Monturerna

Samlingsplats för alla länder och platser
User avatar
Albrekt
Magillersk Fogde
Posts: 270
Joined: 2008-11-22 14:08
Location: Jakarta, Indonesien

Re: Monturerna

Post by Albrekt »

birkebeineren wrote: 2020-11-15 09:21 Sen funderade jag på om inte Monturerns byar egentligen borde förstoras och beskrivas som små städer? Vart bor annars alla monturier på de trots allt ganska stora öarna?
Okej. Här är mina förslag på korta beskrivningar av Zukos och Zoduda, om vi tänker oss dem som aningen större än som beskrivna ovan (jämför gärna).

  • Zukos
    Zukos är en lantlig men livfull stad vid östra Trangor. Monturiska råvaror från jordbruk och jakt kommer vanligtvis hit först för att distribueras via stadens bullriga torghandel eller förädlas i kök och verkstäder. I Zukos tillverkas bland annat den berömda trangorianska kryddosten. Staden är känd för att hysa en liten men högljudd minoritet råttmän, ättlingar sägs det till Raumus Kindpåse, Mauritz I:s trogne följeslagare och Monturernas förste nationalskald.

  • Zoduda
    Zoduda är en typisk kuststad belägen på södra Elmor. Majoriteten av stadsborna är typiskt fiskefolk och livnär sig på fiske, pärlfiske och purpursnäckor. Utländska (och mindre kräsna) handelsfartyg som av någon anledning måst stanna en längre tid i Monturerna lägger ofta till utanför Zoduda. Detta blir rejält billigare än att betala för hamnplats och underhåll i Timar. Zoduda bjuder också lägre priser för besättningens uppehälle och nöjesliv, en industri som gjort att fiskehamnen nu är full av små tavernor, glädjehus och souvenir-bodar. Staden har ungefär 1000 bofasta invånare.

Vad tycks? Och vad mer kan förstoras?

-Huvudstaden Timar ska väl ha kvar sin storlek, och i så fall funkar den korta text vi har (även om en längre och mer detaljerad beskrivning av Timar förstås skulle vara intressant att se så småningom).

-Andûdax är beskrivet som ett kooperativ, vilket är rätt häftigt. Det verkar funka bättre för en by än en stad, eller?

-Sharfal och Dudhil ligger i fejd, vilket man i och för sig skulle kunna förstora. Två tvillingstäder i hundraårig fejd verkar mycket mer komplicerat och allvarligt än två byar. Vad tycks om det?

-Bychow är ett hajman-näste, så borde nog ha kvar sitt by-format.

-Bör en eller flera av de tre nämnda gruvsamhällena (Nakab, Hiradu och Owitudu) uppgraderas till stad, tycker ni? Det är väl silvergruvor vi talar om (och lite bly?), eftersom svavel utvinns på det ogästvänliga Gogero, vilket jag tytt som att gruvarbetare pendlar dit (veckovis eller månadsvis?) med båt och sedan antagligen bor under någon slags lägerliknande förhållanden. Vad har folk för åsikter om detta, måntro?
Last edited by Albrekt on 2020-11-17 04:07, edited 1 time in total.
birkebeineren
Admin
Posts: 7040
Joined: 2007-02-27 07:25

Re: Monturerna

Post by birkebeineren »

Läst genom lite mer ordentligt och även tittat genom källorna. Inga konstigheter men det finns utrymme för lite mer text som kan läggas till det redan skrivna och nu wikifierade. Sen vill jag gärna utveckla avsnitten om Religion. Men vi kan ta avsnitt för avsnitt med Historia, Geografi, Samhälle osv. så som du nu börjat med Städer.
Albrekt wrote: 2020-11-16 07:33 Okej. Här är mina förslag på korta beskrivningar av Zukos och Zoduda, om vi tänker oss dem som aningen större än som beskrivna ovan (jämför gärna).
  • Zukos
    Zukos är en lantlig men livfull stad vid östra Trangor. Monturiska råvaror från jordbruk och jakt kommer vanligtvis hit först för att distribueras via stadens bullriga torghandel eller förädlas i kök och verkstäder. I Zukos tillverkas bland annat den berömda trangorianska kryddosten. Staden är känd för att hysa en liten men högljudd minoritet råttmän, ättlingar sägs det till Raumus Kindpåse, Mauritz I:s trogne följeslagare och Monturernas förste nationalskald.
  • Zoduda
    Zoduda är en typisk kuststad belägen på södra Elmor. Majoriteten av stadsborna är typiskt fiskefolk och livnär sig på fiske, pärlfiske och purpursnäckor. Utländska (och mindre kräsna) handelsfartyg som av någon anledning måst stanna en längre tid i Monturerna lägger ofta till utanför Zoduda. Detta blir rejält billigare än att betala för hamnplats och underhåll i Timar. Zoduda bjuder också lägre priser för besättningens uppehälle och nöjesliv, en industri som gjort att fiskehamnen nu är full av små tavernor, glädjehus och souvenir-bodar. Staden har ungefär 1000 bofasta invånare.
Vad tycks? Och vad mer kan förstoras?
Ser bra ut tycker jag. Gamla fakta med lite nya tillägg. Gillar råttlingarna.
-Huvudstaden Timar ska väl ha kvar sin storlek, och i så fall funkar den korta text vi har (även om en längre och mer detaljerad beskrivning av Timar förstås skulle vara intressant att se så småningom).
Samma storlek låter bra. En utförlig beskrivning (och kanske en karta?) kan läggas till eftervart. Hela stadsbeskrivningen behöver ju inte nödvändigtvis göras i ett utan kortare bitar kan läggas till efter som.
-Andûdax är beskrivet som ett kooperativ, vilket är rätt häftigt. Det verkar funka bättre för en by än en stad, eller?
Kan få vara kvar som by. Men den sägs ha en livlig handel så det finns utrymme att bygga ut.
-Sharfal och Dudhil ligger i fejd, vilket man i och för sig skulle kunna förstora. Två tvillingstäder i hundraårig fejd verkar mycket mer komplicerat och allvarligt än två byar. Vad tycks om det?
Låter bra. Sangosjön ser rätt stor ut så det borde finnas fisk nog för två städer (även fast de två städernas befolkningar kansker inte tycker det).
-Bychow är ett hajman-näste, så borde nog ha kvar sitt by-format.
Bychow är mycket intressant. Kan vara kvar som by om ingen har några spännande förslag som kräver en större befolkning?
-Bör en eller flera av de tre nämnda gruvsamhällena (Nakab, Hiradu och Owitudu) uppgraderas till stad, tycker ni? Det är väl silvergruvor vi talar om (och lite bly?), eftersom svavel utvinns på det ogästvänliga Gogero, vilket jag tytt som att gruvarbetare pendlar dit (veckovis eller månadsvis?) med båt och sedan antagligen bor under någon slags lägerliknande förhållanden. Vad har folk för åsikter om detta, måntro?
De kanske kan få vara kvar som gruvsamhällen och låta den (vad jag kan se) helt obeskrivna staden Orkham på kartan lite söder om gruvorna vara centralort för gruvbrytningen? Malm/metall skeppas ner hit längs Trangorfloden innan det förs vidare ner till Timar? Kanske hittar vi någon mäktig adelsätt med säte i Orkham som spelar ut (eller spelas ut) av de flera handelshus som handlar med metaller?
User avatar
Albrekt
Magillersk Fogde
Posts: 270
Joined: 2008-11-22 14:08
Location: Jakarta, Indonesien

Re: Monturerna

Post by Albrekt »

Tack så mycket, Birke.
birkebeineren wrote: 2020-11-16 08:50Ser bra ut tycker jag. Gamla fakta med lite nya tillägg. Gillar råttlingarna.
Ja, jag vill klargöra att mitt syfte här bara är att wikifiera Delanoirs existerande texter, tillsammans med de mycket bra tillägg och idéer som du, Birke, kommit med i respons till honom. Inte att konstruera mitt eget Monturerna. Jag finner Monturerna och Imária väldigt spelmässigt användbara, så vill inte se wikin gapa tom på området.

Råttlingarna var din utmärkta idé. Jag gillar dem också skarpt. Det passar in att lite djurfolk ingick i Mauritz' band av diskriminerade kardier.
birkebeineren wrote: 2020-11-16 08:50Låter bra. Sangosjön ser rätt stor ut så det borde finnas fisk nog för två städer (även fast de två städernas befolkningar kansker inte tycker det).
Kanske fejden är en fiskefejd, begränsad till mer eller mindre primitiva sjöslag på Sangosjön? Det kanske finns en oskriven regel att det bara är på sjön man fajtas. Slagväres patruller sätter stopp för alla försök att sprida konflikten till lands, men låter fiskekriget hållas till sjöss. Slagväre kanske gör regelbundna razzior för att hålla vapen-, katapult- och arbalestbeväpning så låg som möjligt på fiskebåtarna. Vapen måste mer eller mindre smugglas ombord... På detta sätt skulle städerna faktiskt kunna vara rätt stora, eftersom konflikten har en naturlig begränsning (men kan blomma upp). Idén behöver nog utvecklas lite, men skulle det eller något liknande kunna fungera?
birkebeineren wrote: 2020-11-16 08:50Bychow är mycket intressant. Kan vara kvar som by om ingen har några spännande förslag som kräver en större befolkning?
Håller med. Skaraborgarn visade härförleden väldigt snyggt hur Bychow ganska lätt kan användas som äventyr: http://erebaltor.se/forum/viewtopic.php ... how#p43569, vilket bör inkluderas som äventyrsförslag för Monturerna, röstar jag.
User avatar
skaraborgarn
Cerevalisk Drakryttare
Posts: 884
Joined: 2019-05-25 09:34
Location: Skaraborg

Re: Monturerna

Post by skaraborgarn »

Har ett litet annat äventyrsförslag: viewtopic.php?p=43579#p43579
User avatar
Albrekt
Magillersk Fogde
Posts: 270
Joined: 2008-11-22 14:08
Location: Jakarta, Indonesien

Re: Monturerna

Post by Albrekt »

skaraborgarn wrote: 2020-11-17 09:13 Har ett litet annat äventyrsförslag
Det hade jag inte hunnit läsa, men också både fiffigt och relevant. :D Jag röstar for att inkludera det också!

Det för oss också till det lite underliga ämnet monturisk religion. Jag förstår inte riktigt hur prästerna och hertigarna tänker. Hur reagerar en ny präst när han/hon får veta att det hela är en scam? Blir de då ateister - helt övertygade att ingen gud eller gudom kommer ingripa mot detta kätteri? Det verkar radikalt i Ereb Altor, där gudarna verkligen gör sig påminda. Det närmsta ateister man annars kommer i Ereb är väl monoteister som försakat alla gudar utom en enda. Men även Etin-trogna t.ex. vet att det finns andra makter. De bara hävdar att de inte är gudar.

Eller säger Sbintor prästerna att det inte spelar någon roll vilka gudar som bestämmer/är mäktigast? I så fall blir det ju lite konstigt. Prästerna som lär sig sanningen att Sbintor inte är en gud borde ju då börja se sig om efter något annat att dyrka - åtminstone lite i hemlighet sådär, tycker man.

Vad än svaret är så är det väl klart att Sbintors uppkomst har att göra med Imárias manipulationer, som sagts tidigare i den här tråden. Vore det bättre om prästerna vet att de dyrkar Imária istället? Men varför hymlar man med det i så fall? Man skulle ju i så fall helt enkelt kunna tvinga befolkningen att dyrka den sanna gudinnan. Man har ju makten. Hämta upp henne och låt det nya riket stunda!

Har jag rätt i att det hela inte riktigt hänger samman? :| :?:
User avatar
skaraborgarn
Cerevalisk Drakryttare
Posts: 884
Joined: 2019-05-25 09:34
Location: Skaraborg

Re: Monturerna

Post by skaraborgarn »

Det finns många gudar och gudinnor i EA. rimligen borde det finnas en del gudar som dyrkas men som inte finns.
Sbintor tron är lite cynisk. Men de som uppfann religionen tänkte nog så här. Vi kan styra och kontrollera folk, men vi kan inte styra gudarna. Därför uppfinner vi en religion med en påhittad gud som vi kan styra.

De flesta av ledningen kan nog acceptera att det är en hel del humbug men också att Sbintor är symbolen för staten Monturerna och att det är för folkets bästa. Om inte religionen fanns skulle folk bara lägga mer tid på omoral och köpa vin för pengarna och festa om och bedriva otukt. Nu arbetar de hårdare och ger bort överskott av sin inkomst till de som vet bättre. Man gör ju folket en tjänst egentligen folk vet inte sitt eget bästa.
Efter som religionen ger framgång för prästerna och andra makthavare så måste det ju rimligtvis finnas någon form av sanning i religionen. En religion man har nytta av är inte falsk.
birkebeineren
Admin
Posts: 7040
Joined: 2007-02-27 07:25

Re: Monturerna

Post by birkebeineren »

Albrekt wrote: 2020-11-17 03:58Ja, jag vill klargöra att mitt syfte här bara är att wikifiera Delanoirs existerande texter, tillsammans med de mycket bra tillägg och idéer som du, Birke, kommit med i respons till honom. Inte att konstruera mitt eget Monturerna. Jag finner Monturerna och Imária väldigt spelmässigt användbara, så vill inte se wikin gapa tom på området.
Anade att wikifiering var din plan. :wink: Jag gillar också Monturerna så som det beskrivs och vill heller inte ändra särskilt mycket, inte mer än vad som behövs för att passa in med annat källmaterial och nya forumstolkningar. Delanoir sammanfattningar av källmaterialet ger korta texter men de fungerar för wikin. Wikin är full av korta artiklar som återger enkla fakta, både officiella och forumsetablerade, och detta är tänkt just av den anledning att det inte skall gapa tomt. Artiklarna kan sen fyllas och utvecklas efter vart.
Albrekt wrote:Det passar in att lite djurfolk ingick i Mauritz' band av diskriminerade kardier.
Passar utmärkt in.
Albrekt wrote:Kanske fejden är en fiskefejd, begränsad till mer eller mindre primitiva sjöslag på Sangosjön? Det kanske finns en oskriven regel att det bara är på sjön man fajtas. Slagväres patruller sätter stopp för alla försök att sprida konflikten till lands, men låter fiskekriget hållas till sjöss. Slagväre kanske gör regelbundna razzior för att hålla vapen-, katapult- och arbalestbeväpning så låg som möjligt på fiskebåtarna. Vapen måste mer eller mindre smugglas ombord... På detta sätt skulle städerna faktiskt kunna vara rätt stora, eftersom konflikten har en naturlig begränsning (men kan blomma upp). Idén behöver nog utvecklas lite, men skulle det eller något liknande kunna fungera?
Det fungerar. Någon uppfattning om hur stora städerna kan vara? Tittar vi på kartan är Sangosjön minst 30 km tvärsöver och borde rymma en hel del fisk att livnära befolkningen med.
Albrekt wrote:äventyrsförslag för Monturerna
De flesta landartiklar i wikin har en rubrik kallat Äventyr och där kan en länk till forumsinlägg med ett äventyr läggas in.
birkebeineren
Admin
Posts: 7040
Joined: 2007-02-27 07:25

Re:

Post by birkebeineren »

Angående religionen så tycker jag Delanoirs slutliga tolkning blev rätt bra:
Delanoir wrote: 2007-10-20 11:36 Vad gäller Sbintor-dyrkandet har jag funderat en del. Visst bör man vara försiktig med utbredandet av Lysande Vägens inflytande över världen, så att man inte hamnar i en position där Ereb Altor förvandlas till ett svagt maskerat kristet medeltids-Europa. Samtidigt tycker jag att om man skärskådar det officiella materialet vad gäller religionsutövande på Monturerna känns det inte 100% hållbart. Befolkningen är trots allt av kardiskt ursprung, och att en härskare helt sonika hittar på en ny gud som befolkningen börjar dyrka, synbarligen utan några som helst förbehåll känns (åtminstone för mig) inte helt realistiskt. Den spelmässiga tillämpningen av religionen i det officiella materialet (duperandet av befolkningen etc) tycker jag däremot fungerar utmärkt, och det jag främst eftersökte var en mer logisk, stabil grund för att förklara framväxten och förekomsten av Sbintor-dyrkandet.

Låt säga att de urpsrungliga kardiska kolonisatörerna faktiskt tillhörde Lysande Vägen, men ingick i en gren där helgondyrkan hade en mycket framskjuten position. Genom åren som gått då den monturiska befolkningen vidareutvecklat sin kultur på ögruppen har Etin förlorat sin ställning, medan olika helgon stärkt sina positioner till den grad att det mest populära och dyrkade helgonet (S:t Bintor) i princip upphöjts till gudomlig status och ersatt Etin. Tidens gång har även medfört att namnbruket förvanskats från det ursprungliga S:t Bintor till det nutida Sbintor. Med en sådan förklaringsmodell känns införandet av Sbintor-dyrkan som officiell statsreligion mer logisk, utan att de praktiska följderna av religionen i det officiella materialet behöver förändras. Benoval och Abina utnyttjade helt enkelt det redan utspridda dyrkandet av S:t Bintor och gjorde det till statsreligion (vilket kunde accepteras av invånarna) men reglerade teologin och uttövandet så att det skulle passa deras egna syften (dvs. att suga ut och kontrollera befolkningen). Dagens Sbintor-kyrka har sålunda föga gemensamt med Lysande Vägen, även om ursprunget kommer därifrån.
Hur den dalkiska grenen av Lysande Vägen ställer sig till denna tolkning är oklart men den aidniska grenen listar Sbintordyrkan (Sbintorism?) under sekter och heresier: http://erebaltor.se/wiki/index.php?titl ... torsdyrkan

Angående magi så tolkar jag det så att den är tillåten för prästerskapet (och eventuellt de prästerskapet ger tillåtelse till) men inte för andra. Magi behöver inte vara något teologien säger är fel utan något som politiken förbjuder för andra än prästerskapet.
User avatar
Albrekt
Magillersk Fogde
Posts: 270
Joined: 2008-11-22 14:08
Location: Jakarta, Indonesien

Re: Re:

Post by Albrekt »

birkebeineren wrote: 2020-11-19 10:54Angående religionen så tycker jag Delanoirs slutliga tolkning blev rätt bra.
Ja, jag håller definitivt med. Kopplingen till S:t Bintor är genialisk och exakt ett sådant drag som binder samman det plottriga ÄS-EA till något mer enhetligt.

När jag nu läser Delanoirs text igen tror jag att förstår lite bättre. Nu tror jag att hertigarna och prästerna verkligen är religiösa, de har "insett" bara att Sbintor inte hör bön särskilt ofta/särskilt tydligt/alls och tagit saker och ting i egna händer. Jag ser det som att de lurar sig själva med att de inte bara beskyddar nationen och folket, men också religionen. En dag kommer Sbintor tillbaka och då ska han banne mig vara stolt över prästerskapet som bevarat och stärkt folkets tro. På detta sätt kan jag tänka mig att äldre präster skulle kunna hjärntvätta yngre präster att delta i dessa magi-charader utan att de genast springer skrikande hem till mamma.

Vad vi har här är helt enkelt ännu ett exempel på den sortens omotiverade nattsvarta trams-ondska som blivit svårare att acceptera nu när vi är gamla grubblande farbröder. :wink:
User avatar
skaraborgarn
Cerevalisk Drakryttare
Posts: 884
Joined: 2019-05-25 09:34
Location: Skaraborg

Re: Monturerna

Post by skaraborgarn »

Ändra inte på allt. Idén är lysande med en religion som inte finns.
Då Altor har en massa gudamakter som finns på riktig som Moder Jord så är det bara bra om en del gudar inte finns. ängder med gudar eller andra makter som är mäktiga men som hålls i skackt av överenskommelser etc. är risk för obalans i spelet.
birkebeineren
Admin
Posts: 7040
Joined: 2007-02-27 07:25

Re: Monturerna

Post by birkebeineren »

Delanoirs tillägg kompletterar det som står i Monturerna-modulen och sätter religionen i en historisk kontext som knyter den samman med övriga Ereb Altor och våra utvecklingar av spelvärlden.

Endast Sbintorkultens fyra översteprästerna som sitter inne med hela sanningen (eller vad anser sig tro är sanningen) om Sbintor. Även rådsmedlemmarna är insatta i den politiska bakgrunden så som historien och översteprästerna förmedlat den. Rådet leds för närvarande (och det kanske alltid är så?) av den främste av översteprästerna och han lär ha en viktig roll när det gäller vem som informeras om vad. Hur denna information förmedlas, både inom prästerskapet när nya präster stiger i hierarkin och när nya rådsmedlemmar tas upp i Rådet, lär hänga samman med vem som informeras och varför just den personen valts ur. Alla beslut tas av politiska skäl då det inte finns någon äkta gud vid namn Sbintor som likt andra gudar på Altor ifall de önskar kan kommunicera med värdsliga varelser.

Hur översteprästerna ställer sig religiöst är en annan fråga. Att de förnekar gudarnas existens är ett tänkbart alternativ (även om gudarna faktisk existerar) men de kan också tänkas tro på andra gudar eller möjligtvis bara ställa sig neutrala inför gudarna. Detta kan i sin tur påverka hur de agerar inom Sbintorkulten som bygger på falska premisser men behöver inte vara något vi bestämmer utan kan vara upp till den enskilde SL att bestämma efter önske och behov. En närliggande variant är här att det är Imaría som drar i någons trådar...

Ytterligare en annan fråga är varför hertig Benoval I och hans syster Abina i samråd med magikern Olav Aftonsky skapade en falsk religion på 440-talet eO, över sjuttio år efter att monturierna som religiöst oliktänkande lämnade Kardien? Hur såg Monturerna ut vid den tiden och vad var deras eventuella mål utöver det att stärka hertigens makt och rikedom? Det vet vi inte så mycket om men Kardien som de lämnat var ett land där den mäktiga Lysande Vägen funnits i över fyrahundra år och var helt i slutfasen av att bli nästan totalt enarådande. Lysande Vägen var vi denna tid också splittrad med frågan om magins vara eller icke-vara som central orsak. Båda dessa förhållanden kan tänkas ha haft betydelse. Det hör också till historien att magi först 564 eO blev olaglig och numera endast får användas av Sbintorprästerna och andra med tillstånd (något som troligtvis rådsmedlemmet ocg spiritismagikern Krianna Stenborg har). Det här är väl heller ingenting vi måste svara på för att (åter)beskriva Monturerna här eller spela i landet men det finns där för den som vill att spekulera i.

Sen, för alla andra än Sbintorkultens överstepräster och Monturernas rådsmedlemmar, är Sbintor och Sbintorkulten rimligtvis lika rätt eller fel så som ändra religioner och gudar är för deras prästerskap och tillbedjare. Några tror, några tvivlar, några tror egentligen på något annat.
User avatar
skaraborgarn
Cerevalisk Drakryttare
Posts: 884
Joined: 2019-05-25 09:34
Location: Skaraborg

Re: Monturerna

Post by skaraborgarn »

Sbintors återkomst!

Det jäser på Monturerna. Missnöje och konflikter, ja det är en orolig önation.
Prästerskapet har börjat höja avgiften eller skatten till Sbintor från 50 till 60 silvermynt. Vidare har man rent allmänt börjat höja skatter och slå ner på misstänkta med större kraft. Man tror att folk då ska ge med sig. Får folk betala mer till Sbintor då har de inte tid och energi att bråka. Givetvis får detta motsatt effekt.
Folk börjar undra hur det står till med prästerskapet och undrar om det verkligen är Sbintors vilja de utför. Folk ifrågasätter inte själva religionen men väl prästerskapet.

Efter en förlisning vid kusten spolas en man iland. Han är efter olyckan omtöcknad och verkar inte ha något minne. Men mannen är annorlunda. Han är stor och reslig med blont hår, gyllene ögon och hans hud har en sällsam lyster. Några personer som kommer i kontakt med honom tror att det är Sbintor som anlänt.
Ja så måste det vara! Sbintor har nedstiget till Ereb Ator för att bortdriva de falska prästerna och rådet och hertigen.

Makthavarna sände ut en styrka som skulle undersöka men också slå ner upproret men mannen med gyllene skinn och gyllene ögon drev bort dem med magi. Anhängarna säger att det är hans gudomliga kraft.
Prästerskapet är förvirrade för Sbintor finns ju egentligen inte eller????

Mannen som folk börjar ta för guden Sbintor är förstås ingen gud. Istället är det en mäktig elementarmagiker som specialiserat sig på elementen ljus men också värme.
Vid fartygskatastrofen skulle han lägga en besvärjelse men fumlade och fartyget förliste och alla ombord drunknade. Han själv tappade minnet men inte sina krafter.
Hans lite annorlunda utseende har med magins underligheter att göra.
Vem vet tror han själv att han är guden Sbintor eller återfår han minnet?

Äventyrsförslag
RP som ligger i bråk med myndigheterna ansluter sig till Sbintors anhängare i kamp mot hertig, präster och rådsmedlemmar.
RP sänd ut av makthavarna de kanske är präster för att undersöka vad som sker.
RP är på Monturerna på uppdrag/letar efter skatt men dras in i kampen fast de inte vill.
RP är magiker som sänt ut för att leta efter den försvunne magikern.
RP träffar mannen som sägs vara en gud och blir så överväldigade att de börjar dyrka honom.
Post Reply