Postat: 2009-09-27 19:24
Jag tänkte börja själva beskrivandet med att dela upp landet i olika geografiska enheter enligt kartan nedan.
A. Nastrôls södra sluttningar, kända för sina kloster och inte minst deras vingårdar. Flera vattendrag letar sig ned mot floden Quafacha i söder. Landets administrativa centralort Balgumél finns vid älven som rinner ned från bergen i norr.
B. Den bördiga men stormpinade kusten sluttar ned mot havet. Området är uppodlat men man ägnar sig även åt fiske. Staden Hoxoh i öster styr sig självt och utövar endast inofficiell kontroll över gårdar och byar, vilka formellt tillhör olika kloster.
C. Den bördiga kustremsan sluttar uppåt bergen och övergår i ett hedlandskap, som genomkorsas av mängder av bäckar på sin väg mot havet. Fiske, jordbruk och boskapsskötsel är huvudnäringarna.
D. Den östra bergsformationen hindrar en del nederbörd från att nå högplatån i väster. Klipporna är bevuxna med lägre växtlighet och endast något enstaka kloster med tillhörande byar torde finnas här.
E. Den centrala högplatån är omgiven av bergsformationer i alla väderstreck och bara litet regn faller här. Det regn som fångas upp av bergen rinner dock ned på högplatån där en älv fångar upp vattnet i en vid båge. Nastrôls heliga berg, som är vagt pyramidformat, återfinns mitt på högplatån. Boskapsskötsel är huvudnäringen vid sidan av pilgrimer, men även viss uppodling förekommer.
F. Den södra bergsformationen är kluven av Kargomväggen, som störtar uppemot en kilometer ned mot Fokaleslätten. Avgränsas i väster av Eniaken. Minimal befolkning och få kloster på grund av torkan.
G. Bergen mot Kargom är torra och livlösa och hyser endast ett par hyphererkloster men knappast någon civil befolkning att tala om. Eniaken klyver bergen från norr till söder och fyller dalgångar (men även flodfåror) med sina mycéel.
H. Det norra bergsmassivet är svårforcerat men dock inte obefolkat. En del kloster finns i passen och i dalgångarna, med tillhörande byar. Det faller en hel del nederbörd med nordanvinden vilket lägger sig som snö över bergen om vintrarna. En del toppar är snötäckta året om och vid vårfloden fylls bäckar och forsar över alla bredder, vilket gör vandringslederna farofyllda. Bergssidorna ned mot det omgivande havet är mycket branta och omöjliga att angöra. Terrängen blir dock successivt lägre österut och avslutas med ett kargt hedlandskap med höga kuster, där även ett par fiskarsamhällen återfinns.
Observera att ovanstående inte är något utkast till text om Nastrôl utan endast ett underlag för diskussion. Fler och mera detaljerade kartor finns här. Jag börjar antagligen med att skriva om geografin så en mera genomtänkt och -arbetad text torde dyka upp så småningom.
Jag tackar förresten inte nej till hjälp med att döpa alla områden och vattendrag med mera. Tack på förhand.
/Baldyr
A. Nastrôls södra sluttningar, kända för sina kloster och inte minst deras vingårdar. Flera vattendrag letar sig ned mot floden Quafacha i söder. Landets administrativa centralort Balgumél finns vid älven som rinner ned från bergen i norr.
B. Den bördiga men stormpinade kusten sluttar ned mot havet. Området är uppodlat men man ägnar sig även åt fiske. Staden Hoxoh i öster styr sig självt och utövar endast inofficiell kontroll över gårdar och byar, vilka formellt tillhör olika kloster.
C. Den bördiga kustremsan sluttar uppåt bergen och övergår i ett hedlandskap, som genomkorsas av mängder av bäckar på sin väg mot havet. Fiske, jordbruk och boskapsskötsel är huvudnäringarna.
D. Den östra bergsformationen hindrar en del nederbörd från att nå högplatån i väster. Klipporna är bevuxna med lägre växtlighet och endast något enstaka kloster med tillhörande byar torde finnas här.
E. Den centrala högplatån är omgiven av bergsformationer i alla väderstreck och bara litet regn faller här. Det regn som fångas upp av bergen rinner dock ned på högplatån där en älv fångar upp vattnet i en vid båge. Nastrôls heliga berg, som är vagt pyramidformat, återfinns mitt på högplatån. Boskapsskötsel är huvudnäringen vid sidan av pilgrimer, men även viss uppodling förekommer.
F. Den södra bergsformationen är kluven av Kargomväggen, som störtar uppemot en kilometer ned mot Fokaleslätten. Avgränsas i väster av Eniaken. Minimal befolkning och få kloster på grund av torkan.
G. Bergen mot Kargom är torra och livlösa och hyser endast ett par hyphererkloster men knappast någon civil befolkning att tala om. Eniaken klyver bergen från norr till söder och fyller dalgångar (men även flodfåror) med sina mycéel.
H. Det norra bergsmassivet är svårforcerat men dock inte obefolkat. En del kloster finns i passen och i dalgångarna, med tillhörande byar. Det faller en hel del nederbörd med nordanvinden vilket lägger sig som snö över bergen om vintrarna. En del toppar är snötäckta året om och vid vårfloden fylls bäckar och forsar över alla bredder, vilket gör vandringslederna farofyllda. Bergssidorna ned mot det omgivande havet är mycket branta och omöjliga att angöra. Terrängen blir dock successivt lägre österut och avslutas med ett kargt hedlandskap med höga kuster, där även ett par fiskarsamhällen återfinns.
Observera att ovanstående inte är något utkast till text om Nastrôl utan endast ett underlag för diskussion. Fler och mera detaljerade kartor finns här. Jag börjar antagligen med att skriva om geografin så en mera genomtänkt och -arbetad text torde dyka upp så småningom.
Jag tackar förresten inte nej till hjälp med att döpa alla områden och vattendrag med mera. Tack på förhand.
/Baldyr