Magilre

[birkebeineren]

Jag ritade från en gammal lite svårtolkat skiss och har nog missat vissa detaljer. Har heller inte Magilre-modulen tillgänglig för tillfället...

De 35 baronierna som inte tillhör något hertigdöme tänkte jag antingen kunde vara utspridda som en slags kungatrogna vasaller utspridda i hertigdömerna eller belägna i det område som utgörs av Klommellerbergen på min karta. Hur många övriga baronier finns det i Magilre, jag tror även det uppges?

Sen är jag lite osäker på om jag har tänkt rätt angående Bzeguzta-i-öst och Galder. Visst är Galder huvudorten i baroniet Bzeguzta-i-öst?

Angående Munzga, står det uttryckligen att staden och hertigdömet har samma namn? Jag minns något om ett talesätt lydande "Lika lojal som hertigen av Munzga" och att hertigen och kungen är samma person. Tänkte nämligen att det lilla Munzga skulle vara ett område kring staden som inte tillhörde något hertigdöme men när hertigen av Brogz (det hertigdöme jag ritat) visade sig genom arv vara den samma som kungen så förenades Munzgas område med hertigdömet. Går det ihop? Annars så ritar jag om gränserna lite.

Inser att jag inte borde postat kartan och beskrivningen innan jag kollande källorna.

[Snibben]

De 35 baronierna som inte tillhör något hertigdöme tänkte jag antingen kunde vara utspridda som en slags kungatrogna vasaller utspridda i hertigdömerna eller belägna i det område som utgörs av Klommellerbergen på min karta. Hur många övriga baronier finns det i Magilre, jag tror även det uppges?

"Magillre är uppdelat i 98 större och mindre baronier. Av dessa ingår 63 i sju hertigdömmen. De övriga lyder nominellt direkt under kungakronan. Några av de fria baronierna är så stora att de kan jämföras med de mindre hertigdömena." (Magilre sid. 7)

Tolkar detta som att de fria baronierna ligger utanför hertigdömena.

Sen är jag lite osäker på om jag har tänkt rätt angående Bzeguzta-i-öst och Galder. Visst är Galder huvudorten i baroniet Bzeguzta-i-öst?

Huvudstaden i Bezgusta-i-Öst heter Comar, huvudstaden i Galder heter Galder.

Angående Munzga, står det uttryckligen att staden och hertigdömet har samma namn? Jag minns något om ett talesätt lydande "Lika lojal som hertigen av Munzga" och att hertigen och kungen är samma person. Tänkte nämligen att det lilla Munzga skulle vara ett område kring staden som inte tillhörde något hertigdöme men när hertigen av Brogz (det hertigdöme jag ritat) visade sig genom arv vara den samma som kungen så förenades Munzgas område med hertigdömet. Går det ihop? Annars så ritar jag om gränserna lite.

"Till ytan det minsta hertigdömet är huvudstaden Munzga med omnejd"(magilre sid 7)
I övrigt stämmer det att kungen är hertig här. Detta genom komplicerade släktband och arvstvister, så inte genom att vara kung. I texten nämns hela tiden "hertigen av Munzga" som titel både före och efter det visar sig vem som är hertig

Inser att jag inte borde postat kartan och beskrivningen innan jag kollande källorna.

Varför det? Det är ju det här forumet är till för.

[birkebeineren]

Då skall jag försöka dra om gränserna och flytta om på några namn. Kommer åt min Magilre-modul nästa vecka och kan kolla kartan där då. Om gränserna kring Bzegusta-i-Öst och Galder är utritade måste jag få med dessa på rätt plats.

Står det förresten vilket år det händelsen där Munzgas hertig visade sig vara Magilres kung utspelade sig?

Magilres sju+ett hertigdömen har jag tänkt ge en förklaring i det gamla system med hertogdar-hertigar som vi tidigare diskuterat som ett gammalt jorisk arv. De baroner som lyder direkt under kungen tänkte jag kunde kallas friherrar eller markiser.

Återkommer. Tack för hjälpen Snibben!

[Snibben]

Då skall jag försöka dra om gränserna och flytta om på några namn. Kommer åt min Magilre-modul nästa vecka och kan kolla kartan där då. Om gränserna kring Bzegusta-i-Öst och Galder är utritade måste jag få med dessa på rätt plats.

Ja det är de tillsammans med baroniet Gabrika.

Står det förresten vilket år det händelsen där Munzgas hertig visade sig vara Magilres kung utspelade sig?

Nej. Väldigt få årtal står med.
34 f.O. Kabrizisekten grundas
100-150 e.O. Klavykiska styrkor "befriar" Bezgusta
151 e.O. Den första kungen av Magilre

Magilres sju+ett hertigdömen har jag tänkt ge en förklaring i det gamla system med hertogdar-hertigar som vi tidigare diskuterat som ett gammalt jorisk arv. De baroner som lyder direkt under kungen tänkte jag kunde kallas friherrar eller markiser.

Varför kan inte baroner vara den naturliga formen av vassalskap? Hertigar kan ha kommit till senare eller ursprungligen haft en annan roll (härförare). Baroner verkar f.ö. vara en viktig post i Magilre, mycket viktigare än hertig (åtminstone när JAG läser mellan raderna).
Adeln härstammar från patricierfamiljer och generaler från Grivelia.
"Hertigdömena och baronierna är nominellt underställda kungens direkta styre men är i praktiken autonoma produktionsenheter." Detta för tanken att baronierna är egendomar snarare än förläningar till sitt ursprung.
En tanke kan vara att vissa baroner (Patricierfamiljens överhuvud) en gång i tiden insåg att de inte själva kunde försvara sina egendom. Man gick därför ihop flera baronier till en försvarsenhet med en general (hertig). Vissa baronier var så pass mäktiga att de inte behövde detta gemensamma försvar utan kunde sätta upp sina egen armé.
En rolig tanke kan också vara att vissa baronier som tillhör ett hertigdöme ligger i ett annat osv genom arv och arvsdelning växer och minskar baronierna. Tänk medeltida Frankrike snarare än England där.

Återkommer. Tack för hjälpen Snibben!

Så lite så

[Jan Erik Söderman]

Baron är för övrigt ett ganska bra ord. Det är grundat på ett latinskt ordet för "tjänare/soldat" och är vanligtvis någon som håller ett län direkt under kungen. Eftersom språkbasen är latin för det ordet passar det väl ganska bra som Jori. Skulle gärna tyskifiera det en aning dock eller något. Hursomhelst är det förmodligen mer passande än friherre eller markis som är nordligare eller franskare uttryck. Även om folk tänker frankrike ibland när de tänker på Magilre med sin enorma adel och grejer så finns det inte så mycket i platsnamnen som indikerar att språket skulle vara likt franska. Vilket som än väljs som standard i slutänden så är det dock helt ok med mig. I vissa länder fans det ju liksom earls, counts, barons, markiser och dukes på en gång. Fastän i alla fall två av dessa titlar är samma sak på olika språk.

[birkebeineren]

Varför kan inte baroner vara den naturliga formen av vassalskap? Hertigar kan ha kommit till senare eller ursprungligen haft en annan roll (härförare). Baroner verkar f.ö. vara en viktig post i Magilre, mycket viktigare än hertig (åtminstone när JAG läser mellan raderna).
Adeln härstammar från patricierfamiljer och generaler från Grivelia.
"Hertigdömena och baronierna är nominellt underställda kungens direkta styre men är i praktiken autonoma produktionsenheter." Detta för tanken att baronierna är egendomar snarare än förläningar till sitt ursprung.
En tanke kan vara att vissa baroner (Patricierfamiljens överhuvud) en gång i tiden insåg att de inte själva kunde försvara sina egendom. Man gick därför ihop flera baronier till en försvarsenhet med en general (hertig). Vissa baronier var så pass mäktiga att de inte behövde detta gemensamma försvar utan kunde sätta upp sina egen armé.
En rolig tanke kan också vara att vissa baronier som tillhör ett hertigdöme ligger i ett annat osv genom arv och arvsdelning växer och minskar baronierna. Tänk medeltida Frankrike snarare än England där.

Jag tänkte precis så, att baronerna representerar en slags ursprunglig politisk struktur i Magilre (och även i andra länder med ett jorisk arv). Började utveckla denna ide för länge sen i Kardien:

Ogd
Ogd - ogde (uttalas "okte" på losdriviska), avlett ur det gamla joriska ordet för okton (av okto - åtta) ~ åttondelsansvarige - en civil titulering gett till den som administrerade upptaget av skatt i en åttondels provins. Samma titel har i många joriska språk gett upphov till ordet fogde, som oftast använt om någon slags kunglig administratör. Ogden var en storman, inte olik de baroner vi hittar i dagens Aidne. Ursprungligen var han, eller hon, en vald ledare av folket, men oftast så behölls titeln och myndigheten inom samma stormannaätt. Idag finns det fortfarande ogdar i Kardien. Dessa är berövade det mesta av sin gamla makt. Numera fungerar de som ett slags talesmän för övriga faltrakier. De har rätt att föra talan mot länsherren, förestå bröllop och bevittna avtal. De fungerar även som domare i interna faltrakiska angelägenheter såsom egendomstvister och ringare misshandelsmål. Ogdarna är inte livegna och äger för det mesta sin egen jord. De väljs formellt av befolkningen i ett shir, men i praktiken så är det ett ämbete som oftast går i arv. Några ogdesläkter som stödde Vidar II och anslöt sig till ”de edsvurna” har fortfarande egna gods, svär trohet till en länsherre och kan hålla sig med egna knektar. Här finner man många bittra män som drömmer om fornstora dagar och vältrar sig i gamla sagor och sånger från den brandiska dynastin.
Ute vid kusten i västra Darensslätt ligger shiret Ekudde. Där brukar ogd Abran av släkten Stenklyve stå i sitt egenbyggda trätorn och skåda missmodigt över bukten, mot den förhatliga echtiska greven som nu residerar i den borg och i det shir där hans fäder en gång huserade som ogdar. Fiskarna ute i bukten kan ofta höra honom ropa förbannelser ut i dimman när de passerar. Hans sondotter som styr hushållet är dock rätt nöjd med släktens lott då de efter Maktskiftet trots allt lyckade behålla sina ägor i ett av de större shirerna. Ogden i tornet brukar kasta sin soppskål efter henne när hon påpekar detta.

Hertogd
Här-ogd ~ här-t-ogd ~ hertogd - militär ledare vald av ogdarna till att leda deras väpnade styrkor i fält. Kardien var indelat i hertogderier som bestod av de sjir som ställde upp under samma fana. Hertogden gavs befäl över ogdarnas soldater och ledde personligen de beridna krigarna, riddarna, i fält. Detta gjorde hertogderna mäktiga, men endast i krigstider - annars hade de endast begränsad myndighet utöver den som vanlig ogde. Åtgången på hertogdar var också stor eftersom de alltid kämpade i främsta ledet. Traditionen när Ovar I utropade sig till kung av Kardien blev att hertogdarna, efter att de utsetts av ogdarna i hertogderiet, skulle svära lojalitet till kungamakten. Utöver den makt hertogden fick när ofred rådde skulle han även vara kungens överdomare i större rättsliga frågor. "Hertogd" blev vidare eftervart ett permanent ämbete i det nya kardiska riket Ovar byggde upp och ofta fast knuten till vissa släkter, de skrevs aldrig in i några lagsamlingar men sedvanan har alltid varit mycket stark hos faltrakierna. Beteckningen "hertig" som spridit sig från Zorakin med den Valienska feodala modellen till många länder, härstammar troligen från en förvanskning av "hertogd".

I Magilre kallas den styrande i dessa ursprungliga åttondelar för baron och här-ogden har blivit till hertig. Samtidigt har titlarnas ursprungliga betydelse och den administrativa organiseringen genomgått 1200 års utveckling och kan ha lite annan innebörd inte bara i EA utan även från vår värld.

[Mikael]

Ämnet diskuterades tidigare i tråden här:viewtopic.php?p=25854#25854

[birkebeineren]

Nytt förslag till Magilres hertigdömen. Gränser är ändrade och några namn omflyttade. Kort beskrivning av hertigdömerna och hur baronierna är organiserade kommer snart.

[Mikael]

Spårvägen som den beskrivs i Magilre tycks väsentligt mer omfattande än den som syns på kartan. Bla så går en linje till den lilla byn Pokea bland Brozarap Ackar-kullarna. s36

[birkebeineren]

Jag har för mig att vi i tidigare diskusioner kom fram till att starkt begränsa den magilliska spårvägen? Hur som helst så kan Pokea kanske ligga längs linjen Moril Dilaz-Kabiona?

[Jan Erik Söderman]

Alltså. Det är ju logiskt när man ska ut i krig mot Trakorien att man inte använder vettiga stockar till att bygga räls utan skepp. I övrigt låter det dock otroligt att det inte skulle sprida sig som sjutton om det är ett bättre sätt att färdas på än de andra som är tillgängliga. Särskilt med tanke på hur rikt landet är och alltså hur många som skulle ha råd att åka.

[Fraxinus]

Finns det möjligen ett motstånd bland vissa i den jordägande (konservativa) adeln att släppa fram denna nya form av transportmedel? Orsak? Därför att det är en nymodighet! Farföräldrarna använde minsann bärare och ziploider och de fungerade utmärkt (förutom att de är mycket fula, långsamma och illaluktande och utstöter gräsliga läten...ziploiderna alltså)! Och om det inte skulle vara nog så kan spårvägen öka rörligheten bland de lägre klasserna och därmed öka risken att pöbeln lämna sin hembygd och flyttar till städer (och vem ska då utföra dagsverke på baronens herresäte!) samt ökar risken för att en massa främlingar tar sig till baroneriet och sprider en massa konstiga idéer.

[gtjorgo]

Det känns som att konungamakten ensam står för utbyggnaden av rälsen. Vattenvägen har ju Moril Dilaz under kontroll och önskar nog inte avverka någon skog för att knyta sig närmare konungen. Att färdas till sjöss borde även det gå snabbare så länge vindarna är gynnsamma. Det gäller dock inte midjan i Magilre, dvs den nu befintliga vägen. Magilres furstar vill nog inte heller ha för mycket ämbetsmän som snokar på deras ägor utöver ovan nämnda orsaker till avog inställning. Både timmer järn anses nog ha bättre avkastning annorstädes enligt alla utanför den kungliga administrationen (Järn är en bristvara i Magilre om jag inte missminner mig). Magilres handelsflotta kommer aldrig konkurrera med Trakorien, Mercana och nordtraden om detta vansinne fortlöper, enlig belackarna.

[Mikael]

Jag har nu läst Magilre igen och för att ligga närmare källan så vill jag att spårvägen markeras till fler städer. "Låga linjen förbinder landets alla delar med varandra". Jag gissar att de tjockare streckade linjerna på Magilrekartan visar just spårvägen. Det bör vara minimum, mer omfattande än så behöver det inte vara.

Om ni vill ha större begränsning så föreslår jag att sträckorna väster om Zan Ri och Capaz inte är så väl underhållna och sällan nyttjade.

Magilre har enligt boken god tillgång till timmer, men kanske inte det speciella hårdtimret som används till räls vilket gör underhåll dyrt. En kostnad som kungen tvingas stå för. gtjprgo och hans belackare finns där också.

Jag gillar Fraxinus förslag om att många adelsmän är bakåtsträvande och inte vill ha någon utbyggnad. Både tradition, pöbelns resande osv låter bra. Om man dessutom kan färdas genom natten i sovvagn dödar man ju baroniernas små värdhus och gästgifverier.

Faktum är alltså att en tidigare kung, (kungens farfar?), inledde samarbetet med dvärgarna och idén tog fart när den var ny. Senare föll den dock ur smak och med undantag för Midjelinjen så har den underhållits lite dåligt. Hade inte du Söderman en idé om hur spårvägen startade?

Slutligen: Föreslår att Brozarap Ackar-kullarna ligger i området mellan Efrons göl och Klomellerbergen. Sträckan Palatin till Pokea är en av de äldsta när samarbetet med dvärgarna testbyggdes. (För låg inte dvärgarnas gamla utpost nära Palatin?)

[Mikael]

Byn Estra är baronatet Gabrikas största by och ligger vid floden Gavers strand.

Vi har här en flod i Magilre att markera.

Längs Gabrikas östkust finns en större skog, kanske ändå för liten för att markeras.