Vit fläck - Cerlonia
Postat: 2007-10-24 22:36
Kommer flytta hit vissa citat på idéer som finns.
Ni har väl fler? Och fler fräscha idéer!?
Ni har väl fler? Och fler fräscha idéer!?
Bergdahl skrev:Dina indéer kring områdena låter bra. Angående området nordost om Nidland ställer jag mig frågan varför nidlänningarna valt att bygga en mur mot området om det bara är ett område som brandhärjats av drakar, det måste finnas något där som är värt att lägga så mycket arbete som en mur är för att skydda sig emot.
En liten tanke som slått mig är, och då bygger jag vidare på det som du skrev i en annan tråd att området kanske behöver knytas till den tidigare krunska historian. Om området tidigare tillhörde det krunska riket och i förlängningen det jorpagniska riket så kan det genom sitt något isolerade läge varit ett tillhål för tillbedjare av Luvena, månens och sjukdomarnas gudinna. Närheten till Kalmurri kanske också stärker möjlighetern för ett sådannt upplägg. Iaf så kan jorpagnas fall iom den tredje konfluxen ha lett till en ökad aktivitet hos dessa luvenadyrkare så till den grad att drakarna i Cereval såg sig nödgade att bränna området. Än idag ser man med oro på området då man inte vet vad som väntar där ute bland de pyrande ruinerna på halvöns askslätter och för att känna sig säkrare byggde man muren mot området. Detta är ju ett möjligt upplägg, men det behöver ju arbetas igenom mer om vi väljer någon liknande historia för området.
Tistalion skrev:Att använda drakar för att förklara en ödeläggning kan vara lite riskabelt, då det redan finns en plats där drakarna har bränt bort stora områden kan de tyckas tillräckligt!?
Om jag minns rätt är det nedanför Soluna, tror att de stor i drakar boken i alla fall
//Tistalion
Psipo skrev:Jag skulle vilja stryka delar av den händelsen. Den Moder Jord jag har beskrivit skulle inte ta sin hand från ett område. Hon skulle hellre förgås. Kanske kan någon annan gud ha orsakat förödelsen?Mikael skrev: Idén liknar den jag gett för området utan liv efter Moder Jord tog sin hand från det, ta en titt i historien år 710 f.O. Kanske kan man kombinera dessa idéer?
Vilken bok? Jag känner inte till det här.Tistalion skrev:Att använda drakar för att förklara en ödeläggning kan vara lite riskabelt, då det redan finns en plats där drakarna har bränt bort stora områden kan de tyckas tillräckligt!?
Om jag minns rätt är det nedanför Soluna, tror att de stor i drakar boken i alla fall
Mikael skrev:Bergendal skrev:
Dina indéer kring områdena låter bra. Angående området nordost om Nidland ställer jag mig frågan varför nidlänningarna valt att bygga en mur mot området om det bara är ett område som brandhärjats av drakar, det måste finnas något där som är värt att lägga så mycket arbete som en mur är för att skydda sig emot.
En liten tanke som slått mig är, och då bygger jag vidare på det som du skrev i en annan tråd att området kanske behöver knytas till den tidigare krunska historian. Om området tidigare tillhörde det krunska riket och i förlängningen det jorpagniska riket så kan det genom sitt något isolerade läge varit ett tillhål för tillbedjare av Luvena, månens och sjukdomarnas gudinna. Närheten till Kalmurri kanske också stärker möjlighetern för ett sådannt upplägg. Iaf så kan jorpagnas fall iom den tredje konfluxen ha lett till en ökad aktivitet hos dessa luvenadyrkare så till den grad att drakarna i Cereval såg sig nödgade att bränna området. Än idag ser man med oro på området då man inte vet vad som väntar där ute bland de pyrande ruinerna på halvöns askslätter och för att känna sig säkrare byggde man muren mot området. Detta är ju ett möjligt upplägg, men det behöver ju arbetas igenom mer om vi väljer någon liknande historia för området.OK, Moder Jord tog inte bort livet från halvön. Sjukdom kom, kanske ledde dyrkan av månen till dyrkan av fel måne vilket i sin tur ledde till sjukdomen. RÖDA månen och dess oktagonbroder sprider ju sjukdom. Här skall vi väl kunna sy ihop något.Psipo skrev:Jag skulle vilja stryka delar av den händelsen. Den Moder Jord jag har beskrivit skulle inte ta sin hand från ett område. Hon skulle hellre förgås. Kanske kan någon annan gud ha orsakat förödelsen?Mikael skrev: Idén liknar den jag gett för området utan liv efter Moder Jord tog sin hand från det, ta en titt i historien år 710 f.O. Kanske kan man kombinera dessa idéer?
Mikael skrev:Ca. 710 / 355
En mäktig jorisk svartkonstnär anlände till älvfolkets Laursiënta och förförde örnfolket. Han var av det måndyrkande folket på slätten men hade lärt sig svartkonst och annan mörkrets hemlgheter i de Trognas stad. Inom endast ett par år hade de vackra bergen i denna del av Ereb blivit en mörk och ond plats. Männiksorna på halvön som redan var av samma tro flockade til bergens fot för dyrkan av Trollkarlen. De unga bland skogsalverna organiserade dock en expedition för att rensa bergen från det onda. Trollkarlen skickade då bud till Lasutypprovinsens legioner, och krävde det stöd som alliansen från Zenobias tid innebar. För att vinna tid frammanade Trollkarlen Luvenas och Raukrs sjuka krafter. Skogsalverna hade knappt hunnit till bergens fot innan de Jorpagniska styrkorna gensköt dem och med Örnfolket från luften och trollkarlens svarta magi, krossades älvfolksexpeditionen till siste man. När detta skedde blev Moder Jords sorg för stor och hon drog sig undan från ön. Skogarna vissnade på ett par dagar, den gröna slätten blev torr och bergen sänktes i mörker. Veckan därpå drabbades Kejsarens här av en mycket dödlig pest och endast några hundra legionärer lämnade landet levande, för att dö förtida inom några år. Sjukdomen levde kvar på halvön under lång tid. Örnfolket drabbades hårdast. Då deras rike bland bergen mörknat, dog deras folk och historia. Några få godhjärtade som isolerat sig från Trollkarlens ränkor flydde till andra berg i Ereb. Trollkarlen gav inte upp och i ilska över vad som skett svor han en förtrollning som tvingade örnfolket att stanna. Till slut blev örnfolkets kung tokig och drog sitt svärd mot trollkarlen. Magikern försökte med magi hindra kungen men svärdet skar rakt igenom hans magi och dödade trollkarlen på fläcken. Kungen var dock dödligt sårad och hans folk byggde honom därför en grandios grav i en djup dal. Ett mausoleum med en vacker sarkofag. Den dalens namn är Khab-Nemi, ”Bitterhetens Kittel”. Örnarna hade flytt eller dött, så Örnfolket kunde inte längre färdas genom luften utan blev bundna till marken. De som inte dog degenererade till mörka varelser. Älvfolken hade lämnat platsen och ingen hörde någonsin från örnfolket eller deras svarta trollkarl. Området blev sjukt för alla även långt efter Imperiet upphört. …drakherrar från Cereval beslutar bränna området…för att få slut på den smittsamma sjukan.
Något sådant fast bättre berättat.
Bergdahl skrev:Mikael: Jag är inte helförtjust i ditt koncept för halvön och det kanske jag är ensam om, och då är det ju bara att bortse från min negativa inställning.
Iaf. jag ser hellre att halvön inte är så färdig så att säga, att man lämnar mer till den enskilde spelledaren.
Ett sätt att göra detta på är att låta halvön under det antika krun ha varit en perifier tillflyktsort för Luvenadyrkare som där slapp det övriga samhällets misstänksamhet/förakt. Man byggde med tiden upp städer och tempel tillägnade sin Luvena, månen och sjukdomarnas gudinna. När Krun övergick i kejsardömmet Jorpagna påverkades inte halvön och dess befolkning nämnvärt utan man kunde fortsätta leva precis som innan, även om det blev lite mer aktivitet i Lasutyp.
När då tredjekonfluxen kom hände något i området eller om det bara var en ödets spratt som fick drakar från Cereval att bränna området till oigenkänlighet, så till den grad att det i området än idag pyr bland ruinerna. Befolkningen i Lasutyp och sedermera Nidland, kom att se på området med olust, man såg det som förbannat, en hemvist för sjukdomar och hemskheter, och var man i närheten såg man sig en gång extra över axeln eller bad beskyddande ramsor. När Vicotnik anlände till till Lasutyp lät han uppföra den stora muren så att den även skyddade mot den brända halvön, till ortsbefolkningens stora lättnadd. Om detta berodde på att han såg något värt att skydda sig mot på halvön eller om det bara berodde på sägnerna om området är det ingen som vet....
Ja, något sådant skulle jag kunna tänka mig, det lämnar en hel del öppet för vad som kan ha hänt i området och hur det ser ut idag och det blir fritt fram för spelledarna där ute i landet att själva bestämma detta med lite hjälp på traven från områdets historia.
Mikael skrev:OK förstår. Jag får suga på detta och så kan vi diskutera vidare. (Jag gillar mina alver på stora Örnar som inte längre finns! ). Vi hörs.
Peter skrev: Just så Lasutyp, korsvägarnas rike! Och för den som vågar ge sig ut på den döda stäppen ligger gamla måndyrkarskatter dolda i askan och sotet, liksom uråldriga förbannelser och kryptor...
Psipo skrev:Konceptet känns lagom. Och om man vill kan man ju tona ner sotmarkerna till att vara begränsade till olika områden medan naturen sakta håller på att återhämta sig på andra håll. Men drakeld är ett gift och träd som bryter upp ur marken är knotiga, krumma och eländiga.Peter skrev: Just så Lasutyp, korsvägarnas rike! Och för den som vågar ge sig ut på den döda stäppen ligger gamla måndyrkarskatter dolda i askan och sotet, liksom uråldriga förbannelser och kryptor...
Korsvägarnas rike låter oerhört inspirerande. Kan området än idag kallas Lasutyp? Jag tycker att det håller.
Området kallas för fridens skull tillfälligt för Vit fläck - Cerlonia. Detta är INTE dess slutliga namn. Sotländerna, Asklanden ???Bergdahl skrev:Angående namnet på halvön är jag av den åsikten att den inte bör heta något med Lasutyp, den var en dela av området Lasutyp, men att den skall ärva namnet känns bara konstigt. Då Lasutyp var ett rätt sort området, hela Nidland och lite till, borde halvön haft ett eget namn under Lasutyperan enligt mitt tycke, och jag tycker att halvön fortfarande kunde heta det den kallades innan, alt. fått ett nytt nidländskt namn. En annan anledning till att ge halvön ett eget namn är att vi då minskar riskerna att förvilla läsare med att ha "två" olika Lasutyp.
Absolut, knotiga, krumma och eländiga träd som tränger fram och sakta återerövar halvön låter ju utmärkt. Halvön håller på att utvecklas till en riktigt exotisk plats för ruinäventyrande.Konceptet känns lagom. Och om man vill kan man ju tona ner sotmarkerna till att vara begränsade till olika områden medan naturen sakta håller på att återhämta sig på andra håll. Men drakeld är ett gift och träd som bryter upp ur marken är knotiga, krumma och eländiga.
Det bästa med att inte skriva för mycket om halvön är väl att man kan lämna en hel del för speledarna att själva utforma sina halvöar, så då kan du ju alltid trycka in dina örnar och alver som inte längre finns på "din" halvö.Jag gillar mina alver på stora Örnar som inte längre finns
Låter som en interessant ide...Spelknepe skrev:Hur vore det om [Landet i Akrogal] har tagit denna halvö under kontroll och skapar därav ett hot mot Nidland, varav Vicke byggde en mur för att gränsa och beskydda. Kan ge en ganska kul vinkling åt ett Akrogaliskt land med ena halvan på Akrogal och andra på Ereb.
Tror faktiskt inte det. Har för mig att där ligger ett lämpligt Akrogaliskt land precis öster om "Vit fläck - Cerlonia". Kanske är det Mikael eller Adragoor som har skrivit om det tidigare.Fast då behöver vi ett nytt akrogalisk land?
Fast Vic väntar ju med att slå till mot andra grannar för att profetian skall slå in så kan vara vekt land iofs.Spelknepe skrev:Mikael: Tanken slog mig också... men sen undrar jag om muren endast är till för att hålla folk borta från Nidland, eller kanske mer för att hålla nidlänningarna inom Nidland.
Kanske har Akrogal en eller två stora hamnar på östkusten?
Jag har lite funderingar på att låta Berendien ha en handelstrad till både Cereval och halvön bortom Nidland.Mikael skrev:Om man bygger hamstäder måste det finnas ågon att handla med. Nidland ha flottstafden utanför Khanikel, Cereval har sina städer. Vilka skall man handla med? Lösa vandrande vildmän på Lir-slätt/Grynnerpasset, eller har dvärgar och Hynsolge en handelstrad till Cerlonia X?
Tänkte mig att Luvena dyrkare kanske inte var så populära i Krun och senare det Jorpagniska riket och att man därför sökte sig till mer perifiera områden för att få verka fritt. Närheten till Kalmurri, om de redan då dyrkade sin mångudinna då vill säga, är ju en annan faktor som kan ha lett till att luvenadyrkarna sökte sig till den trakten. Kanske skedde det i sådana fall ett slags kulturellt/kunskaps utbyte mellan Luvenadyrkarna och kalmurrierna. Alternativt, om man inte dyrkade mångudinnan i Kalmurri vid den tidpunkten kan det ju vara så att tron spred sig till Kalmurri från Luvenadyrkarna och att kalmurrierna nu söker efter heliga reliker eller nått liknande.En liten tanke som slått mig är, och då bygger jag vidare på det som du skrev i en annan tråd att området kanske behöver knytas till den tidigare krunska historian. Om området tidigare tillhörde det krunska riket och i förlängningen det jorpagniska riket så kan det genom sitt något isolerade läge varit ett tillhål för tillbedjare av Luvena, månens och sjukdomarnas gudinna. Närheten till Kalmurri kanske också stärker möjlighetern för ett sådannt upplägg. Iaf så kan jorpagnas fall iom den tredje konfluxen ha lett till en ökad aktivitet hos dessa luvenadyrkare så till den grad att drakarna i Cereval såg sig nödgade att bränna området. Än idag ser man med oro på området då man inte vet vad som väntar där ute bland de pyrande ruinerna på halvöns askslätter och för att känna sig säkrare byggde man muren mot området. Detta är ju ett möjligt upplägg, men det behöver ju arbetas igenom mer om vi väljer någon liknande historia för området.