Re: Fil-Tofia
Postat: 2018-11-13 23:12
Då förutsätter det att timmret säljs obearbetat men det kanske är så det görs? Fast tycker köparna att de kan värdera timmret rätt när det ligger ute i vattnet?
Nja. Lyftanordningar och annat kan göras klart större och bättre på land. Ligger skeppen till kaj sköts lastningen lättare där. Även proviantering och liknande är lättare. Jag tycker nog att en timmerkaj är att föredra. Att lasta ute på redden är inte kul.Varför skall man ta upp det på land om det skall lastas på skepp. Det är mycket lättare att bara styra fram flotten till skeppet som ligger ute i flodfåran och lasta på direkt i skeppet.
Det är inte lätt att värdera. Fullt i bark och svartnissar får man skutta omkring med fuktiga fötter. Jag föreslår att auktionen försäljningen för export sköts i FT, men väl där kan timret ha bytt ägare tidgare längs floden.Då förutsätter det att timmret säljs obearbetat men det kanske är så det görs? Fast tycker köparna att de kan värdera timmret rätt när det ligger ute i vattnet?
Inte direkt, men jag tänker mig att ett grevskap skulle locka flera prominenta lanstraktörer. En som dyker upp är hertig Dagges egen son, Oberon. Annars spelar det mindre roll, då ingen uppenbarligen hade någon större lycka.Möjligtvis kommer jag modifiera lite i Lenora Hjärtas historia även om utgången blir ...lite oklar. De personer jag namngivit är markis Mantikor, riddar Valian Måne och greve Ragnvald Argmar som alla gick långt i torneringsdelen samt Einar Tamberskalv som vann bågskyttetävlingen.
Vill du lägga till några deltagare så gör gärna det.
Det är inte mycket Klockan och Herr Trimell från de båda gillena är överens om, men när en framgångsrik frilansare valsar in i stan är de snabba att samarbeta. Hon kanske står utanför gillena och har därför blivit ditsatt?Vet faktisk inte. Hon har heller inte avslöjat något själv eftersom hennes rättegång har blivit uppskjuten flera gånger. Vad tror du?
Det har du nog rätt i, det borde ha varit många som ställde upp i tornerningen. Kan ändra lite på ordlyden i historietexten. Oberon Dagge kanske gick rätt långt, möjligtvis helt till en av de sista dusterna där han slutligen föll för riddar Valian Månes lans?Jeb skrev:Inte direkt, men jag tänker mig att ett grevskap skulle locka flera prominenta lanstraktörer. En som dyker upp är hertig Dagges egen son, Oberon. Annars spelar det mindre roll, då ingen uppenbarligen hade någon större lycka.
Det kan vara så att det är just det både Klockan och Herr Timrell misstänker, att hon är ditsatt, men de har inte avslöjat för varandra vad de faktisk vet eller misstänker den andra för att veta. Dessutom börjar rättergången närma sig och frågan är då vad Pärlan kommer avslöja? Och varför har rättegången skjutits upp tre gånger?Jeb skrev:Det är inte mycket Klockan och Herr Trimell från de båda gillena är överens om, men när en framgångsrik frilansare valsar in i stan är de snabba att samarbeta. Hon kanske står utanför gillena och har därför blivit ditsatt?
Du brukar hitta på fyndiga saker.Det har du nog rätt i, det borde ha varit många som ställde upp i tornerningen. Kan ändra lite på ordlyden i historietexten. Oberon Dagge kanske gick rätt långt, möjligtvis helt till en av de sista dusterna där han slutligen föll för riddar Valian Månes lans?
Riddar Ragnvald Argmar från norra Kardien vann torneringen (jag ändrar så han inte längre är greve utan bara en landlös riddare) men inte så mycket mer eftersom han avled under bröllopsnatten och äktenskapet aldrig blev av. Grevinna Lenora Hjärta har nu två giftemål som slutat i döden för hennes utkårade. Nya frierier har därav blivit få sedan dess. Det finns dock en stallpojke på 8-10 år som grevinnan verkar ägna en del extra uppmärksamhet åt i greveborgen. Många tror att det är hennes son, men frågan är hvem som kan vara fadern?
Det blir spännande. Jag tänkte först att de båda satt dit henne, men detta blir bättre.Det kan vara så att det är just det både Klockan och Herr Timrell misstänker, att hon är ditsatt, men de har inte avslöjat för varandra vad de faktisk vet eller misstänker den andra för att veta. Dessutom börjar rättergången närma sig och frågan är då vad Pärlan kommer avslöja? Och varför har rättegången skjutits upp tre gånger?
Ja. Det är väl dags att jag börjar producera lite, så vi har något att gå på. Ska se om jag hinner i helgen.Har du förresten lite mer information om tjuvgillerna och kanske även de så kallade "Undervägarna"?
Klockrent. Och dags att introducera ett par nya yrke.birkebeineren skrev: ↑2018-11-03 08:45 Förslag till hur flottningen på Stirpaz går till:
Hur låter detta? Två timmerhamnar, den norra och den södra, måste i så fall etableras. De kan antingen ligga tillräckligt nära staden för att ritas in på kartan eller så ligger de lite längre bort och behöver inte synas men fortfarande befinna sig inom stadsmarken tillhörande Fil-Tofias jurisdiktion. Även tre datum måste spikas men det kan ju vara kul krydda för besökande RP i staden att förhålla sig till.
- -timmer huggs i skogen norr om Fil-Tofia under hela året och märks direkt med ägarens namn
-när en skogägare har samlat upp en lagom mängd timmer flottas det sammanbundet i små flottar ner längs floden under kontrollerade former, detta viktigt för att inte störa fisket för mycket.
-en bit norr om Fil på den kardiska sidan om floden fångas timmret upp i Norra timmerhamnen bakom långa timmerlänser, tas upp på land och läggs i tillfälligt förvar.
-en första (och mindre) auktion hålls vid en bestämt tidpunkt där timmer köps upp av främst lokala kardiska uppköpare för att sedan fraktas ner till Fil.
-vid en ny bestämd tidpunkt släpps allt övrigt timmret ut i floden och flottas under Kejsarbron i en enda stor omgång där alla flottare deltar och hela Fil-Tofias befolkning bivånar spektaklet.
-en bit söder om Tofia i Södra timmerhamnen tas timmret upp på nytt för att sorteras, bearbetas och torkas.
-vid en bestämd tidpunkt hålls en andra (och större) auktion där timmer och bearbetat virke köps upp av både inhemska (kardiska och zorakiska) och utländska uppköpare.
Ja, timmer tas upp ur vattnet och säljs obearbetat. Måttenhet kubikfot fast på bark. Se text om vrakare. Ved säljs för övrigt även i famnar.birkebeineren skrev: ↑2018-11-13 23:12 Då förutsätter det att timmret säljs obearbetat men det kanske är så det görs? Fast tycker köparna att de kan värdera timmret rätt när det ligger ute i vattnet?
Skall vi låta dessa vräkare/vrakare då jobba för städerna? För det dubbla tullkontoret som vi var inne på tidigare?Fraxinus skrev:Klockrent. Och dags att introducera ett par nya yrke.
Vräkare eller Vrakare. Det är de personer som tar emot timret, bedömer dess kvalitet, sortiment och värde. De jobbade för stadens räkning och tog ut stadens del ur lasten (tull). De kunde även arbeta åt skeppsvarv mm. Ofta saltade de dessutom notan lite för att dryga ut den privata kassan. Tänk på att allt virke inte är rakt. Viss typ av skeppsvirke är mer än lovligt krokigt. Vilket leder oss in på nästa yrkeskategori
Det finns stora skeppsvarv i Mannemo och Framhundra som kan tänkas skicka ut timmrare att bedöma ämnen i Brynhildurs skog. Även om båda dessa städer ligger nära Torilskogen på centrala Grindanu kan det vara så att vissa trädslag inte går att hitta här eller att virke av en speciell typ är bättre i Brynhildur. Torilskogen är troligen också farligare pga svartfolken här.Fraxinus skrev:Timmermän vid skeppsvarv. Förutom att de byggde skepp gick de ofta ut och letade rätt på lämpliga bestånd med ek som hade rätt klykighet och krokighet. När det var klart köpte de träden på rot. Trädets ägare kunde antingen låta timmermannens folk komma och fälla träden men bland bönderna var det vanligare att de fick extra betalt om de själva fällde träden och lät flotta ner dem.
Då föreslår jag att det huvudsakligen är raxorer som utför dessa arbeten. Bredvid malmbrytning i bergens gruvor.Fraxinus skrev:Sedan har vi flottare. Ofta jobbade de även som skogshuggare. Precis som kolare. Flottare, kolare, skogsarbetare var oftast fria skogsbönder. De ägde ett stycke land med skog, en smula bete och en åkerlapp. Bete och skog var fö ofta sak samma. De överlevde genom hårt arbete och mångsysslande. Ytterligare viktig produkt var tjärframställning ur kådrikt virke.
Detta gäller om tjuvgillena. Dock en ny helg.Ja. Det är väl dags att jag börjar producera lite, så vi har något att gå på. Ska se om jag hinner i helgen
Det tycker jag. Vräkare blir nog bäst då Vrakare är något annat.Skall vi låta dessa vräkare/vrakare då jobba för städerna? För det dubbla tullkontoret som vi var inne på tidigare?
Timmerprospektion är inte helt ofarligt i Brynhildur heller. Även om svartfolken är mindre till storlek.Det finns stora skeppsvarv i Mannemo och Framhundra som kan tänkas skicka ut timmrare att bedöma ämnen i Brynhildurs skog. Även om båda dessa städer ligger nära Torilskogen på centrala Grindanu kan det vara så att vissa trädslag inte går att hitta här eller att virke av en speciell typ är bättre i Brynhildur. Torilskogen är troligen också farligare pga svartfolken här.
Borde vi författa en liten text om Raxorer? Det börjar bli mycket på deras bord.Då föreslår jag att det huvudsakligen är raxorer som utför dessa arbeten. Bredvid malmbrytning i bergens gruvor.
Stora svartfolk kan nog tänkas utgöra en viss fara i Brynhildur också då de gör räder ner från Aidnebergen men de har inga egna bosättningar i skogen verkar det som. Vräkarna (timmerprospektörerna) gör nog oavsett bäst i att beväpna sig och kanske även medföra egna vakter. Att inte röra sig alltför lång bort från raxorernas skogsbyar och gruvsamhällen kan nog också vara klokt.Jeb skrev:Timmerprospektion är inte helt ofarligt i Brynhildur heller. Även om svartfolken är mindre till storlek.
Har också tänkt på det. I wikin finns det samlat en del länkar till relevanta diskussioner som rör raxorerna:Jeb skrev:Borde vi författa en liten text om Raxorer? Det börjar bli mycket på deras bord.
Hål och andra skador på träet är nog inget varken vräkare, huggare eller handlare gillar. Men vem är det då som ändå tappar sav? Är det skogsbor själva som i stor grad lever av timmer eller är det andra? Eller är det någon som inte sköter sig enligt sedvana och gamla rutiner för att tappa sav ur träd som inte är godkända som savträd (eller snarare utdömta som virkesträd)? Andra relevanta frågor kan också vara hur utbrett tappningen är och om det endast sker under våren när saven stiger i träden eller om det finns trädslag som kan tappas under större delar av året?Jeb skrev:Jag skulle vilja plocka upp en yrkeskategori till. Navare. Folk som borrar sig in i stammar för att utvinna sav. Givetvis är dessa inte helt i lag med timmerfolk. Borrhålen förstör annars fina stammar. Det finns ingen lag som förbjuder folk att samla nötter, bär och svamp i skogarna. Navare är typiska samlare och deras sav faller mellan stolarna.
Jeb skrev:För att återkomma till tjuvgillena är tanken så här långt:
...
Vi kan väl låta det vara lite öppet? Arbetet är inte ofarligt och incidenter har skett genom åren. Vräkarna är råbarkade ( ) skogshuggare som med ökad erfarenhet blir utvalda att Vräka. Den målar utvalda trä med färg, en färg som är otroligt eftersökt av vissa invånare i skogen. Lägg där till räder från både svartfolk och övriga rövare och så har man ett yrke som inte är för vem som helst.Stora svartfolk kan nog tänkas utgöra en viss fara i Brynhildur också då de gör räder ner från Aidnebergen men de har inga egna bosättningar i skogen verkar det som. Vräkarna (timmerprospektörerna) gör nog oavsett bäst i att beväpna sig och kanske även medföra egna vakter. Att inte röra sig alltför lång bort från raxorernas skogsbyar och gruvsamhällen kan nog också vara klokt.
Brynhildur skog har egentligen varit ovanligt lugn de senaste drygt femtio åren...
Jag vet inte varför, men jag har alltid haft en softspot för raxorerna. Jag ska läsa igenom det som finns.Har också tänkt på det. I wikin finns det samlat en del länkar till relevanta diskussioner som rör raxorerna:
Jag tänker att det rör sig om ett fattigmansyrke. De som inte får arbete inom skogsindustrin drygar ut skrala kassor med bland annat savtappning. De samlar även bär och pinnved. Vissa av dem samlar svamp, men det ses på med misstänksamhet. Savtappning görs antar jag 3/4 av året, det beror lite på hur kallt det är. De skador på virket gör att att en Vräkare tar någon på bar gärning vankas ett kok stryk eller liknande. Formellt sett tänker jag mig att lagen är lite luddig på punkten varför det inte riktigt kan förbjudas. Konspirationsteorier gör även gällande att konkurrenter skickar savtappare in på andras område för att sabotera deras timmer, men sedan Flodbaronerna kom till kraft har sådan aktioner upphört. I alla fall dem emellan. Vad tror ni om det?Hål och andra skador på träet är nog inget varken vräkare, huggare eller handlare gillar. Men vem är det då som ändå tappar sav? Är det skogsbor själva som i stor grad lever av timmer eller är det andra? Eller är det någon som inte sköter sig enligt sedvana och gamla rutiner för att tappa sav ur träd som inte är godkända som savträd (eller snarare utdömta som virkesträd)? Andra relevanta frågor kan också vara hur utbrett tappningen är och om det endast sker under våren när saven stiger i träden eller om det finns trädslag som kan tappas under större delar av året?
Jaja, jag fick lite feeling..birkebeineren skrev: ↑2018-12-12 06:40Jeb skrev:För att återkomma till tjuvgillena är tanken så här långt:
...
Savtappning skulle kunna vara något de som inte kan arbeta som skogshuggare eller gruvgrävare ägnar sig åt. Om vi utgår från att det huvudsakligen är raxorer som utgör befolkningen i Brynhildurs skog skulle detta kunna vara en sedvana det raxoriska samhället har utvecklat för att alla dess medlemmar kan hitta sin försörjning och bidra till gemenskapen. Det står i Aidne-modulen att raxorerna lever tätt samman och helst har att göra med sina egna. De fattiga savtapparna är noga med att endast borra i träd som inte är märkta för huggning. Detta står förslagsvis inte i någon lag utan är en oskriven regel bland raxorerna. Borrhålen blir först ett problem när icke-raxorer antingen tappar sav själva utan hänsyn till märkningen eller när de hugger träd som varit omärkta och hittar borrhål som förstör virket. De icke-raxorer som finns i Brynhildurs skog är förslagsvis penner från Zorakin och echter från Kardien som tillhör det vanliga icke-adliga folket. Även eventuella farseglingar från länder bortom Aidne värksamma och utskickade från skeppsvarven i Mannemo och Framhundra. Icke-raxorerna arbetar antingen som vräkare eller som huggare vid timmerläger som inte sköts av den bofasta raxoriska befolkningen. Dessa timmerläger kan även ha lockat annat löst folk som behöver försörja sig. Problemen kring savtappning och de icke-raxoriska timmerlägren är inte nya men har blivit större när Flodbaronerna dök upp.Jeb skrev:Jag tänker att det rör sig om ett fattigmansyrke. De som inte får arbete inom skogsindustrin drygar ut skrala kassor med bland annat savtappning. De samlar även bär och pinnved. Vissa av dem samlar svamp, men det ses på med misstänksamhet. Savtappning görs antar jag 3/4 av året, det beror lite på hur kallt det är. De skador på virket gör att att en Vräkare tar någon på bar gärning vankas ett kok stryk eller liknande. Formellt sett tänker jag mig att lagen är lite luddig på punkten varför det inte riktigt kan förbjudas. Konspirationsteorier gör även gällande att konkurrenter skickar savtappare in på andras område för att sabotera deras timmer, men sedan Flodbaronerna kom till kraft har sådan aktioner upphört. I alla fall dem emellan. Vad tror ni om det?