Sida 101 av 105

Re: Zorakin

Postat: 2018-12-10 06:41
av Jeb
Jag ber om ursäkt för att jag inte varit inne här på sistone. Jag har haft en väldigt tuff höst på jobbet och är på gränsen till överarbetad. Har fått lägga fokus på arbete och vila. Måste fortsätta med det ytterligare några veckor innan jag kan lägga tid här igen. Än en gång mina ursäkter.
När livet i Ereb går för det verkliga. Det är då du ska presentera ursäkter. :D Jag tror alla förstår och har överseende.
Angående Slättebo så är det mycket riktigt ett av de yngre hertigdömena. Etablerat från ett markgrevskap efter Zorakiska inbördeskriget. Dess historia innebär samtidigt att det finns förhållandevis gott om fria bönder och småadel. Ibland kan det vara svårt att se någon skillnad på dessa.
Kan fria bönder vara fogdar om min fråga går att begripa?
Malmfyndigheter kontrolleras av lite olika parter. I Pharynx är kungafamiljen en av de stora ägarna och prospektörerna. I Slättebo är det både adel, hertigen, fria bergmän av både raxorisk och pennisk härkomst (ofta formerade runt en liten stad/köping) och kyrkan som kontrollerar fyndigheter.
Vem inom kyrkan är det som styr den skutan? Ska man få effektiv gruvdrift krävs lite kunnande. Är det en munk som blivit gruvchef eller en gruvchef som blivit munk?

Re: Zorakin

Postat: 2019-01-14 09:07
av birkebeineren
Kort tid efter Stora Schismen 278-281 eO inom Lysande Vägen utbröt ett inbördeskrig i Zorakin. Det utkämpades mellan den nyligen avdöde zorakiska kungens tre söner: Borodrik II, Iberiko Bastarden och Valien IV den store.

En lite ostädat artikel finns här i wikin: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... rdeskriget

Någon med vidare idéer och förslag till utvecklingar? Årtalet för krigets utbrott är lite oklart, antingen utlöst 284 eO av någon ännu okänt anledning eller 292 eO som troligen har att göra med det årets krig mellan Kardien och Caddo som gjorde att många dalker flydde till Zorakin. En händelse under kriget var också att Iberiko Bastarden som stöttade den dalkiska grenen av LV efter schismen, i motsättning till sina bröder som stöttade den aidniska grenen, lät göra om det tidigare markgrevskapet Slättebo till ett självständigt hertigdöme. Kan det möjligtvis ha varit så att nordvästra Zorakin var en av de viktiga skådeplatserna för kriget och att markgreven som blev hertig stöttade Iberiko och hans caddiska tro?

Fraxinus, huvudsakligen dina påhitt så om du har några åsikter vore det uppskattat!

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-14 07:55
av Fraxinus
Det är just så! Den markgreve (Inmark) som stödde Iberiko blev hertig. Tanken var väl att formatera om de båda andra markgrevskapen till vanliga grevskap. Det slutfördes dock aldrig. Strategin slog dessutom sannolikt fel då de båda markgrevarna lade sina röster (och trupper) mot Iberiko.

En annan markgreve som spelade en nyckelroll var den luksiliske markgreven i Gredelmark som lät skydda och gömma Valien den IV undan Iberiko. Han var även bland de första som tog öppet ställning för Valien IV. Vilket han sedermera belönades med hertigvärdighet för sig själv och sitt markgrevskap. Detta skede fö samtidigt som samma markgreve lät ta emot många dalkiska flyktingar och tillät dem utöva sin dalkiska form av LV i Gredelmark. Konfliktlinjerna under inbördeskriget var i hög grad förvirrande.

Nordvästra Zorakin och hertigdömet Inberg spelade sannolikt stor roll i kriget då det är länken som håller ihop de båda rikshalvorna Gindanu och Indar. Det är tänkbart att Iberiko hade störst stöd i den ena halvan och ville stärka sin position i området Inberg. Det slog fel.

Gällande tidpunkt skulle jag säg att båda tiderna anses vara korrekta. Det beror vilken historiker du frågar. Det var förmodligen två krig eller händelser dessa datum. Ett mindre krig eller någon annan specifik händelse som skedde 284 och så det stora (förnyade?) inbördeskriget som skedde 292. Som en student i historia och arkeologi misstänker jag att detta är en mycket omdebatterad fråga som varit föremål för upprepade upplopp, förlåt, föreläsningar vid Lyceeplan.

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-14 08:10
av Fraxinus
Fria bönder kan bli fogdar. Men det är tämligen ovanligt. Sannolikt är det en storbonde vars far var tillräckligt rik och/eller framsynt att skicka sonen att bilda sig hos Mandelorden. Det är inte otroligt att det är en yngre son. Minskar problemet med arvsskiftet.

Munkar brukar sällan bli fogdar. Styr kyrkan över land eller fyndighet värvar de en kompetent människa som sköter det praktiska och som står direkt under abbotten och rapportera direkt till denne. Möjligen kan man betrakta denne person som en lekman. Däremot har abbotten eller prästen kompetenta munkar som sköter räkenskap mm.

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-15 10:26
av birkebeineren
Citerar från två inlägg i omvänd ordning:
Fraxinus skrev: 2019-05-14 07:55 Det är just så! Den markgreve (Inmark) som stödde Iberiko blev hertig. Tanken var väl att formatera om de båda andra markgrevskapen till vanliga grevskap. Det slutfördes dock aldrig. Strategin slog dessutom sannolikt fel då de båda markgrevarna lade sina röster (och trupper) mot Iberiko.

En annan markgreve som spelade en nyckelroll var den luksiliske markgreven i Gredelmark som lät skydda och gömma Valien den IV undan Iberiko. Han var även bland de första som tog öppet ställning för Valien IV. Vilket han sedermera belönades med hertigvärdighet för sig själv och sitt markgrevskap. Detta skede fö samtidigt som samma markgreve lät ta emot många dalkiska flyktingar och tillät dem utöva sin dalkiska form av LV i Gredelmark. Konfliktlinjerna under inbördeskriget var i hög grad förvirrande.

Nordvästra Zorakin och hertigdömet Inberg spelade sannolikt stor roll i kriget då det är länken som håller ihop de båda rikshalvorna Gindanu och Indar. Det är tänkbart att Iberiko hade störst stöd i den ena halvan och ville stärka sin position i området Inberg. Det slog fel.

Gällande tidpunkt skulle jag säg att båda tiderna anses vara korrekta. Det beror vilken historiker du frågar. Det var förmodligen två krig eller händelser dessa datum. Ett mindre krig eller någon annan specifik händelse som skedde 284 och så det stora (förnyade?) inbördeskriget som skedde 292. Som en student i historia och arkeologi misstänker jag att detta är en mycket omdebatterad fråga som varit föremål för upprepade upplopp, förlåt, föreläsningar vid Lyceeplan.
Det här gäller då markgreven av Inberg som gjordes till hertig av Inberg och överordnades markgrevarna av Västmark och Järnmark om jag förstår det rätt? Markgreve Inberg stöttade Iberiko Bastarden och den dalkiska grenen av Lysande Vägen. När Iberiko blev kung 296 eO (enligt regentlängden) gjordes Inberg till hertigdöme.

Wikiartikel: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Zorakin#Inberg

Några frågor att besvara utifrån detta:

1) Behöll hertigen sitt län och titel när Valien IV den store blev kung 308 eO?
2) Vad var hertigens namn?
3) Finns det följare av den dalkiska grenen av LV kvar i dagens Inberg?
Fraxinus skrev: 2018-11-19 23:13 Angående Slättebo så är det mycket riktigt ett av de yngre hertigdömena. Etablerat från ett markgrevskap efter Zorakiska inbördeskriget. Dess historia innebär samtidigt att det finns förhållandevis gott om fria bönder och småadel. Ibland kan det vara svårt att se någon skillnad på dessa.

Malmfyndigheter kontrolleras av lite olika parter. I Pharynx är kungafamiljen en av de stora ägarna och prospektörerna. I Slättebo är det både adel, hertigen, fria bergmän av både raxorisk och pennisk härkomst (ofta formerade runt en liten stad/köping) och kyrkan som kontrollerar fyndigheter.
Slättebo var vid tiden för Inbördeskriget också det ett markgrevskap. Om namnet var Slättebo eller om det var Junemark (som kvarstår som namn på ett av hertigdömets nuvarande grevskap) år oklart. Iberiko Bastarden upphöjde markgreven till hertig även här.

Wikiartikel: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... C3.A4ttebo

Samma frågor här:

1) Behöll hertigen sitt län och titel när Valien IV den store blev kung 308 eO?
2) Vad var hertigens namn?
3) Finns det följare av den dalkiska grenen av LV kvar i dagens Slättebo?

...fast här vet vi redan delar av svaren:

1) Hertigen tvingades bort efter kriget men dog möjligens inte och kan således finnas kvar bland Zorakins adelsfamiljer.
2) Hertigen som borttvingades har inte fått namn men den nye herigen har jag namngivit som tillhörande famlijen Borvix (som sen byttes ut med Stirzberg efter Sjökriget 394 eO).
3) Inget svar än men vi har gjort Slättebo till ett område som lyder under samma bontisâl som Philmark i Kardien och där gillas inte caddister...

Ett tillägg till historien jag har funderat över är skälet till varför Slättebo först gjordes till ett markgrevskap från att tidigare ha varit bara ett vanligt grevskap i hertigdömet Dreverike?

Efter Lindskiarnarkriget var regionen lugn och behövde ingen markgreve. Slättebo gjordes därför till ett grevskap när kungariket Zorakin utropades. Detta ändrades 126 eO när svartfolk invaderade Grindanu och Slättebo gjordes till ett markgrevskap en tid efter detta. Kan det fungera?

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-15 23:01
av birkebeineren
Kanske inga jätteviktiga frågor detta, åtminstone inte namnen och årtalen, men jag gillar ändå att sådana smådetaljer finns med för sammanhangets skull. I det här fallet även ett sätt att dra fram gamla detaljer som annars kanske missats i nya utvecklingar. Staden Fil-Tofia diskuteras ju i egen tråd nu.

Frågan om Lysande Vägen och tillhörighet till de olika grenarna är däremot lite mer viktig. Kan det tänkas att Tronföljdskriget, eller Zorakiska inbördeskriget som det också kallas, var den händelse under Zorakin och Kardiens långa historia som varit närmast att orsaka krig länderna emellan? När Iberiko Bastarden kröntes till kung och möjligen gick så långt som att försöka göra den dalkiska grenen av LV till officiell zorakisk religion, kan det då ha varit nära att Kardien var nära att gå till krig mot Zorakin?

Hur detta kan tänkas ha utspelat sig vet vi inte så mycket om förutom att i dagens Zorakin har den dalkiska grenen av LV viss utbredning i rikets östra delar med centrum i Gredelmark (och möjligen i staden Hixani?). I västra Zorakin och i Slättebo föreslår jag däremot att den dalkiska grenen är ytterst lite utbrett 610 eO och att bontisâlen av Fil-Tofia med myndighet över ett bontisât som sträcker sig över både zorakisk och kardisk territorium är en nitisk motståndare av allt som kan tänkas kallas caddism.

En annan tanke kring tiden för Tronföljdskriget i Zorakin är att markgrevarna då verkar ha haft en betydelsefull roll. Kanske inte i praktiken och på samma sätt som när markgrevskapen de var satta att styra över var mera kungarikets gränsmarker och behövde särskild skydd (tolkar det som att markgrevskapen är tänkta så i Zorakin?) men fortfarande mycket betydelsefulla och med stor status? En "Markgrevarnas tid" i norra Zorakin?

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-16 13:12
av Jeb
Fria bönder kan bli fogdar. Men det är tämligen ovanligt. Sannolikt är det en storbonde vars far var tillräckligt rik och/eller framsynt att skicka sonen att bilda sig hos Mandelorden. Det är inte otroligt att det är en yngre son. Minskar problemet med arvsskiftet.

Munkar brukar sällan bli fogdar. Styr kyrkan över land eller fyndighet värvar de en kompetent människa som sköter det praktiska och som står direkt under abbotten och rapportera direkt till denne. Möjligen kan man betrakta denne person som en lekman. Däremot har abbotten eller prästen kompetenta munkar som sköter räkenskap mm.
Precis det svaret jag ville ha! :D

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-16 22:00
av Fraxinus
birkebeineren skrev: 2019-05-15 10:26 Citerar från två inlägg i omvänd ordning:
Fraxinus skrev: 2019-05-14 07:55 Det är just så! Den markgreve (Inmark) som stödde Iberiko blev hertig. Tanken var väl att formatera om de båda andra markgrevskapen till vanliga grevskap. Det slutfördes dock aldrig. Strategin slog dessutom sannolikt fel då de båda markgrevarna lade sina röster (och trupper) mot Iberiko.

En annan markgreve som spelade en nyckelroll var den luksiliske markgreven i Gredelmark som lät skydda och gömma Valien den IV undan Iberiko. Han var även bland de första som tog öppet ställning för Valien IV. Vilket han sedermera belönades med hertigvärdighet för sig själv och sitt markgrevskap. Detta skede fö samtidigt som samma markgreve lät ta emot många dalkiska flyktingar och tillät dem utöva sin dalkiska form av LV i Gredelmark. Konfliktlinjerna under inbördeskriget var i hög grad förvirrande.

Nordvästra Zorakin och hertigdömet Inberg spelade sannolikt stor roll i kriget då det är länken som håller ihop de båda rikshalvorna Gindanu och Indar. Det är tänkbart att Iberiko hade störst stöd i den ena halvan och ville stärka sin position i området Inberg. Det slog fel.

Gällande tidpunkt skulle jag säg att båda tiderna anses vara korrekta. Det beror vilken historiker du frågar. Det var förmodligen två krig eller händelser dessa datum. Ett mindre krig eller någon annan specifik händelse som skedde 284 och så det stora (förnyade?) inbördeskriget som skedde 292. Som en student i historia och arkeologi misstänker jag att detta är en mycket omdebatterad fråga som varit föremål för upprepade upplopp, förlåt, föreläsningar vid Lyceeplan.
Det här gäller då markgreven av Inberg som gjordes till hertig av Inberg och överordnades markgrevarna av Västmark och Järnmark om jag förstår det rätt? Markgreve Inberg stöttade Iberiko Bastarden och den dalkiska grenen av Lysande Vägen. När Iberiko blev kung 296 eO (enligt regentlängden) gjordes Inberg till hertigdöme.

Wikiartikel: http://erebaltor.se/wiki/index.php?title=Zorakin#Inberg

Några frågor att besvara utifrån detta:

1) Behöll hertigen sitt län och titel när Valien IV den store blev kung 308 eO?
2) Vad var hertigens namn?
3) Finns det följare av den dalkiska grenen av LV kvar i dagens Inberg?
Fraxinus skrev: 2018-11-19 23:13 Angående Slättebo så är det mycket riktigt ett av de yngre hertigdömena. Etablerat från ett markgrevskap efter Zorakiska inbördeskriget. Dess historia innebär samtidigt att det finns förhållandevis gott om fria bönder och småadel. Ibland kan det vara svårt att se någon skillnad på dessa.

Malmfyndigheter kontrolleras av lite olika parter. I Pharynx är kungafamiljen en av de stora ägarna och prospektörerna. I Slättebo är det både adel, hertigen, fria bergmän av både raxorisk och pennisk härkomst (ofta formerade runt en liten stad/köping) och kyrkan som kontrollerar fyndigheter.
Slättebo var vid tiden för Inbördeskriget också det ett markgrevskap. Om namnet var Slättebo eller om det var Junemark (som kvarstår som namn på ett av hertigdömets nuvarande grevskap) år oklart. Iberiko Bastarden upphöjde markgreven till hertig även här.

Wikiartikel: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... C3.A4ttebo

Samma frågor här:

1) Behöll hertigen sitt län och titel när Valien IV den store blev kung 308 eO?
2) Vad var hertigens namn?
3) Finns det följare av den dalkiska grenen av LV kvar i dagens Slättebo?

...fast här vet vi redan delar av svaren:

1) Hertigen tvingades bort efter kriget men dog möjligens inte och kan således finnas kvar bland Zorakins adelsfamiljer.
2) Hertigen som borttvingades har inte fått namn men den nye herigen har jag namngivit som tillhörande famlijen Borvix (som sen byttes ut med Stirzberg efter Sjökriget 394 eO).
3) Inget svar än men vi har gjort Slättebo till ett område som lyder under samma bontisâl som Philmark i Kardien och där gillas inte caddister...

Ett tillägg till historien jag har funderat över är skälet till varför Slättebo först gjordes till ett markgrevskap från att tidigare ha varit bara ett vanligt grevskap i hertigdömet Dreverike?

Efter Lindskiarnarkriget var regionen lugn och behövde ingen markgreve. Slättebo gjordes därför till ett grevskap när kungariket Zorakin utropades. Detta ändrades 126 eO när svartfolk invaderade Grindanu och Slättebo gjordes till ett markgrevskap en tid efter detta. Kan det fungera?
Mja! Sittande hertig av Inberg (vars titel utsprungligen var markgreve av Inmark) anser absolut att markgrevarna är hans undersåtar. Markgrevarna däremot gör det inte. Visst stöd har de i det faktum att Iberiko aldrig hann formalisera omdaningen. Och ingen kung har valt att göra det sedan dess. Frågan är fortfarande föremål för en rättslig utredning hur man ska tolka förhållandet mellan hertigen och markgrevarna. Det kan vara Erebs längst pågående juridiska tvist. Den har blivit omprövad ett flertal tillfällen och dokumentation från ärendet fyller idag ett hus. Jurister i Pendon håller hela tiden ett öga på anslaget i ordenshuset om tjänsten som hovfiskal för särskilda tvister händelsevis blivit ledig igen.

Markgrevarna har hur som helst fortfarande eget ansvar för juridiska frågor i sina län. De har dessutom större militär kapacitet än den normale greven. Vill man vara lite elak så är hertigen av Inberg mer av en markgreve upppiffad med hertigtitel. Däremot så är det en förhållandevis populär titel att lägga vantarna på. Låglandsområdet närmast havet är mycket bördigt och höglandet innehåller mycket skog och järnmalm. Havet utanför är rikt på fisk och pärlmusslor. Allt sammanvägt har gjort att hertigdömet Inberg är ett av de mer oroliga hörnen i Zorakin.

Förövrigt är det inte dåvarande hertigens familj som sitter på hertigtiteln idag. Det är fullt möjligt att kungen lät familjen sitta kvar men troligt lät Valien inta Inberg under kriget vilket innebär att de i så fall satt kvar på nåder. Och troligen förlorade den familjen titeln i något senare krig med markgrevarna. Jag skulle kunna tänka mig att hertigkronan i Inberg bytt ägare åtminstone två gånger sedan inbördeskriget.

Angående Slättebo fungerar det. Ursprungligen var de södra delarna ett grevskap under Dreverike. I takt med att nybyggare tog sig allt längre norrut bildades ett Zorakiskt län eller område som inte riktigt hade någon bra styrning. När svartfolken kom in behövdes en tydligare styrning och försvar. Nybyggarområdet inkorporerades och markgrevskapet Slättebo bildades. Kanske hette det rent av Slättemark (Pihlmark och Slättemark) en tid. När det blev Hertigdöme bytte det namn till Slättebo.

Man kan fö tänka sig att någon av senare Stirzbergarna (utom då Anvil Stirzberg) gift sig med en dotter till den första markgreve/hertigfamiljen till Slättebo.

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-16 22:29
av Fraxinus
birkebeineren skrev: 2019-05-15 23:01 Kanske inga jätteviktiga frågor detta, åtminstone inte namnen och årtalen, men jag gillar ändå att sådana smådetaljer finns med för sammanhangets skull. I det här fallet även ett sätt att dra fram gamla detaljer som annars kanske missats i nya utvecklingar. Staden Fil-Tofia diskuteras ju i egen tråd nu.

Frågan om Lysande Vägen och tillhörighet till de olika grenarna är däremot lite mer viktig. Kan det tänkas att Tronföljdskriget, eller Zorakiska inbördeskriget som det också kallas, var den händelse under Zorakin och Kardiens långa historia som varit närmast att orsaka krig länderna emellan? När Iberiko Bastarden kröntes till kung och möjligen gick så långt som att försöka göra den dalkiska grenen av LV till officiell zorakisk religion, kan det då ha varit nära att Kardien var nära att gå till krig mot Zorakin?

Hur detta kan tänkas ha utspelat sig vet vi inte så mycket om förutom att i dagens Zorakin har den dalkiska grenen av LV viss utbredning i rikets östra delar med centrum i Gredelmark (och möjligen i staden Hixani?). I västra Zorakin och i Slättebo föreslår jag däremot att den dalkiska grenen är ytterst lite utbrett 610 eO och att bontisâlen av Fil-Tofia med myndighet över ett bontisât som sträcker sig över både zorakisk och kardisk territorium är en nitisk motståndare av allt som kan tänkas kallas caddism.

En annan tanke kring tiden för Tronföljdskriget i Zorakin är att markgrevarna då verkar ha haft en betydelsefull roll. Kanske inte i praktiken och på samma sätt som när markgrevskapen de var satta att styra över var mera kungarikets gränsmarker och behövde särskild skydd (tolkar det som att markgrevskapen är tänkta så i Zorakin?) men fortfarande mycket betydelsefulla och med stor status? En "Markgrevarnas tid" i norra Zorakin?
Tekniskt sett är det bara i Gredelmark som dalkisk LV får utövas öppet och tempel uppföras. Hixani och Fristaden har också ett undantag för den Erebosiska tron (vars namn jag just glömt bort). Och i Pendon tillåts formellt dyrkan av Ingeril (Mandelordens kvinnliga gudom). Annars har aidniska LV ensamrätt rakt av. Sedan vet man att det finns aktiva troende till dalkiska LV i Indar. Främst bland en del av adeln och en del köpmän. Men de håller det för sig själva.

Är inte säker på att den Zorakiske kungen uppskattar ett delat kardiskt och zorakiskt bontisat men jag får väl ge mig på den punkten.

Markgrevarna hade sannolikt en mycket viktig och för sina markgrevskap stabiliserande roll i en mycket kaotisk tid. Sedan är markgrevar precis som markiser formellt direkt underställda kungen så även i det fallet var de viktiga. Men med skillnaden att de har mycket mer ”muskler” än markiser. Detsamma gäller förstås även hertigar även om de inte alltid vill låtsas om att de är underställda kungen.

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-17 18:00
av Grisodlar'n
101 sidor nu, mina vänner. Hur pass nära kan materialet till en pdf vara? :)

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-17 19:29
av Fraxinus
Har funderat på det. Det finns några småsaker i historiken som behöver förtydligas. Soltågen exempelvis. Sedan behövs ett par äventyrsförslag (i något fall justerat äventyrsförslag). Sedan vill jag minnas att staden Indarsol behöver lite putsning. Och så de klassiska Magikern...., Köpmannen..., Hyrsvärdet säger om Zorakin. Något mer?

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-20 21:28
av birkebeineren
Grisodlar'n skrev: 2019-05-17 18:00 101 sidor nu, mina vänner. Hur pass nära kan materialet till en pdf vara? :)
Det finns gott om material. En del behöver redigeras till färdig text från olika forumsdiskussioner bara. Som ni kanske sett i wikin så har jag länkat till olika trådar på forumet där relevant material kan finnas.

Sen behöver småsakerna Fraxinus tar upp fyllas i, samt några till här och var.

Något särskillt du tänkt på som saknas när du kollat på våra 101 sidor Grisodlarn? Och råkar du måhända ha något eget material till Zorakin i gömmorna?

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-20 21:42
av birkebeineren
Fraxinus skrev: 2019-05-17 19:29 Har funderat på det. Det finns några småsaker i historiken som behöver förtydligas. Soltågen exempelvis. Sedan behövs ett par äventyrsförslag (i något fall justerat äventyrsförslag). Sedan vill jag minnas att staden Indarsol behöver lite putsning. Och så de klassiska Magikern...., Köpmannen..., Hyrsvärdet säger om Zorakin. Något mer?
Något särskillt i historien du tänker på förutom soltågen? Jag saknar lite mer om Inbördeskriget/Brödrakriget 284-308 eO, en lång konflikt och det direkt efter Stora Schismen inom LV och samtidigt som både ett soltåg från till Morëlvidyn (Tredje soltåget 287 eO) avgår och ett krig mellan Kardien och Caddo (292 eO) utspelar sig.

Soltågen har jag skrivit om i wikin (dock inte färdigt om Tredje soltåget) men det är rätt kortfattat och får gärna byggas ut.

Något annat jag saknat är en sammanställning av det politiska läget i Zorakin 610 eO. Möjligtvis utformat som texter under rubriker namngivna efter dina tre gamla "partier" Fraxinus: Sydzorakiska brödraskapet, Greverydska Orden och Kungapartiet? Eller kanske först en samlad text om Zorakin och sen hur det tre partierna förhåller sig till olika lägen?

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-21 11:43
av Grisodlar'n
birkebeineren skrev: 2019-05-20 21:28
Grisodlar'n skrev: 2019-05-17 18:00 101 sidor nu, mina vänner. Hur pass nära kan materialet till en pdf vara? :)
Det finns gott om material. En del behöver redigeras till färdig text från olika forumsdiskussioner bara. Som ni kanske sett i wikin så har jag länkat till olika trådar på forumet där relevant material kan finnas.

Sen behöver småsakerna Fraxinus tar upp fyllas i, samt några till här och var.

Något särskillt du tänkt på som saknas när du kollat på våra 101 sidor Grisodlarn? Och råkar du måhända ha något eget material till Zorakin i gömmorna?
Nej, tyvärr så har jag nog inget eget material rörande Zorakin. erebaltor.se:s Zorakin har ju tagit långt större proportioner än vad det hade när jag lät äventyr utspela sig där. Jag är däremot lite förvirrad över adelstitlarna i både Zorakin och Kardien, men det hoppas jag får ett eget stycke i en framtida pdf. :)

Re: Zorakin

Postat: 2019-05-23 09:50
av birkebeineren
Grisodlar'n skrev: 2019-05-21 11:43 Nej, tyvärr så har jag nog inget eget material rörande Zorakin. erebaltor.se:s Zorakin har ju tagit långt större proportioner än vad det hade när jag lät äventyr utspela sig där. Jag är däremot lite förvirrad över adelstitlarna i både Zorakin och Kardien, men det hoppas jag får ett eget stycke i en framtida pdf. :)
Zorakin har definitivt vuxit i både innehåll fsom spelmaterial och betydelse ingame inom spelvärden EA. Något jag gillar är Zorakins kopplingar till sina omgivningar i västra Kopparhavet, både ekonomiska och politiska, samtidigt som landets egna interna konflikter och sammanhang även de framkommit. Fraxinus har gjort ett strålande jobb med detta samtidigt som det mesta av det gamla finns med och syns det också. Fast jag har läst detta otliga gånger och blivit lite hemmablind. Bra att oklarheter påpekas.

Adelstitlarna är lite röriga men i både Zorakin och Kardien finns den gamla feodala strukturen så som den beskrivs i Aidne-modulen kvar i ganska oförändrad form. Några tillägg har gjorts, med nya titlar och stavningar av gamla, samt försök att göra feodalismen lite mer lik den faktiska från vår världs historia.

I Kardien finns som bekant denna beskrivning: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... st.C3.A5nd

I Zorakin finns inget färdigt skrivet men en samling länkar till olika diskussioner (ganska rörigt :oops: ) finns: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... och_titlar
  • Hertig, greve och baron finns kvar från Aidne-modulen. Baronens län har döpts om från baroni till baronat för att spegla en lokal språklig skillnad men inebörden är den samma.

    Markiserna har utvecklats och finns nu i två varianter, både som tjänstelän tillhörande ett kungligt ämbete och som ett privat län skapad ur ett baroni. Både varianterna räknas som kronomark men vi har annu inte helt bestämt namn. Markisat, frimark, markisdöme har diskuterats. Det finns även en förvirrande sammanblanding ( :oops: :oops: ) med de så kallade markgrevarna.

    Markgrevarna är Fraxinus nyskapelser och tänkta som en slags blanding av hertigar och markiser. Titeln är gammal och går tillbaka till det tidiga Zorakin när det fanns farliga gränsmarker kring rikets kärnområden. Markgrevarna fick särskillda uppgifter av kungen för skydd och försvar av sina respektive markgrevskap. Numera är de tidigare gränsmarkerna inte lika farliga men markgrevskapen finns kvar, om än med något ändrade förhållanden, och ligger som grevskap inom de olika hertigdömena.
Men vi bör få fram detta tydligare i en färdig artikel. Något du särskilt tycker är oklart? Som sagt, lätt att bli hemmablind och inte se vad som bör tydliggöras.