Zorakin

Samlingsplats för alla länder och platser
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Nåja! Jag var mycket osäker på Framhundra. Men Tofie trodde jag var kunglig.

Alltså tillhör Tofie de nordliga och Framhundra de sydliga hertigdömena.

Tillsvidare så är Pendon och sannolikt Kra kontrollerad av kungen och de två gamla kungliga garnison- och varvsstäderna.

Som jag skrev ovan så läggs de nya (eventuella) infanteriförbanden i nyanlagda garnisonsorter på strategiska platser kontrollerade av kungen.
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

I texten hittar jag 2 till städer som är fria, dvs en slags kronomark:
Jonkope i Likermark, mkt konservativ religiös stad.
Baros i Indarrike, vävarskrås stad.

Totalt skall finnas ett 20-tal fria städer i Zorakin. Mkt utrymme för dig och SL att använda sig av.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Mikael skrev:Jonkope i Likermark, mkt konservativ religiös stad.
Frikyrklig? :lol: Är det bara jag som får Jönköpingsvibbar?
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

haha, sag jag inte ens!
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Totalt skall finnas ett 20-tal fria städer i Zorakin. Mkt utrymme för dig och SL att använda sig av.
Perfekt då finns det utrymme för nya kungliga garnisonsorter.

Baros, vävarskrås stad = Borås (där Sveriges sista textilindustri finns kvar). :roll:

Jonkope.... :lol:
Mikael
Admin
Inlägg: 5394
Blev medlem: 2007-02-22 19:19

Inlägg av Mikael »

Boras!? Men ar jag blind eller... :shock:
Blir detta en namntrend eller? :wink:
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

För att undvika Vasturas, Gothemburg, Malmau och Obsala tycker jag vi sätter p. för svenska stadsnamn.
Användarens profilbild
anders
Dalkisk landsprofet
Inlägg: 1677
Blev medlem: 2007-07-20 15:40
Ort: Ashland, OR

Inlägg av anders »

Peter skrev:För att undvika Vasturas, Gothemburg, Malmau och Obsala tycker jag vi sätter p. för svenska stadsnamn.
:D
Caddo
Den Lysande Vägen

Discord: clerical_error#3473
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Peter skrev:För att undvika Vasturas, Gothemburg, Malmau och Obsala tycker jag vi sätter p. för svenska stadsnamn.

Håller verkligen med! Om det finns fler liknande namn i Zorakin är det kanske läge att döpa om dem till något mer....fantasifullare? :wink:
Regil
Kardisk Kung
Inlägg: 1399
Blev medlem: 2007-04-16 14:25
Ort: Stockholm

Inlägg av Regil »

Fraxinus skrev:Sista frågan är lättast att besvara.

Adelstitlar

Baroner och Friherrar har ofta ungefär lika mycket land men titeln baron är "finare" än friherre

Markiser spelar ofta ett annat spel då de av tradition är grevar underställda endast kungen. Alltså inte länsherre i ett av grevskapen i ett hertigdöme.

Kungens makt

Kungens inkomster kommer från tull på varor och skatt från icke adliga. Tanken är att de adliga ska hålla med krigstjänst därför är de skattebefriade. De adligas livegna är skatte"skyldiga" endast åt adelsmannen som "äger" dem.

Kungen vill därför ha fler fri bönder att beskatta som bryter ny mark och förser handelsmännen med mer virke och spannmål (mer skatt).

Kungen tar således inte makten från någon och lägger till sin egen. Han skapar nya maktinstrument genom att försöka öka den skattebärande befolkningen, gynna handel och hitta nya guld och silvergruvor.


Nordliga hertigdömen

Svåraste frågan att svara på är vilka hertigdömen som tillhör de "nordliga". Salamora är en av de nordliga hertigarna, det minns jag men sedan har jag dålig koll. Inberg, Slättebo, Pharynx tillhör de nordliga hertigdömena.
OK. Det förtydligade en hel del, speciellt vad gäller att kungen (ännu?) inte försöker att stjäla adelns makt utan bara förstärka sin egen.

Är det OK om jag ställer fler frågor? Säg till om jag blir jobbig, jag känner mig lite jobbig, men tycker samtidigt jag att frågor ofta kan vara väldigt klargörande.

Fria bönder - är det att likställa med ej livegna bönder som odlar sin egen jord? Ser du det som att dessa betalar skatt endast till kungen? Vem administrerar den skatten? Adelsmannen som innehar länet? Kunglig skatteuppbördsman?

(Som jag har uppfattat systemet i Zorakin så betalar invånarna i ett län skatter och avgifter endast till länsherren, som sedan måste betala en viss andel uppåt till kung eller greve/ hertig.)

De fria bönder som bryter ny mark, är dessa underställda en markis?

Får en adelsman endast inkomster från sina ofria bönder?
Användarens profilbild
Psipo
Cerevalisk Drakryttare
Inlägg: 827
Blev medlem: 2007-02-14 20:01

Inlägg av Psipo »

Jag vill bara, min vana trogen, kort påpeka att det är helt onödigt att knyta areal till en titel. "Baroner och Friherrar har ofta ungefär lika mycket land". Varför har de det, och vem ser till det? Precis som i Kardien bör vi luckra upp den egendomliga föreställningen att det finns ett klart system i botten.

Om nu adeln och kungen bråkar och det har krigats ganska mycket inbördes så finns det antagligen baroner utan land och baroner som förfogar över mer mark än grannen hertig Zachrian. I ett feodalt rike av den här typen så är det inte maktstrukturen utan individerna som är viktiga. Där bör fokus ligga. Vilka adelsmän tillhör vilken falang och vilka är mest framträdande inom dessa? Tänk på att det krävs en ganska omfattande administration för att styra upp feodala lapptäckesländer. Och det är något som feodala riken saknar, det kommer liksom på köpet.

Jag har, som ni kanske märkt, svårare att köpa ett statiskt statsskick än magi och drakar. :)
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Fria bönder är bönder som inte sitter i adelsmännens koppel. Ofta har de fått kungens välsignelse att slå sig ner och bryta ny mark på de obrukade delarna av kungens landområden. Eller så bor de i ett av de "fria" redan brukade områden/städer där staten=kungen är härskande. Kravet för denna frihet är att de betalar skatt till kungen.

En hel del av de obrutna markerna i bergen i norr eller runt bergsområdet i Grindanu har sannolikt inte hunnit tas i besittning av hertigar och kungmakten kan mycket väl ha förklarat att den marken som inte är tagen i besittning är kunglig statlig mark. Detta är något som i princip alla europeiska länders kungar har gjort. Så även Kung Magnus Ladulås och Gustav Vasa i Sverige.

Kungen har givetvis en stab och har över sina område satt fogdar som ser till att skatten betalas in och upprätthåller lag och ordning på de kungliga landområdena och städerna.

På de adligas områden så betalar bönderna (livegna) skatt till adelsmannen i området. Skatten ska också räcka till till adelsmannens länsherre (hertig). Dessutom ska sannolikt bönderna utföra dagsverken på godsen samtidigt som man eventuellt sköter sin egen åkerlapp som man arrenderar (mot betalning) av adelsmannen. Passar det inte så är det bara för den adliga att avhysa bonden i fråga.

Markiser är som grevar som inte lyder under hertigar utan direkt under kungen. De har gjort något extraordinärt och belönats med ett eget grevskap (från kungens marker). De betalar viss skatt till kungen. Oftast ser de sig själva som jämställda med hertigar. Men de saknar grevarnas skydd från kungamakten i form av en mäktig hertig. Kungen kan alltså lättare avsätta en markis från "sitt" land utan att någon hertig förtörnas då länet är kungligt. Oftast är dock markiserna mycket lojala mot kungamakten.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Psipo skrev:Jag vill bara, min vana trogen, kort påpeka att det är helt onödigt att knyta areal till en titel. "Baroner och Friherrar har ofta ungefär lika mycket land". Varför har de det, och vem ser till det? Precis som i Kardien bör vi luckra upp den egendomliga föreställningen att det finns ett klart system i botten.

Om nu adeln och kungen bråkar och det har krigats ganska mycket inbördes så finns det antagligen baroner utan land och baroner som förfogar över mer mark än grannen hertig Zachrian. I ett feodalt rike av den här typen så är det inte maktstrukturen utan individerna som är viktiga. Där bör fokus ligga. Vilka adelsmän tillhör vilken falang och vilka är mest framträdande inom dessa? Tänk på att det krävs en ganska omfattande administration för att styra upp feodala lapptäckesländer. Och det är något som feodala riken saknar, det kommer liksom på köpet.

Jag har, som ni kanske märkt, svårare att köpa ett statiskt statsskick än magi och drakar. :)
Du har givetvis rätt. Arealen skiftar ofta betydligt oberoende av titel beroende på hur framgångsrik en familj har varit.

Vad jag menade var att exempelvis familjen von Silverstolpes ursprungliga baronat och kärnområde var mindre i storlek än den grevliga familjen von Klåpes grevskap. Barontiteln är inte heller lika "hög". Men genom goda giftemål och skickligt politiskt och militärt spel så har baronens områden svällt ordentligt medan greven på grund av osunt (och dåligt) hasardspel, dryckenskap och oskicklig militärt handlande förlorat hela sitt län.

Ser man till de olika adelsskapens ursprungliga funktion så var grevar länsherrar över ett större område inom ett hertigdöme. Det är förövrigt därifrån det engelska uttrycket "county" kommer från. Inom varje greveskap kunde det finnas ett antal friherrar som urspungligen tilldelats exempelvis en by med borg. Baronatet är en senare titel som togs in för att den ansågs finare men fyllde ursprungligen ungefär samma syfte som friherren. Sedan när tiden gick, markinnehavet blev ärftligt och adelsmän slogs fram och tillbaka, gifte in sina familjer med varandra så blev gränserna mer flytande. En friherre kunde ha mer mark än en greve. En väpnare kunde få mer makt än en hertig.

Bo Jonsson Grip är ett utmärkt exempel på hur en lågadlig peson kan bli en av de mäktigaste adelsmännen i ett land.

Men i adelskalendrar och i de ursprungliga fördelningarna av grevskap etc så var greve en högre titel än en baron eller friherre. Strikt taget så är baron nästan inte alls förekommande i de nordiska och brittiska adelskalendrarna. Där beskrivs adel, friherre, greve och hertig.
Senast redigerad av Fraxinus den 2007-08-02 12:52, redigerad totalt 3 gång.
Fraxinus
Kardisk Bontisâl
Inlägg: 1634
Blev medlem: 2007-05-10 01:12
Ort: Stockholm

Inlägg av Fraxinus »

Sedan håller jag inte med dig att feodala samhällen saknar administration.

Det räcker att titta i den brittiska Domesday book från 1085. Där står noga uppsatt för varje grevskap vilka som var de viktigaste adelsmän/personerna. Vilka resurser som fanns i varje grevskap, hur mycket man kan ta ut i skatt etc.

I flera av de europeiska länderna är fögderiet tidigt väl uppbyggt och det finns massvis av dokument som redogör för skatteintäkter, befolkningsstorlek, naturresurser etc. Kungarna ville tidigt veta vad de hade för resurser att tillgå i sitt land. Och de hämtade mycket inspiration och hjälp från kyrkan och klostrens avancerade administration. I St Gallen, Schweiz, finns det böcker från 800-900-talet som noga räknar upp klostrens marker och skogar och vad som levereras därifrån, kyrkornas förbrukning av ljus, arrendeintäkter.

I Sverige tar det av olika orsaker en längre tid innan administration når upp till västeuropeisk standard.

Sveriges kristna medeltid infaller mycket senare än i resten av europa. Sveriges 1100 talet är historiskt i princip ett blankt papper. Vi har fler skriftliga källor fån vikingatiden än från tidig svensk medeltid. Dessutom var Sverige mer splittrat än några av de andra länderna i väst- och centraleuropa under tidig medeltid. Landet skakas av religösa konflikter och kamp om kungamakten.
Användarens profilbild
Peter
Palinorisk dödsriddare
Inlägg: 1454
Blev medlem: 2007-03-01 13:20
Ort: Bryssel

Inlägg av Peter »

Fast adelstitlarna är ju inte ursprungligen kopplade till en viss administrativ nivå landinnehav, utan snarare till en (ofta bortglömd) funktion. Dux som i duke var de senromerska härförarna, liksom Comes som i Count. Baronerna var i stort sett landägande riddare i de tidiga feodalarméerna, i Sverige gavs hertigtiteln till landets prinsar, tillsammans med en rikshalva (eller tredjedel) - men de senare var snarare en uppdelning av rikets skötsel än feodalt länsinnehav.

Det finns en ungefärlig statusordning, som säger att en hertig är lite finare. Men i slutändan betyder den ganska lite, och är ett åbäkigt sätt att komma åt kärnan i ett feodalt system - de personliga lojaliteterna och släktväldet.
Skriv svar