Ljusna

[Bergdahl]

Wikifiera på. En liten kommentar bara, vet inte om det bara är jag men ibland känns texten lite för onödigt vetenskaplig/informativ, och jag tror att texten skulle bli ännu bättre om dessa snuttar uteslöts. För att exemplifiera så tar jag några stycken ur texten.

Flora
Bland dessa klippor växer märkliga växter, blodväxterna. Blodväxterna har istället för att ta upp magnesium i sitt klorofyll tagit upp järnet och växternas saft tycks likna tunt blod.

Behöver det verkligen förklaras varför blodväxterna blöder så venskapligt. Hade varit mer intressant med en sägen om varför de blöder t.ex.

Mineraler
Mineraler som utvinns här är främst den röda obsidianen. Obsidian är glas skapad under högt tryck i en vulkan. Den ljusniksa obsidianen är genomskinlig och har antagit en röd färg, den kallas ibland för ljusnisk rubin av juvelhandlare. Tack vare den höga järnhalten i obsidianen lämpar den sig för att tillverka redskap av, hårt som härdat stål krävs det en mycket skicklig hantverkare för att bearbeta den. Även om man kan göra yxor och knivar av obsidianen lämpar den sig inte för stora svärd eller stridsyxor då obsidian är tyngre än stål och man kan inte heller göra dem lika tunna som krävs då man tillverkar vapen.

Här känner jag information som "Obsidian är glas skapad under högt tryck i en vulkan" är lite överflödigt. Jag skulle nog föredra att du benämde den ljusnisk rubin, eller vad invånarna i ljusna benämner stenen. Vidare behöver det inte förklaras att den har en hög järnhalt, utna för mig räcker det med att den är hård som stål och används till redskap och att endast mycket skickliga hantverkare kan bearbeta den. Varför inte väva in lite text om att kunskapen om hanterandet av stenen är endat ett fåtal förunnat och att dessa bevarar sina släkt/stamhemligheter noggrant, osv. Helt enkelt hellre lite erebisk information om ljusna rubinen än vetenskaplig information om obsidian.

Lite förslag på i mitt tycke förbättringar av texten, om du nu inte håller med mig så strunta i dem och kör på med wikifieringen...

[Bergdahl]

Ett till litet förslag till förändring inför wikifieringen. Jag är inte så förtjust i namn som Demonkatt osv så när det gäller Demongorillan så kanske ett, åtminstone för mig, mer stämningsfullt namn skulle kunna vara Mörknademon, och att du i texten för fram om att de egentlig mening rör sig om ett aplikt vidunder jagar i mörknaskogarna och sätter skräck i folket runt skogen eller nått liknande.

En liten petitess men inför wikifieringen kan det vara värt att ändra 50 % till "femtio procent", eller kanske hellre till "deras föda består till hälften av..." för ett bättre flyt i texten. 50 % sticker ut från den övriga texten på ett sätt jag inte finner tilltalande i en text av den här typen.

[Snibben]

Jag ska se vad jag kan göra Bergdahl. Jag har alltid gillat psudovetenskapliga förklaringar som tex kristallberget i Krilloan.

Ett till litet förslag till förändring inför wikifieringen. Jag är inte så förtjust i namn som Demonkatt osv så när det gäller Demongorillan så kanske ett, åtminstone för mig, mer stämningsfullt namn skulle kunna vara Mörknademon, och att du i texten för fram om att de egentlig mening rör sig om ett aplikt vidunder jagar i mörknaskogarna och sätter skräck i folket runt skogen eller nått liknande.

En liten petitess men inför wikifieringen kan det vara värt att ändra 50 % till "femtio procent", eller kanske hellre till "deras föda består till hälften av..." för ett bättre flyt i texten. 50 % sticker ut från den övriga texten på ett sätt jag inte finner tilltalande i en text av den här typen.

Ny text:
Mörknademon
I mörkna lever ett apliknande vidunder med svarta matt päls. Tillsammans med de röda ögonen, platta nos och stora huggtänder har den ett demoniskt utseende. Apan är också mycket vildsint och deras föda består till hälften av kött vilket gör den till en jägare. Denna best sätter skräck i de som lever nära skogen och dess ylande kan få många nomader att darra av skräck.

Här känner jag information som "Obsidian är glas skapad under högt tryck i en vulkan" är lite överflödigt. Jag skulle nog föredra att du benämde den ljusnisk rubin, eller vad invånarna i ljusna benämner stenen. Vidare behöver det inte förklaras att den har en hög järnhalt, utna för mig räcker det med att den är hård som stål och används till redskap och att endast mycket skickliga hantverkare kan bearbeta den. Varför inte väva in lite text om att kunskapen om hanterandet av stenen är endat ett fåtal förunnat och att dessa bevarar sina släkt/stamhemligheter noggrant, osv. Helt enkelt hellre lite erebisk information om ljusna rubinen än vetenskaplig information om obsidian.

Alla vet inte vad obsidian är.
Jag skall se. Jag arbetar för tillfället på Ljusgothernas text och där kommer det framgå mer om hantverk. Jag funderade på att skriva något om att oärliga juvelerare runt kopparhavet ofta säljer dessa som rubiner. Det där med hög järnhalt hadde i min ursprungstext med magi att göra. Jag vet inte riktigt hur man ställer sig till järn och magi eller om detta är en regelfråga.

[Bergdahl]

Vi är alla olika och jag är inte så förtjust i vetenskaplig information av det slaget, ser hellre att den plats texten tar används till annat man inte kan läsa sig till annorstädes. Det innebär ju inte att jag har rätt och du är ju författare till din text, så på det sätt du tycker känns bra för dig.

Angående Mörknademonen tycker jag att texten är bättre nu. Ser fram emot att läsa mer...

[Snibben]

Hmm.. verkar inte kunna skapa mig ett wiki konto och kan därför inte heller wikifiera.

[anders]

Hmm.. verkar inte kunna skapa mig ett wiki konto och kan därför inte heller wikifiera.

PM:a Spelknepe... Jag tror att Mikael också har auktoritet att ge dig tillträde!

[Snibben]

Wikifierat

[Snibben]

Ljusnas Historia

Förhistoria
De lärda anser att ljusna en gång i tiden var en ö. Det som idag är Mörknaskogen och karlochträske skall en gång i tiden ha varit en del av ett större träsk, skogen är än idag mycket sank. Detta medförde att ljusnas urbefolkning levde mycket isolerat och hade inga yttre kontakter med världen förrän belgotherna uppförde sina kolonier. Urbefolknigen i ljusna kom invandrades på 4000-talet fO från det område som senare skulle komma kallas Mirel. Man färdades antagligen genom karlochträsken på enkla flottar och många kom aldrig fram utan blev offer för träskens fasor.

Ljusalvernas invandring
När alverna börjar invandra till ljusnaskogen är okänt, klart är att det finns en bosättning på 800-talet fO. Vad som drog alverna till ljusa är okänt men klart är att de emigrerade i allt snabbare takt efter den tredje konfluxen. Ljusnaskogen blev ett centrum för lärdom bland alver men för övriga var det en stängd värld. Alverna hade ingen kontakt med urbefolkningen och verkar inte heller ha drivit bort dem från skogen. Vad än alverna fann i ljusnaskogen verkar det också ha hållit människor borta.

Mörkeralvernas invandring
Under 500-talet fO började skogsalver bosätta sig i mörknaskogen vilken hade blivit mindre träsklik om än en lika förrädisk sumpmark. Dessa skogsalver kom som flyende rebeller och det verkar som om det som fanns i ljusnaskogen drog dem till sig, likt en mal dras till en eldsflamma. Ljusnas alver ville dock inte veta av dessa rebeller och en bitter fiendeskap uppstod mellan alverna i ljusnaskogen och alverna i mörknaskogen.

Belgothiska Ljusna

200-talet fO:
Belgother börjar utvandra från Kard och sätter upp kolonier längs med de skyddade vikar och fjordarna på ljusnas nordsida. Efter ett par år träffar man på ljusnas urbefolkning som är mycket skygga inför de nyanlända.

89 fO: Ljusnahalvöns belgother är i princip självständiga och man väljer en egen jarl bland de sina. Man betala dock en symbolisk tribut till Belgoths kung. De inflyttade belgotherna har också börjat gifta sig med ljusnas urbefolkning och vissa av dem har tagit upp deras sedvänjor med att föra en nomadisk livsföring.

2 fO:Ett avtal ingås mellan riket Belgoth (dagens Ransland och Nordland) och riket Ransard (dagens Sydland och on Ranz) om en framtida union.

1 fO-10 eO: "Det stora Frihetskriget" utkämpas i Belgoth mellan klaner trogna den åldrige ledaren och klaner som ser unionsavtalet som ett berövande av belgothernas självstandighet.
Ljusnas belgother är mycket konservativa och sänder krigare att slåss för unionsupplösning.

12 eO: Belgoth blir en del av Ransard. Ljusna står dock utanför men betalar fortfarande en tribut.

18-24 eO: Krigare från ljusna sänds för att understödja de västra belgothisaka klanerna i deras uppror mot Vortigern. Kriget varar i sex år och de ljusniska krigarna skickas ofta på rena självmordsexpeditioner.

24 eO: Fred sluts, men mer än fyra femtedelar av alla krigare som deltog är döda och av de kvarvarande krigarna är många gamla eller invalider. Det belgothiska Ljusna-riket måste i fredsavtalet gå med på att betala en hög tribut varje år.

Klavykernas ockupation

130 eO: De belgothiska klanerna i det belgothiska Ljusna-riket besegras av klavykiska rikets trupper från trakoriska öarna. Den regerande klanen förlorar kontrollen, riket faller samman och förloras för alltid. Många flyr tillbaka norrut.

174 eO: Efter ett misslyckat rebell försök, lett av ljusgothernas jarl, beordras de klavykiska soldaterna att förstöra och bränna alla gårdar. De bofasta ljusgotherna drivs på flykt eller dödas men de som har antagit urbefolkningens livsstil drabbas inte.

176 eO: Flyktningar från belgothiska Ljusna bildar ett nytt helt självständigt rike i Kards inland; Timolerien.

178 eO: Klavykerna börjar intressera sig för ljusnaskogen och de legender om de fantastiska skatter. Efter ett par skärmytslingar börjar även ljusalverna känna sig hotade. Ljusnaskogens kung samlar alla hövdingar bland de nomadiska familjerna och tillsammans kontaktar man en kentaurhjord levandes vid Mefamirs sjö. Tillsammans lyckas man driva ut klavykerna från ljusna halvön.

Det Ljusniska fördraget.
År 180 eO, då man äntligen har drivit bort klavykerna, görs en överenskommelse mellan alver, människor och kentaurer. Kentaurerna åtar sig att beskydda ljusna från inkräktare och i gengäld förses de med mat av människor och alver. Kentaurerna har också rätten att studera bland alverna samt att de skall stå för deras vapen. Ljusgotherna och alverna återgår till sin stilla levnad med en ny ras att dela halvön med.

NU!
Under de fyrahundra år som har gått har väldigt lite hänt på ljusna halvön. Små försök att grunda kolonier eller handelsstationer har effektivt körts iväg av kentaurerna. Då och då har tillfälliga handelsstationer tillåtits varpå handeldelegationerna blivit ofantligt rika. Ljusgotherna lever sin stilla nomadiska livsstil och vad alverna gör kan man bara spekulera om.

[Mikael]

Bra men jag vill lägga till en passage om Jorduashurernas storhetstid när åtminstone strandhugg gjordes på Ljusna, samt några rader om Belgothernas rike som även fanns på södra Ljusna/söder om Ljusna.

[Snibben]

Bra men jag vill lägga till en passage om Jorduashurernas storhetstid när åtminstone strandhugg gjordes på Ljusna, samt några rader om Belgothernas rike som även fanns på södra Ljusna/söder om Ljusna.

Kan inte så mycket om Jorduashur, har du några förslag.
Jag försökte illustrera det belgothiska Ljusna riket under Belgothiska Ljusna 200 fO - 130 eO.
Sen vet jag att någon ville att Kentaurerna skulle varit där längre, själv tycker jag 400 år är en ansenlig period.

[birkebeineren]

Snibben: Tycker Historien ser bra ut, fortydigar aven Ransards historia lite mera och den lamnar oppningar till eventuella vidare fordjupningar. En detalj; kanske namna att ett avtal ingåtts 2 fO så orsaken til "det Stora Frihetskriget" får sin utlosande faktor forankrat?

...samt några rader om Belgothernas rike som även fanns på södra Ljusna/söder om Ljusna.

Fast avser inte detta rike (vars existens och ordlyd vi hittar i kallorna) det belgothiska riket som beskrivs, det som i fredsavtalet måste gå med på att betala en hög tribut varje år?
Eller tanker du dig flera belgother annu langer soderut?

[Mikael]

Vad det står i Ransards historia EASL är att

24 eO De västra klanerna (Rans-belgotherna) tvingas emigrera och i området söder om Ljusnahalvön grundar de ett självständigt rike nominellt underställt Ransard.

Jag föreställer mig att Belgotherriket av Ransarderna tvingas flytta till Ormkusten, både för att undvika fler uppror, men också för att starta nya kolonier. Belgothernas ledare ser det som självklart att Ljusnabelgotherna fortfarande ingår i belgothernas rike, det av historiker sk belgothiska Ljusnariket. Klavykerna gör år 130 slut på det hela.

Avs Jorduashur så kan jag nog komma med förslag (med hjälp av Krille, birke mfl), fortsätter detta i Jorduashurtråden. Wikifiera du så lägger vi till Jorduashurs storhetstid sedan.

[birkebeineren]

Jag föreställer mig att Belgotherriket av Ransarderna tvingas flytta till Ormkusten, både för att undvika fler uppror, men också för att starta nya kolonier. Belgothernas ledare ser det som självklart att Ljusnabelgotherna fortfarande ingår i belgothernas rike, det av historiker sk belgothiska Ljusnariket. Klavykerna gör år 130 slut på det hela.

Jag som inte laser ordentligt... Detta låter bra i mina oron.

[Snibben]

Snibben: Tycker Historien ser bra ut, fortydigar aven Ransards historia lite mera och den lamnar oppningar till eventuella vidare fordjupningar. En detalj; kanske namna att ett avtal ingåtts 2 fO så orsaken til "det Stora Frihetskriget" får sin utlosande faktor forankrat?

Ja, jag ville inte pilla altför mycket i Ransard så att Fafnir blir sur
Ska jag lägga till vad som står i de officella materialet då?

Vad det står i Ransards historia EASL är att

24 eO De västra klanerna (Rans-belgotherna) tvingas emigrera och i området söder om Ljusnahalvön grundar de ett självständigt rike nominellt underställt Ransard.

Jag föreställer mig att Belgotherriket av Ransarderna tvingas flytta till Ormkusten, både för att undvika fler uppror, men också för att starta nya kolonier. Belgothernas ledare ser det som självklart att Ljusnabelgotherna fortfarande ingår i belgothernas rike, det av historiker sk belgothiska Ljusnariket. Klavykerna gör år 130 slut på det hela.

Ormkusten, är det kusten mellan vintervattnet och Karlschträsken? Föreställer mig att det var där man utvandrade/flydde till.

[Snibben]

LJUSALVERNA

Något sånt rörande stadslevande ljus(na)alver?

-när alverna engång vandrade in över Ljusnahalvön hittade de övervuxna ruinern av en gammal stad ute vid den klippiga kusten.
-midt i staden fanns en lund av silverlindar som verkade ha vuxit upp ovanpå ruinerna (tänk Ankor-staden i Kambodja).
-en stam stannade i staden och började vårda Tevatenus heliga träd och utforska mysterierna som dolde sig här.
-alverna har inte gjort några egna byggnadsverk i staden men fyllt den med blommor och växterere.
-i resterna av hamnen lägger ibland enorma goldiner till när de havslevande alverna besöker fastlanden.

Jag tycker att Ankor Wat idén är riktigt bra. Dock tror jag att alverna som bor där har byggt egna byggnader i området, men att stilen är så pass annorlunda från andra rasers arkitektstilar att en människa t.ex. inte skulle se vad som är urgammalt och vad som bara är gammalt. Det skulle kunna vara en tokgammal alvstad, men att det även finns andra mer "moderna" alvstäder (fast inte så många). Jag håller med jadelotuz om att ljusalverna är "stadsalver" men att det betyder att de är mer stadslevande än skogsalverna, inte att de är människor fast i alvskal.

Anyhow så tänker jag det finns ljusalver (och namnet kommer förstås från ljusna alver) i en handfull städer längs kusten. Inåt landet finns nomadstammar av människor, kentaurer. De flyttar förstås omkring och lever av naturen. Finns det bofasta människor eller andra raser (mer än ljusalverna då förstås)?

lät som en bra kompromiss där Osbjer, dvs att låta deras arkitektur (dvs alvernas, men troligen också människornas då ljusna-alver troligen vill blanda sig med människor i sina städer också!) vore av sådan art att det är svårt att egentligen skilja dem från "ursprunglig" uråldrig art, å ny design. Skulle funka. En liknande kompromiss vore att anta att Ljusalverna låter växter att växa till synes vilt, över väggar å tak, å andra ställen, vilket ytterligare förvirrar de arkitektiskt kunniga. Ljusnier tycker det ger en lekfull, å naturnära känsla ... eller så.

Gillar också Ankor Wat (rent allmänt), om den inte redan är upptagen å används någon annanstans i Altor världen så är det juh bara köra på (enligt mig iaf), rent "estetiskt" iaf. iaf i några städer.

Vad skulle hända om man antog att här bodde diverse älvfolk rent allmänt? (så kanske man får in den där Mörkna referensen) då å då dyker skogsråer upp ... troll tittar fram osv. De besöker dock aldrig städerna, men obygden är stor, bäst å hålla sig inne under kvällen.

kanske

Gillar mycket av det jag läst här, men precis som Mikael skriver tycker jag inte att vi ska gå tillbaka till de sunkiga ras-alverna igen. Ljusnaalverna som en alvkultur tycker jag låter helrätt, men gör dem inte bara till ljuslaver, med annorlunda stavning på namnet.

Ser också gärna att ljusnaalverna är just "bevarare" av den uråldriga staden och att man inte moderniserat den eller bygger en massa nytt. Låt hellre ny bebyggelse ha skett i utkanterna av inflyttade människor (och annat pack) och som accepteras men ses ner på av ljusnaalverna. Det skulle ju också leda till att ljusnaalverna skulle leva tätare inpå människor än många andra alvkulturer och de skulle då kanske bli mer människovana (och mer lika monsterboxens ljusalver).

Bara lite snabba tankar kring ljusnaalverna...