Jag kan inte minnas att det står rakt ut att huelerna någonsin bebott Yoh (som i att de haft en stadskultur), men det kan ju vara underförstått.Mikael skrev:En för-huelisk-period av högkultur låter inte fel. Den heliga staden har jag tolkat Kristalltjuren som att den en gång var bebodd av huelerna, men de behöver ju inte ha varit dess första invånare.
Jag tror alltså att källan skall tolkas som att huelerna uppfattar hjälten som en av sina egna. Åtminstone kan texten tolkas så, vad jag förstår.Mikael skrev:Sedan är det det där med att hjälten som står i jättestaty är hueler enligt Kristalltjuren. Det kan visserligen vara en efterkonstruktion för att huelerna har adopterat honom. Kanske ser de inte längre skillnad på sig och urlaaberna?
Ah, semantik. Jag menade nog "nomadkultur", i motsats till "stadsbyggarkultur". Jag tror alltså att själva den heliga staden byggdes av en tidigare stadsbyggarkultur, som huelerna så att säga ärvt.Mikael skrev:Glöm dock inte att fokaler har varit en torr slätt sedan kometen kom för 10.000 år sedan, så det var en ökenkultur.
Nu vet jag inte hur intressant det egentligen är att reda ut exakta stamtavlor för de olika folken, men en utgångspunkt kan ju vara var urbefolkningen först kom ifrån? Här inbillar jag mig att andra inom projektet har bättre koll. (Invandringsvågor i Västerhavet, med mera.)Mikael skrev:En intressant teori, utveckla i förslag.
Oavsett så bosatte man sig först på lågländerna, föreställer jag mig. Eftersom striden mot Woddamit-ättlingarna mer eller mindre är ett historiskt faktum (äventyrstexten nämner fornlämningar från striderna i hitre Woddam) så bör en hyfsat avancerad kultur ha uppstått på Fokaleslätten. Loemjas ättlingar var eller blev bofasta medan andra stammar levde ett nomadliv. En del stammar lämnade lågländerna och befolkade Kargom - det kan exempelvis handlat om utstötta klaner eller familijer. (Eventuellt har Kargom befolkats i vågor både från öst och från väst.)
Urlaabernas högkultur nådde sin högsta punkt redan under den tidiga historien och försvann därefter utan att lämna många spår efter sig. Zigguraterna och andra byggnadsverk (som kolossen i Yoh) gäckar än idag historikerna i brist på arkeologiska undersökningar. (Man brände förslagsvis sina döda så att inga gravkammare eller kungahögar dyker upp vid varje spadtag.)
Jag har förresten föreslagit att tolgulderna är mer eller mindre direkta ättlingar till urlaaberna, vilka antingen var ovanligt resliga eller så blev folket med tiden allt större. Se tolgulder-tråden för fler detaljer, så som varför urlaaberna gick under.
Huelerna är i så fall antingen ättlingar till urlaaberna eller ett brödra- eller tjänarfolk. (Om det rörde sig om en elakartad högkultur kan en parallell till Krau-Ki och kvurerna vara träffande.) När städerna föll i ruiner blev det nomadiska livet det nya livsmönstret, och man förde vidare minnena av och legenden om Loemja. Idag gör man inte länge någon skillnad mellan stadsbyggarna och sitt eget folk. Oavsett har man isolerat sig på Fokaleslätten sedan dess och därmed har man ett helt eget språk.
Kargomiter är ett klavykiskt samlingsnamn för alla folk som lever i bergen på norra Palamux. I vissa fall kan beteckningen vara direkt missvisande, så som är fallet med björkebeningarna (åtminstone sutarna kan ha blont hår enligt Oraklet fyra ögon) vilka kanske är närmare besläktade med urlaaberna än med folken i norr.
Oavsett har kargomiterna påverkats kraftigt av de cruriska inslag som spreds bland folken efter Den tredje konfluxen. Det är dock fråga om påverkan i olika grad, från folk till folk, från stam till stam. Öarna i Stormbältet torde exempelvis vara dominerade av crurerättlingar, medan kannibalfolken är mera renblodiga urinvånare.
Jag vet inte om ovanstående räcker för att förklara variationen, men uppställningen kanske kan kompletteras? Det kan ju trots allt ha funnits flera invandringsvågor utifrån vilka påverkat urbefolkningarnas sammansättning. När och hur befolkades exempelvis Paratorna? Kanske rörde det sig om en invandringsvåg från kontinenten, där de stammar som stannade kvar på Paratorna utvecklade fläckig hud. (Det förekommer visst sjukdomar bland afrikanska folk som ger ett liknande utseende. Det kanske rör sig om en ärftlig sjukdom eller mutation?)
En ytterligare invandringsvåg skulle också kunna förklara den urlaabniska kulturens fall. Kanske var man så dekadenta att man inte ens förmådde att försvara sig mot nakna vildar som anlände i kanoter längst kusterna? Eller om tolgulderna nu nödvändigtvis måste vara "högmän" så måste ju de ha anlänt någon gång och någonstans ifrån. Kanske var det tolguldernas förfäder som lade stadsbyggarkulturen i ruiner, varpå man själva bosatte sig vid bergen i Moskorien i all stillhet och glömde bort alltsammans?
Det finns säkert fler och bättre förslag där ute.
/Baldyr