Hertigen betalar samma skatt till kungen som andra fristäder gör.

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-12 13:34
av Jeb
Det låter bra.
Deal!
Vi rubbar inte på Flodbaronerna tycker jag, inte heller Traktatbaronerna. Flodbaronerna försöker skapa en kartell där de kan kontrollera priserna och de använder Traktatbaronerna med sina tillstånd att handla tullfritt för att försöka uppnå det. Vi får bara putsa på detaljerna och anpassa till hur det nu kan tänkas vara med handel, hertigar och kungamakt.
Japp. Jag vill ju gärna bygga upp en god setting för ett andra Timmerkrig och spelarnas ansträngningar för att undvika ett. Klart olämpligt för Zorakin att försätta sig i inbördeskrig. Man behöver soldater mot Svarta tornet. Soldater mot Nidland och båtar fulla i soldater mot Felicien. Taskig timing med andra ord.
Det skulle kunna vara så enkelt som att hertigarnas residensstäder fungerar som en vanlig fristad där hertigen är borgmästare (ofta via en stadsfogde som sköter det praktiska) och överhuvud för stadsrådet. Hertigen betalar samma skatt till kungen som andra fristäder gör.
Det där min herre är en riktigt bra ide! FT blir lite speciell med två hertigar, men det har nog stötts och blötts tillräckligt. Vårt kära traktat är troligen en ganska mastig läsning full med kryphål om man råkar vara en framsynt baron i närheten av en gränsflod.

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-12 17:14
av Grisodlar'n
Jag hoppas att ni båda håller ut och att skrivarglöden håller i sig. Det här blir riktigt bra tror jag. :)

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-12 19:25
av Jeb
Jag hoppas att ni båda håller ut och att skrivarglöden håller i sig. Det här blir riktigt bra tror jag. :)
Jag kan bara tala för mig själv och det är kul att vara med när det hela växer fram. Dina uppmuntrande ord skadar absolut inte heller! :D

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-16 08:05
av birkebeineren
Fraxinus skrev: 2019-05-16 22:00 ...
Angående Slättebo fungerar det. Ursprungligen var de södra delarna ett grevskap under Dreverike. I takt med att nybyggare tog sig allt längre norrut bildades ett Zorakiskt län eller område som inte riktigt hade någon bra styrning. När svartfolken kom in behövdes en tydligare styrning och försvar. Nybyggarområdet inkorporerades och markgrevskapet Slättebo bildades. Kanske hette det rent av Slättemark (Pihlmark och Slättemark) en tid. När det blev Hertigdöme bytte det namn till Slättebo.

Man kan fö tänka sig att någon av senare Stirzbergarna (utom då Anvil Stirzberg) gift sig med en dotter till den första markgreve/hertigfamiljen till Slättebo.
(citerar från lite tidigare i tråden)

För att bestämma några historiska detaljer och namn angående föreslår jag följande:

När kungariket Zorakin utropades 55 fO tillhörde södra delen av dagens Slättebo hertigdömet Dreverike. Denna södra del bestod av vad som i dagens Slättebo är de två södra grevskapen, 18 och 20 på länskartan. Den norra delen, grevskap 19, var ett eget markgrevskap kallad Junemark.

Länskarta: http://www.erebaltor.se/other/zorakin_a_arbetskarta.jpg

Efter katastrofen 126 eO då svartfolk bosätte sig i Torilskogen gjorde kungamakten ändringar för att bättre försvara regionen. Två nya markgrevskap etableras: Slättemark (grevskap 18) och Skogmark (grevskap 20).

Dessa tre markgrevskap fanns kvar fram till 296 eO då kung Iberiko Bastarden under zorakiska inbördeskriget slog dem samman till ett hertigdöme som fick namnet Slättebo. Det tidigare markgrevskapet Slättemark gjordes till ett vanligt grevskap och fick namnet Stirpaz (grevskap 18). Den tidigare markgreven, Arvian Borvix, avsattes, och ny greve av Stirpaz blev Merovald Stupenstaal.*

Efter krigets slut 308 eO lät kung Valien IV hertigdömet bestå och utsåg Arvian Borvix som ny hertig av Slättebo. Grevskapet Stirpaz (18) kvarstod men ny greve blev Endrik Splintersköld. Markgrevskapet Junemark (19) kvarstod under markgreve Gardigolf Axman. Markgrevskapet Skogmark (20) gjordes om till ett vanligt grevskap men kvarstod under greve Stygmund Orkhugg. (Vid något skede senare i historien övergick grevskapet Skogmark från familjen Orkhugg till familjen Korp, de så kallade Nordkorparna.)

Under Sjöslaget vid Selim 392 eO dog hertig Obrian Borvix av Slättebo utan arvinge och ny hertig blev William Stirzberg vars familj fortfarande innehar hertigtiteln.


År 610 eO ser det ut så här:

Hertig av Slättebo: Leovin Stirzberg
Greve av Stirpaz (18): Magnurmund Splintersköld
Markgreve av Junemark (19): Bertold Axman
Greve av Skogmark (20): Likmund Korp


Tillägg:

Lite oklart vad som hände med Merovald Stupenstaal efter inbördeskriget 308 eO men hans familj finns kvar och är sedan ingift i familjen Stirzberg via en dotter vid namn Elvinda Stupenstaal.

Obrian Borvix unga fru Lysette blev änka efter Sjöslaget vid Selim 392 eO men gifte om sig med den nye hertigen William Stirzberg. Vilken familj Lysette tillhörde är oklart.

Re: Zorakin

Postat: 2019-06-16 22:15
av birkebeineren
Hertigdömet Slättebo behöver ett heraldisk vapen. Någon med förslag, gärna inspirerad av ovanstående historiska bakgrund?