Sida 97 av 105

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-25 12:27
av Jeb
birkebeineren skrev:
Jeb skrev:Är det i övrigt någonting mer att justera på Slättebotexten. Är de klara slänger jag ihop Medeaut (som kan tänkas innehålla både solmunkar och solsystrar?) för att sedan ro över Stirpaz och börja fördärva Philmark.
Har börjat läsa genom men inte hunnit klart. Försöker få till det i kväll. Hittat ett par detaljer jag har åsikter om. :wink:

Angående solklostret så tror jag vi sagt att munkar och nunnor har separata kloster. Borde stå någonstans i wikin...
Vilken skräll! :D Jag är glad för allas åsikter.
Måste ha missat det om att inte dela kloster. Då kör vi helt på systrar.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-25 17:57
av Jeb
Bah. Jag känner att jag bombar det här stackars forumet med frågor, men jag hittade precis ett nytt slag. Slaget vid Svarte vad i norra Slättebo.
Den mest underskattade kungen i Zorakin. Epitetet "Klenmodige" fick han efter att ha beordrat återtåg efter att hans armè visserligen segrat vid "Slaget vid Svarte vad " i norra Slättebo men till höga kostnader i form av skadade och döda. Arviden V insåg att hans riddare aldrig skulle nå fram till det Svarta tornet som skymtade där mellan bergstopparna i stridbart skick. Han påbörjade därefter utfomandet av Regaliegardena. De skulle bli elitinfanteriet Zorakin behövde för att besegra Svarta tornet. Arviden V var också hjärnan bakom den lyckade motoffensiven mot Brända Jordens klan i östra Zorakin som hade gått av stapeln ett par år tidigare.(viewtopic.php?p=21881#p21881)
Var ligger Svarte Vad och hur har det påverkat området? Det är ju hyfsat nära i tiden och minnet borde ligga kvar i området. Är riddarna i Slättebo motsträviga till Regaliegardet, då det påminner dem om den nesliga reträtten eller är de så att de flockas till gardet för att återupprätta sin skymfade ära. Kan det vara så att Slättebo står närmare kungamakten för att de förstod att reträtten var taktiskt korrekt och är mäkta irriterade över att en sådan rekorderlig ledare får tillnamnet Klenmodige? Eller är det som vanligt att Jeb gör en höna av en fjäder? :D

Jag har snokat på forumet och wikin, men hittar inte mer än namnet Svarte vad.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-25 22:45
av birkebeineren
Slaget vid Svarte vad utspelade sig under vad som i Zorakin kallas Andra kriget mot Svarta Tornet (546-555 eO).

Kriget (men inte namnet) omtalas i Aidne-modulen och har utvecklats lite här och var i forumstrådarna. Det hänger också delvis samman med vad som i Östermarken där Zorakin övergår i Nostratiet omtalas som Norra svartfolkskriget under åren 550-557 eO där händelserna i äventyret "Skönheten och odjuren" kring sjön Anja är inflätade med Fristaden och svartfolken i Brända jordens klan från Svartfolksmodulen.

Om förvirringen kring benämningen av dessa krig står det lite om här: viewtopic.php?p=28545#p28545

Och en diskussion om Norra svartfolkskriget finns här: viewtopic.php?p=20114#p20114

Angående Slaget vid svarte vad så är det altså tänkt vara där zorakierna inser att de inte kan vinna över Häxmästarens styrkor och strategiskt drar sig tillbaka. Det Fraxinus skriver i beskrivningen av kung Arviden Klenmodig tror jag inspirerades från något jag skrev när olika illustrationer vi önskade oss diskuterades:
Zorakierna retirerar vid Irhens vad 548 eO

Brevid några av sina hertigar sitter den zorakiska kungen uppe på sin hest i en något tillbucklad helrustning med tunnhjälmen under armen. Han skådar snett åt sidan mot ett svart torn i fjärran. Nedanför honnom tågar en krigshärjad, men inte slagen, arme åt motsatt håll genom ett bergspass.

viewtopic.php?p=8709#p8709
Irhens vad blev omdöpt till Svarte vad (men vi fick aldrig se scenen illustrerad, fast den sägs hänga som tavla på slottet i Pendon).

Tror att tanken både då och sen varit att Svarte vad befinner sig någonstans uppe i Aidnebergen norr om Blotferpasset och fästet Pharynx lås.


Och nu hann jag inte komma med min utlovade kommentering av Slättebo men försöker igen i morgon. :wink:

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-26 06:24
av Jeb
Det är jag med på. Jag tänkte bara att flera ädlingar från Slättebo måste ha deltagit då slaget är på hemmaplan. Frågan är bara hur mycket påverkan det har? Belägringen av Phil-Tofie är en gamechanger i Slättebo. Svarte vad har ändå kunglig närvaro och har påverkat synen på Kung Arviden i hans eftermäle. Svarte vad har inte riktigt samma status som belägringen, men är ändå historiskt (här) omnämd lite i förbifarten. Hänger det som tavla i Pendon förtjänar händelsen lite mer cred än ett omnämnade. Eller så får var SL sköta det.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-26 08:36
av birkebeineren
Många ädlingar från Slättebo lär ha deltagit. Det var ett stort krig, kungen gick i fält och dessutom ligger ett markgrevskap (Junemark) i Slättebo och dessa verkar ha särskilda uppgifter att försvara utsatta områden i riket. Många av Slättebos invånare lär också ha erfarenhet med att förlora någon av sina nära och kära till svartfolken vilket troligtvis starkt kan motivera till att vilja bekämpa Svarta Tornet.

Belägringen av Fil-Tofia och stridigheterna kring det utspelade sig 484-485 eO och har gått till historien som en stor framgång. Detta verkar både adeln och de lärde vara överens om över hela Aidne.

Slaget vid Svarte under Andra Kriget mot Svarta Tornet 546-555 eO däremot verkar det vara delade meningar om. Epitetet Klenmodig om kungen indikerar att många, och kanske de mest högljudda, anser att slaget och kanske hela kriget var mindre ärofullt men det finns också de som anser att Arvidens handlingar var kloka och de bästa han kunde få till under rådande omständigheter. Sen kan de ju också tänkas att ädlingar nere i södra Indar inte helt har samma åsikt som de uppe i Slättebo och Pharynx huruvida kamperna i bergen var ärofulla eller inte.

Det finns altså delade åsikter om Andra kriget mot Svarta Tornet och olika tolkningar. Det var ju också ett helt krig under nio år så det finns utrymme för andra slag och händelser som fortfarande minns och har betydelse.

Tavlan på Pendon Slott har troligtvis beställts av någon som ville få fram att Slaget vid Svarte var ett svårt och kanske bittert minne men ändå det enda rätta. Kanske Arvidens son Girloff III som under hela sitt långa liv verkar ha tjänat sin far med att bygga upp det såkallade Regaliegardet var den som beställde, eller rentutav målade tavlan?

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-26 09:13
av birkebeineren
Nu har jag läst genom resten av Slättebo och tycker det ser ganska bra ut.

Vedehall i Vede är säte för markgreven av Junemark och det bör kanske nämnas? Fraxinus har inte sagt så mycket om honom förutom att han låter sin fru och sin slottsfogde sköta markgrevskapet när han själv vistas nere i Pendon. Detta kan du ju utnyttja och låta vara förklaringen till hans frånvaro från det Slättebo du beskriver.

Sen är det lite oklart om eorl Joms är en länsinnehavare eller inte. Är han baron eller möjligtvis markis? Eller är han ”bara” en raxorisk stamledare som inte har något län men i praktiken har stor makt genom sin roll som överhuvud för de många Jomsarna och som en av de mest betydelsefulla raxoriska hövdingarna? Raxorerna sägs vara obrottsligt lojala kungamakten och verkar ha en roll liknande markiserna som direkt lyder under kungen och inte någon greve eller hertig. Fraxinus kanske har någon åsikt om detta?

Annars har jag intget att utsätta. Åtminstonde inte tills det vi eventuellt utvecklar LV med hur solkloster och Solorden finansieras och styrs. Men det fungerar så som det ser ut nu.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-27 17:15
av Jeb
Nu har jag läst genom resten av Slättebo och tycker det ser ganska bra ut.
I stort är jag också ganska nöjd. Detaljer kan ändras och lite mer info behövs om man inte läser dokumentet uppifrån och ner.
Vedehall i Vede är säte för markgreven av Junemark och det bör kanske nämnas? Fraxinus har inte sagt så mycket om honom förutom att han låter sin fru och sin slottsfogde sköta markgrevskapet när han själv vistas nere i Pendon. Detta kan du ju utnyttja och låta vara förklaringen till hans frånvaro från det Slättebo du beskriver.
När det gäller Vedehall har jag placerat Paar Splintersköld som baron i Vede. Hans boss markgreve Axman har hand om Junemark och bor i mitt tycke som marsk lite flottare än inne i träiga Vedehall. Hans gods och liknande har jag utlämnat, då jag vet för lite om honom. Jag klistrade in det Fraxinus skrev rakt av. Även Paars fru är den som styr i baronatet. Tänker mig att Vedehall därför har något smeknamn. Systerstan, Byxlösa by eller Kjolköping för att göra sig lustig över det faktum att två kvinnor drar i trådarna i Vede.
Sen är det lite oklart om eorl Joms är en länsinnehavare eller inte. Är han baron eller möjligtvis markis? Eller är han ”bara” en raxorisk stamledare som inte har något län men i praktiken har stor makt genom sin roll som överhuvud för de många Jomsarna och som en av de mest betydelsefulla raxoriska hövdingarna? Raxorerna sägs vara obrottsligt lojala kungamakten och verkar ha en roll liknande markiserna som direkt lyder under kungen och inte någon greve eller hertig. Fraxinus kanske har någon åsikt om detta?
Eorl Dyvik Joms är baron av Billevad. Han är Raxorernas eorl i området och en mycket respekterad sådan. Han blir kanske inte inbjuden till alla hertigens fester och har inte för avsikt att närvara på dem i vilket fall. Eorlen betraktar sig och betraktas ändå som en god vän till Hertig Stirzberg. Eorlen talar för de Raxoriska stammarna och har hertigens öra. I utbyte får hertigen, som eorlen anser vara den som talar för kungen i Slättebo Raxorernas lojalitet.
Annars har jag intget att utsätta. Åtminstonde inte tills det vi eventuellt utvecklar LV med hur solkloster och Solorden finansieras och styrs. Men det fungerar så som det ser ut nu.
Jag skriver Medeaut i helgen. Jobbar nätter så skriva är ett bra sätt att hålla sig pigg.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-27 22:45
av birkebeineren
Jeb skrev:När det gäller Vedehall har jag placerat Paar Splintersköld som baron i Vede. Hans boss markgreve Axman har hand om Junemark och bor i mitt tycke som marsk lite flottare än inne i träiga Vedehall. Hans gods och liknande har jag utlämnat, då jag vet för lite om honom. Jag klistrade in det Fraxinus skrev rakt av. Även Paars fru är den som styr i baronatet. Tänker mig att Vedehall därför har något smeknamn. Systerstan, Byxlösa by eller Kjolköping för att göra sig lustig över det faktum att två kvinnor drar i trådarna i Vede.
Det fungerar för mig. Om ingen missstycker så kan Berthold Axmans vara gift med Markgrevinna Fru Melosine av Junemark, ursprunglig från Yttersol och dotter till baron Melverik Elderdun. Kjolköping kan vara ett smeknamn på Vedehall men jag föreslår att de två mycket dugliga kvinnorna det rör sig om inte bryr sig särskilt mycket om vad vissa folk säger då de är upptagna med att sköta köping, baroni och markgrevskap.
Jeb skrev:Eorl Dyvik Joms är baron av Billevad. Han är Raxorernas eorl i området och en mycket respekterad sådan. Han blir kanske inte inbjuden till alla hertigens fester och har inte för avsikt att närvara på dem i vilket fall. Eorlen betraktar sig och betraktas ändå som en god vän till Hertig Stirzberg. Eorlen talar för de Raxoriska stammarna och har hertigens öra. I utbyte får hertigen, som eorlen anser vara den som talar för kungen i Slättebo Raxorernas lojalitet.
Baron av Billevad altså. Men jag börjar undra vad eorl Joms egentligen tycker om markgreven? Berthold Axman är en duglig man, men hinner han verkligen sköta markgrevskapet när han samtidigt är marsk av Zorakin och av nödvändighet befinner sig nere hos kungen i Pendon? Eller så är Joms förstående inför situationen och samtidigt lite imponerad av vad Fru Melosine åstadkommer i sin mans frånvaro?

Ser fram emot Medeaut kloster! :)

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-28 00:26
av Jeb
Det fungerar för mig. Om ingen missstycker så kan Berthold Axmans vara gift med Markgrevinna Fru Melosine av Junemark, ursprunglig från Yttersol och dotter till baron Melverik Elderdun. Kjolköping kan vara ett smeknamn på Vedehall men jag föreslår att de två mycket dugliga kvinnorna det rör sig om inte bryr sig särskilt mycket om vad vissa folk säger då de är upptagna med att sköta köping, baroni och markgrevskap.
De båda kvinnorna har fått kämpa för att få respekt i området. De har gjort dem till mycket goda vänner och samarbetspartners. Onda tungor gör gällande att Fru "Axman" favoriserar Celina Splintersköld framför andra vasaller. Dessa rykten har fått en oväntad motståndare i eorl Joms. Mer om det nedan. Båda kvinnorna känner till uttrycket Kjolköping, men som du säger ignorerar det. Jag tänker mig två starka kvinnor som ampassat sig efter omständigheterna till att börja med och sedan med ökad kompetens förtjänat respekt. De flesta tycker något om dem, men ingen kan förneka att både Vede och markgrevskapet Junemark är väl skötta förläningar. De har inte bara skötts om utan även förädlats under fruarnas styre.

När det gäller herr Axman är det Fraxinus "gubbe" och jag redigerar när han sagt vad han tycker. Personligen tycker jag att han sitter nöjd i rådsmöten i Pendon och ler innombords när han ser vad hans älskade hustru åstakommer hemma i Junemark. Berthold skryter gärna om henne om hon kommer på tal, men tar sällan själv upp ämnet. Den hårdhudade marsken är stolt över sitt ämbete och trivs väl i Pendon, men saknar sin hustru och barnen när han så sällan är hemma. Hade en liten tanke om att Berthold i hemlighet när en liten dröm om att Svarta Tornet ska angripa Slättebo igen. Han skulle åter få visa sitt stora kunnande och skörda äran från ytterligare en seger, men mest av all skulle han vara nära sitt hem och hålla krigsrådet på sitt eget gods. Framförallt skulle han kunna dela kammare med sin käresta igen. Han förebrår sig själv för sina barnsliga tankar och vet att han i tanken är en förrädare. Han skulle aldrig agera för saken. Berthold är bara djup förälskad i sin fru, men hans karriär och plikt håller dem isär. Hans känslor delas av frun, men även hon är pliktrogen och accepterar sin lott.
Baron av Billevad altså. Men jag börjar undra vad eorl Joms egentligen tycker om markgreven? Berthold Axman är en duglig man, men hinner han verkligen sköta markgrevskapet när han samtidigt är marsk av Zorakin och av nödvändighet befinner sig nere hos kungen i Pendon? Eller så är Joms förstående inför situationen och samtidigt lite imponerad av vad Fru Melosine åstadkommer i sin mans frånvaro?
Gamle Joms förstår varför markgreven måste vara i Pendon i egenskap av marsk. Låta ett kjoltyg sköta förvaltningen var han i början öppen motståndare till. Med tiden har dock Dyvik mjuknat när han sett att fru Axman är mycket kompetent och erkänner det genom att inte sätta sig på tvären. Får han några bägare innanför västen kan han till och med uttrycka beundran för henne. Blir han riktigt på örat kanske han erkänner att han därtill föredrar att ha marsken i Pendon, då hans fru gör ett bättre jobb. Skulle det trilla ner lortingar från Aidnebergen ändrar Dyvik sig genast. I krigstider ställer Jomsarna upp mangrannt bakom Marsken, som de beundrar som krigare, men i fred kanske hans fru är att föredra? Baron Splintersköld har han inte mycket till övers för. Han tycker baronen kort och gott är ett dumhuvud. Fru Splintersköld har han ingen direkt relation till, men tycker att vem som är bättre än en Splintersköld (Celina Splintersköld är i eorlens ögon en Ekenbrandt). Ironiskt nog är Eorl Joms den som först myntade uttrycket Kjolköping. Numer reagerar han med häftig vrede om någon skulle nämna det i hans närhet.
Ser fram emot Medeaut kloster! :)
Då ska jag se till att försöka leverera!

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-28 20:54
av Fraxinus
A) Vedehalls kärntorn är i dag byggt i sten. Pga områdets krigiska natur har man kommit fram till att sten motstår anfall lite bättre än trä. Vissa delar av yttermurarna består dock fortfarande av träpalissader förstärkta med jordvallar. Främst då norra och nordvästra sidan som vätter mot en liten men strid och djup å. En mindre vallgrav omsluter södra och östra sidan som dessutom förstärkts med en stenmur stöd av en jordvall. Byggnadsverket skulle inte ha vunnit någon arkitektonisk skönhetstävling. Men den fyller sitt syfte väl. Dvs skydd mot plundrande svartfolk. Till vedehall finns en mindre köping. Den lär inte heller vinna något skönhetspris men det är en viktig handelsplats för bla virke och pälsverk. Orten omgärdas av en träpalissad förstärkt med jordvall på insidan och stentorn vid de båda entréerna. Ohälsosamt många av byborna kan hantera en båge eller ett armborst.

B) Angående adelskvinnor (och kvinnor generellt) så är Zorakerna något mer liberala än Kardierna. Det är å andra sidan inte någon större bedrift. Men det finns flera Zorakiska adelsdamer som spelar framträdande roller i politiken, i skötseln av godsens ekonomi och inte minst vid krigföring. Så det är inte något unikt. Inte så sällan är det hustrun som ansvarar för borgens försvar när maken är frånvarande. En av de mer omtalade belägringarna i Zorakin hade en kvinna som försvarare. Jag har för mig att jag beskrivit den belägringen tidigare. Hur som helst vann hon på ett ganska listigt och spektakulärt sätt.

C) Återkommer om Junemarks hustru. Kan vara att han redan är bortgift.

D) Slaget vid Svarte vad ligger en bra bit upp i Aidnebergen. Finns en beskrivning av slaget någonstans i all denna textmassa. Reträtten efter slaget var det som gav Arviden den V epitetet den Klenmodige (bland vissa adelsgrupper).

E) Regaliegardena är vältränade soldater som står utanför det traditionella feodala systemet. De har bara en lojalitet och det är mot kungen. Deras förebild är det gamla jorpagniska kejsardömets legioner. De är ursprungligen skapade för att kunna slå mot Svarta tornet och dess svartfolk (strid i berg och belägring). Men de ska också kunna stå emot anfall från riddare (inbördeskrig). Och de ska också kunna strida mot annat tungt infanteri (läs Felicier). De är kungamaktens, än så länge, tämligen diffusa hammare. Mycket få vet faktiskt exakt hur många soldater det rör sig om. De tjänstgör regelbundet i bl.a. Fristaden och i Ickevad. Folket i Slättebo ser enbart positivt att det finns soldater i området. Ju fler desto bättre. Just i Slättebo finns inga stående förband. Däremot deltid tjänstgörande. Stående trupper tillhörande det första gardet finns Dreverike, Pendon, Pharynx och i Amtefjärd.

F) Kungamakten kommer aldrig övervarda frimarker/kungsmarker till någon. Markerna är för värdefulla för kungamaktens strategi att bygga upp en starkare armé. Och för att förbättra statskassan. En markis är dessutom skyldig att årligen redovisa trupplängder dvs hur mycket ryttare de kan bistå kungamakten med vid en kris. Det är inte osannolikt att om kungen får kännedom hur saker står till i Lunds kullar börjar fundera på om det inte är dags att överlåta frimarken/kungsmarken åt någon fogde eller ny markis. Lysande vägen vinner således på att markisinnan får behålla stället så länge som möjligt eller alternativt att man senare får kungens tillstånd att behålla klostret (inkl en del av marken) när markisatet övergår i ny ägo. Men osannolikt att det gillas.

G) Finns en beskrivning av Valien den VII rättråde när han som ung acolyt tillsammans med några andra berusade vänner från Mandelorden blev haffad en natt för att de sjöng populära men oanständiga sånger om en av Valiens anfädrar. Han blev ganska snabbt släppt efter incident men redan där föddes kornet till hans popularitet bland folket. En krog in Pendon är döpt efter händelsen.

H) Axelina har en greve. En av baronaten tog över den rollen i länet. Det är dock inte någon mäktig greve. Kan vara en orsak varför grevetiteln bytt ägare förhållandevis ofta i detta län.

I) Hertigen av Slättebo är inte någon direkt lätting. Han må tycka om baler (eller snarare tornerspel) men han skulle inte låte det gå ut (allt för mycket) över folkets skattesats. Han tillhör den falang bland adeln som står kungen och en starkare kungamakt nära. Finns beskrivet sedan tidigare.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-28 21:45
av birkebeineren
Angående Axmans hustru så finns Melosine Ederdun tillgänglig. Annars hittar hon sig nog en annan att gifta sig med.

Tror Valien i sin ungdom sjöng om kung Ragnvald den sköne. Det är många som har sjungit om honom då det finns en hel del att sjunga om. Ragnvald var rätt skön på många vis, och även en rätt bra kung.

Valien som ung, kan det tänkas att han gjorde en längre sjöresa till östra Kopparhavet och besökte den gamla zorakiska kolonin Hakkai där Montagor nu är en mycket intressant plats? Ett underliggande mål med resan kan i så fall ha varit att lära sig mer om felicierna och deras militära ambitioner.

När det kommer till försvaret av nordvästra Zorakin så finns ju även fäster Pharynx lås vid Jostefloden nedanför Blotferpasset. Finns det regaliegardister där?

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-28 22:10
av Fraxinus
birkebeineren skrev:Angående Axmans hustru så finns Melosine Ederdun tillgänglig. Annars hittar hon sig nog en annan att gifta sig med.

Tror Valien i sin ungdom sjöng om kung Ragnvald den sköne. Det är många som har sjungit om honom då det finns en hel del att sjunga om. Ragnvald var rätt skön på många vis, och även en rätt bra kung.

Valien som ung, kan det tänkas att han gjorde en längre sjöresa till östra Kopparhavet och besökte den gamla zorakiska kolonin Hakkai där Montagor nu är en mycket intressant plats? Ett underliggande mål med resan kan i så fall ha varit att lära sig mer om felicierna och deras militära ambitioner.

När det kommer till försvaret av nordvästra Zorakin så finns ju även fäster Pharynx lås vid Jostefloden nedanför Blotferpasset. Finns det regaliegardister där?
Såg att Melosine var ledig. Men jag är osäker om Axman är det. Därav att jag återkommer.

Ragnvald den sköne var anfadern jag menade, ja.

Inte omöjligt alls att Valien besökt Hakkai. Liksom Kardien (givetvis) och Erebos. Kanske en eller två länder till.

Pharynx lås var uppe på tapeten. Vi hade en del diskussioner där. Vill minnas att Mikael var med i diskussionen. Det var främst det faktum att Regaliegardister roterar i sin aktiva tjänstgöring. Vilket gör dem svåra att exempelvis muta.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-28 23:32
av Jeb
A) Vedehalls kärntorn är i dag byggt i sten. Pga områdets krigiska natur har man kommit fram till att sten motstår anfall lite bättre än trä. Vissa delar av yttermurarna består dock fortfarande av träpalissader förstärkta med jordvallar. Främst då norra och nordvästra sidan som vätter mot en liten men strid och djup å. En mindre vallgrav omsluter södra och östra sidan som dessutom förstärkts med en stenmur stöd av en jordvall. Byggnadsverket skulle inte ha vunnit någon arkitektonisk skönhetstävling. Men den fyller sitt syfte väl. Dvs skydd mot plundrande svartfolk. Till vedehall finns en mindre köping. Den lär inte heller vinna något skönhetspris men det är en viktig handelsplats för bla virke och pälsverk. Orten omgärdas av en träpalissad förstärkt med jordvall på insidan och stentorn vid de båda entréerna. Ohälsosamt många av byborna kan hantera en båge eller ett armborst.
Aha. Jag har fattat det som att Vedehall är namet på själva köpingen inte godset i sin helhet. Då kanske Paar Splintersköld är fogde i köpingen och Marsken Markgreve vid godset Vedehall?
B) Angående adelskvinnor (och kvinnor generellt) så är Zorakerna något mer liberala än Kardierna. Det är å andra sidan inte någon större bedrift. Men det finns flera Zorakiska adelsdamer som spelar framträdande roller i politiken, i skötseln av godsens ekonomi och inte minst vid krigföring. Så det är inte något unikt. Inte så sällan är det hustrun som ansvarar för borgens försvar när maken är frånvarande. En av de mer omtalade belägringarna i Zorakin hade en kvinna som försvarare. Jag har för mig att jag beskrivit den belägringen tidigare. Hur som helst vann hon på ett ganska listigt och spektakulärt sätt.
Delar helt dina tankar. Menar att det finns ett konservativt och machodominerat tänk runt kvinnor, men att kvinnorna är de som sköter och tar beslut i männens frånvaro. Skulle männen vara hemma tar de över igen. Även om kvinnorna är bättre lämpade. I Paar Splinterskölds fall är han hemma, men överlåter ändå skötseln åt frun. Fru Axman är respekterad för sin kompetens. Eorl Joms är gamaldags, men progresiv i tankarna runt kvinnorna. Tack vara deras kompetens.
C) Återkommer om Junemarks hustru. Kan vara att han redan är bortgift.
Då kallar jag henne fru Axman tillsvidare
D) Slaget vid Svarte vad ligger en bra bit upp i Aidnebergen. Finns en beskrivning av slaget någonstans i all denna textmassa. Reträtten efter slaget var det som gav Arviden den V epitetet den Klenmodige (bland vissa adelsgrupper).
Jag har letat runt efter beskrivningen, men inte hittat mer än att slaget finns och att det föranleder reträtten.
E) Regaliegardena är vältränade soldater som står utanför det traditionella feodala systemet. De har bara en lojalitet och det är mot kungen. Deras förebild är det gamla jorpagniska kejsardömets legioner. De är ursprungligen skapade för att kunna slå mot Svarta tornet och dess svartfolk (strid i berg och belägring). Men de ska också kunna stå emot anfall från riddare (inbördeskrig). Och de ska också kunna strida mot annat tungt infanteri (läs Felicier). De är kungamaktens, än så länge, tämligen diffusa hammare. Mycket få vet faktiskt exakt hur många soldater det rör sig om. De tjänstgör regelbundet i bl.a. Fristaden och i Ickevad. Folket i Slättebo ser enbart positivt att det finns soldater i området. Ju fler desto bättre. Just i Slättebo finns inga stående förband. Däremot deltid tjänstgörande. Stående trupper tillhörande det första gardet finns Dreverike, Pendon, Pharynx och i Amtefjärd.
Tackar!
F) Kungamakten kommer aldrig övervarda frimarker/kungsmarker till någon. Markerna är för värdefulla för kungamaktens strategi att bygga upp en starkare armé. Och för att förbättra statskassan. En markis är dessutom skyldig att årligen redovisa trupplängder dvs hur mycket ryttare de kan bistå kungamakten med vid en kris. Det är inte osannolikt att om kungen får kännedom hur saker står till i Lunds kullar börjar fundera på om det inte är dags att överlåta frimarken/kungsmarken åt någon fogde eller ny markis. Lysande vägen vinner således på att markisinnan får behålla stället så länge som möjligt eller alternativt att man senare får kungens tillstånd att behålla klostret (inkl en del av marken) när markisatet övergår i ny ägo. Men osannolikt att det gillas.
Nu ändrade jag lite för att slingra mig runt markisskapet. Markisinnan är även baronessa och baronatet är det hon styckat av till klostret. Det skulle vara ett tjänstefel bland flera instanser om inte kungen känner till detta. Baronatet är tekniskt vasall under markistatet och i förlängningen kungen. Kungen har således ett kloster som vasall. Carna Lund lever farligt och är samtidigt väl beskyddad av flera politiska håll. Hon själv bara ber till Etin och har inte en aning om situationen. Kyrkan vill behålla marken. Kungen vill ha kontroll, soldater och skatt. Kan han kontrollera en del av Lysande vägen samtidigt är det väl angenämnt? Tills parterna vet hur man ska hantera det hela är det lättast om Carna Lund sitter där hon sitter.

I) Hertigen av Slättebo är inte någon direkt lätting. Han må tycka om baler (eller snarare tornerspel) men han skulle inte låte det gå ut (allt för mycket) över folkets skattesats. Han tillhör den falang bland adeln som står kungen och en starkare kungamakt nära. Finns beskrivet sedan tidigare.
Jag vet inte varför det ska vara så svårt för mig att få ord på hertigen. I mina ögon: Han är ingen lätting, absolut, men heller inte folklig. Karln är hertig. Rik som ett troll och förnäm. Gillar baler och tornerspel, men inte Gustav III-gillar utan mer som en skicklig spelare av det politiska spelet. Han har insyn i hertigdömmet och är administrativt kunnig. Dock har han bra folk under sig som sköter det. Pengarna rullar in och det behövs för att sköta maskineriet. Han är praktisk. En del av gillandet av baler och tornerspel är att om han håller dem själv får folk komma till honom. Han besparar sig då omaket att resa runt för att träffa folk. Jag har letat tidigare efter info om hertigen, men inte hittat så mycket. Jag ändrar gärna min bild av honom så det passar in på det Zorakin ni arbetat fram.

Re: Zorakin

Postat: 2018-04-29 02:30
av Jeb
Ett första utkast. Finns det något lämligt kloster för nunnor i närheten ni tycker passar?


Medeaut är det nyaste klostret i Slättebo. Det är det enda för solsystrar. Klostret byggdes när en del av Västerslätt i södra Slättebo styckades av och donerades till Lysande vägens kyrka. Donationen var en del av det arv från Västerslätts tidigare baron Vissmar Lund år 597 e.O. gav sin enda dotter Carna Lund. Den nya marken fick namnet Hals Hedar. Hals Hedar innefattade sedan tidigare byn Hals och byns tempel. Den dåvarande tempelföreståndaren var solsyster Marka Linsegro och hon fick vara kvar i väntan på att Stirpazklyfte skall finna en ersättare, som även får tjäna som fogde för kyrkans nya tjänstebaronat.

Carna satt vid faderns död i kloster (OKÄNT KLOSTER FÖR NÄRVARANDE). Vissmar hade varit svårt sjuklig en längre tid före sin död. Därför var Carna redan vuxen och ogift, då fadern inte varit kry nog att mäkla ett gifte till henne. Carna var inte solsyster, men hade spenderat längre tid i kloster än flera av de övriga systrana. Under sin långa vistelse hade Carna blivit helt bortkopplad från sitt forna adliga liv. Hon inrangerade sig i det dagliga klosterlivet och stärkte sin tro till Etin till en nästan fanatisk nivå. Carnas närmsta vän och bönesyster var den nästan jämngamla solsyster Marka Linsegro. När så Carnas far dör och det står klart att hon måste lämna klostret vill hon inte skiljas från sin vän och en plan föds. Carna Lund är nu arvtagare till ett markgrevskap, men också ett baronat, Västerslätt. Västerslätt är Carnas egna mark som hon gör som hon behagar med. De skrivs till prioratet i Stirpazklyfte om att Markisinnan Lund avser skänka ärvd mark till kyrkan för byggandet av ett solsysterkloster. Villkoret är att Áma för klostret skall bli den då helt okända solsystern Marka Linsegro. Prioratet godtar givetvis kravet, men har i hemlighet avsikt att viga klostret till någon av solmunksordnarna. Det kommer att göra det omöjligt för an kvinna att vara kvar och en Prior vald av dem, en de känner till och kan hantera.

Medeaut kloster börjar byggas 598 e.O. Byggnationen finansierades av Lysande vägens kyrka, tempelskatten från Lunds Udde och Markisinnan Lund själv. Det stod klart redan efter tre år och ficknamnet Medeaut efter det Pampiska ordet för äng. Klostret är samansatt av flera praktfulla stenbyggnader med höga takvalv. Man har flera åkrar utanför klostermurarna och odlar frukt och bär på välskötta tegar och trädgårdar utanför klostrets murar. Innanför finns flera örtagårdar och systrarna odlar flera typer av blommor, som de utvinner växtfärg från. I Medeaut finns sjukstuga, bryggeri, måleri, bildhuggeri och väveri. Allt sköts av systrarna själva och säljs utanför murarna.

Àma Marka Linsegro är den som på Markisinnan Lunds inrådan fått ta befälet över Medeaut. Àma Linsegro är utåt sett en godhjärtad varmt troende kvinna som trots hot om att ersättas oförtutet kämpar för att förbättra klostret och villkoren för regionens invånare. Sanningen är att Áma Marka i (OKÄNT KLOSTER FÖR NÄRVARANDE) manipulerade Markisinnan Lund för att få den possession hon idag innehar. Hon spelade på Markisinnans djupa tro om att Etin skulle belöna henne om hon uppför ett kloster till Lysande vägens ära. Áma Marka kämpar med näbbar och klor för att behålla sin stol. Hon är väl medveten om att Prioratet vill göra om klostret till solmunkar. Hon vet om att de vill ersätta henne och hon skriver därför ständigt brev till Ekeborg för att förhala beslutet om vad Medeaut skall vara helgat till. Än så länge har inget bestämts och Medeaut förblir ett kloster för systrar under Áma Marka.
Riktigt är det att Prioratet vill avsätta Áma Marka, men inte alls för att hon är kvinna utan för att hon inte sköter sitt ämbete. Utåt sett verkar klostret vara välmående och inkomstbringande. Sanningen är att Àma Marka är ute på djupt vatten. Hon har ingen större bildning och är heller inte särskilt praktiskt lagd. Den ekonomiska redovisningen till Prioratet är rent utav felaktig och de positiva siffror klostret kan uppvisa är tack vare ytterligare allmosor från Markisinnan Lund. Något som i längden givetvis inte fungerar. Prioratet har länge misstänkt detta, men ännu inte tillsatt en utredning. Prioratets ledande man på detta Riark Urban Kletting är för närvarande fullt upptagen vid Oberga kloster. Därför får hon vara kvar, då Áma Marka är mycket populär bland klostrets grannar.

Re: Zorakin

Postat: 2018-05-03 12:33
av Jeb
Jag tänkte mig att göra St. Deritus kloster i Philmark till nunnekloster. Jag har letat, men inte sett något som hindrar. Klostrets upptagningsområde blir då samma som Stirpazklyftes priorat. Det gör ST. Deritus till klostret Marka Linsegro och Carna Lund spenderade sin ungdom. En ytterligare anledning till att Stirpazklyfte vill göra munkorder av stället. Man tycker det räcker med ett nunnekloster i prioratet, då större delen av de inneboende ändå ska giftas bort vid vuxen ålder.

St. Deritus blir gammalt och anrikt. Det är till antalet inneboende och yta större än de andra.