Sida 1 av 12

* Multiversum

Postat: 2007-09-06 12:51
av Brior
Diskussioner om parallella världar, plan och mellanliggande områden av typen "De Grå Hallarna".

Postat: 2008-05-12 10:19
av Adragoor
Satt och funderade lite över makro och mikrokosmos, altorianska själar odyl.

Som alla säkert kommer ihåg beror en världs utseende på var den ligger i förhållande till de olika elementarkällorna samt enligt "Kaos Väktare" avståndet från kaos. Man får nästan tänka sig att multiversum befinner sig i ett åtminstone femdimensionellt rum för att det ska gå ihop. Alla världar är sedan förbundna av de grå hallarna.

Vad jag undrar är eg. om själarna följer ett liknande mönster på en mikrokosmisk nivå. Beror en varelses personlighet kanske på hur själen är orienterad i förhållande till elementen? Det kunde kanske vara kul att lägga till ngn slags koordinatsystem på rollformulären för detta... (Hur sangvinisk är Zluggo?)

Och vad motsvarar de grå hallarna isf. på en mikrokosmisk nivå? Har intelligenta varelser på Altor rent av flera själar i likhet med den västerländska mystiken där människan är en treenighet bestående av kropp, själ och ande?

Vad händer rent metafysiskt med en varelse som utför en dimensionsresa? Är det någon slags solve et coagula princip där själsaspekterna upplöses från varandra för att sättas samman igen på andra sidan. I så fall hade man ju kunnat koppla samman den lite mer esoteriska alkemin med portalmagi...

Och om det är så, hur löser man då de grå hallarna? Var tar egentligen den fysiska kroppen vägen när man befinner sig där? Upplöses den och återskapas i en ny form i nästa värld? Kanske informationen om den fysiska kroppen på något sätt sparas när en varelse reser mellan dimensionerna och återskapas när hon kommer fram, ungefär som något som försvinner in i ett svart hål...

Någon som har idéer om dessa frågor?

Postat: 2008-07-02 23:51
av Mikael_Aa
Jag tänker mig att det finns tre huvudtyper av dimensioner, eller "plan", utöver det 'primärmateriella planet' där Altor är beläget:

1. Kaosplanen
2. De himmelska planen
3. Elementplanen

Dessutom tänker jag mig att dessa 4 huvudplan sammanbind via olika 'subplan' enligt följande:

A. Astralplanet: De himmelska planen och det primärmateriella planet
B. Etern: Elementplanen och det primärmateriella planet
C. Grå hallarna: Kaosplanen och det primärmateriella planet
D. Skärselden inklusive Avgrunden: Kaosplanen och de himmelska planen

Slutligen tänker jag mig att det finns det en 'Drömvärld' som förbinder subplanen. En av orsakerna till att jag mecklade ihop det här var att vi bestämde att alla magiker skulle få tillgång till magiskolans alla besvärjelser - varvid alla magiker så småningom lärde sig Transfer och Portal. Så då tänkte jag att det var på sin plats att begränsa Besvärjelsen portal enligt följande:

* Animister, Spiritister, Nekromantiker och Symbolister/Harmonister (vi slog ihop symbolism och harmonism till New Age-magi) kan med egna besvärjelser färdas till/via astralplanet.

* Demonologer, Mörkermagiker och Benmagiker/Häxor (vi slog ihop benmagi och häxkonster till 'Svartkonst') kan färdas till/via de grå hallarna.

*Elementarmagiker kan givetvis färdas till/via etern.

* Drakmagiker, illusionister och mentalister kan med komplicerade medel däremot färdas lite hur som helst.

I alla fall så är min tanke att man färdas via astralplanet, när man dör, till de himmelska planen. Eller stannar på det om man är shaman, eller gör en loop tillbaka om man är reinkarnationstroende. Hamnar man på de himmelska planen men behöver straffas/renas från synd så får man en spark i astral-stjärten av sin gud och landar i skärselden...

Har man däremot gått i förbund med någon demon när man levde dras man till kaosplanen via de grå hallarna.

Ungefär så, föreställer jag mig saken.

Postat: 2008-07-03 09:03
av Mikael
Välkommen MikaelAa! Jag gillar dina tankar!
(Ändra skärselden till Inferno, skärselden går inte och även för för Inferno får vi kämpa!) :D

Postat: 2008-07-03 10:12
av Mikael_Aa
Man tackar :D

Jo, vi kan betrakta "Skärselden" som utbytt mot (eller rättare sagt tilbakabytt till) "Inferno".

Tilläggas kan att jag (föga överraskande, möjligen) tänker mig storslagna slag i Inferno emellanåt - när gudarnas sändebud åker ner dit för att frita någon botfärdig syndare som blivit vederbörligt renad. Demonädlingarna från Inferno på ena sidan, mot de himmelska varelser jag kallar Serafer på den andra. Jag håller för närvarande på att pilla ihop en tabell över "sakral makt" som skall motsvara demonädlingarnas tabell över demoniska förmågor...

Postat: 2008-07-03 10:17
av Mikael
Då föreslår jag att du först läser igenom Lysande Vägen på wikin och Infernotråden här på forumet (Religion tråden tror jag).

Postat: 2008-07-03 15:15
av Mikael_Aa
Där fanns det mycket matnyttigt, må jag säga. :D

Finns det något särskilt skäl till att sätta likhetstecken mellan Shaitan och Hemaquiel? Eller anses det bara vara en inom-alyoriansk vidskeplig föreställning?

Jag ställer frågan här, för om Shaitan=Hemaquil så bör man väl lämpligen slå ihop Den Innersta kretsen med Rodomelantus...

Postat: 2008-07-03 15:25
av anders
Shaitan och Hamquiel är numera två väldigt olika entiteter... Så jag skulle inte sätta några likhetstecken mellan dem.

Postat: 2008-07-03 15:51
av Mikael
Exark Anders representerar LVs teori och syn på hur det hela fungerar, och i den mån är det exarken säger alldeles sant och riktigt.

Jag förespråkar en annan teori som gör just de sammankopplingarna du talar om. Dvs att namnen endast är olika infallsvinklar och beteckningar på samma fenomen. Hur det förhåller sig i "verkligheten" tvistar vi lärde om, och båda teorier kan därför ha fel, och troligtvis är det så.

Namnen i sig är också något vi kommer tweeka så att de inte blir för uppenbara rippar, det är vi överens om, men vilka altrnativa namnen som det blir och vilka som skall bli kvar är vi inte ännu överens om.

Postat: 2008-07-03 18:26
av Mikael_Aa
Mjaha... vore det upp till mig och mig alena så skulle jag vilja skilja på Shaitan och Hemaquiel (eller vad vi nu kallar dem).

Hemaquiels dimensioner - Rodomelantus et al - har jag i min kampanjvärld placerat i Limbo i Avgrunden såsom ett (eller tre, hur man nu räknar) distinkt 'paraplan' Vitsen med det är att Limbo påstås ligga "nära dem levandes värld" så då förklarar det varför även ganska medelmåttiga figurer som Svarta Rosens Brödraskap kan ta sig till Limbo med ganska enkla metoder i form av en Svart Mässa.

Jo, just det, eftersom man med min uppdelning magiskolor/subplan ovan, inte kan ta sig till Inferno med magi så måste man tillgripa pseudoreligiösa metoder, som de metoder Svarta Rosens Brödraskap använder.

Shaitan och den innersta kretsen däremot... här snackar vi om botten på ondskans uttorkade brunn... Jag har svårt att tänka mig att vilken 3-krukels-magiker som helst skulle kunna Transferera sig till detta avlägset placerade pinorum.

Shaitan kan väl förresten få heta Shemhazai. Enligt gammal judisk tro var det namnet på en fallen ärkeängel. Namnet påminner om Shaitan såpass att man känner igen det, men har en känsla av 'äkthet'.

Postat: 2008-07-04 08:05
av Mikael
OK. Efter att ha repeterat lite ur källorna så kommer jag fram till följande tankar och förslag som stämmer bättre med källorna än min tidigare tes.

Inferno, Hemaqueils Rodomelantos och Oktagonens domän är tre paralella världar där Limbo i inferno och oktagonens världar ligger närmast Altor och rör vid detta, medan Rodomelantos ligger något längre bort.

Utanför Altor (som är del av Ordningen) ligger KAOS.

En specifik del av Kaos ligger närmare Altor och har avsatts att återvinna döda syndares själar, INFERNO och dess kretser och sfärer.

I en anna del av Multiversum finns Hemaquails Rodomelantus, bockgudens (demon?) tillflyktsort sedan Etin och hans anhängare gjort "rent" hus. Från denna värld har han också tagit makten över det Svarta biblioteket (som tycks ligga närmare Grå Hallarna) och Yflasefug, eldvärlden som är den eviga plågans sfär (vilket är varför Imaria av Oktagonen vill vara allierad med H). Yflasefug känns som det skulle kunna vara en av sfärerna i 7 kretsen av Inferno.

LV:s officiella inställning är alltså den rätta. H är inte S, Inferno existerar möjligen, men har ingen påverkan eller makt över Etin och hans domäner.

Om man då rangordnar dessa demoners styrka så är S och hans furstar otroligt mäktiga Kaosvarelser som få andra i Kaos eller annorstädes kan mäta sig med. Under dem lyder/härskar Infernos demonädlingar. Oktagonens demonfurstar tycks ha samma styrka/maktnivå som Infernos ädlingar, men har makten att ta sig till och vistas i Altor. Hemaqueil tycks ligga något över denna nivå i makt om jag förstår källorna rätt.

(I en anna del av Multiversum, kanske utanpå allt, ligger de mäktigaste av Gudars boningar, SKAPARNA och några till. Närmare Altor och därför med mer ingripande intresse finns de "lägre" gudarnas världar. Att alla möjliga andeväsen av högre eller lägre rang kan kallas Gud är en annan sak.)

:idea: Så var den tesen uppstolpade. Mitt förslag är att du MikaelAa tar och utvecklar Inferno och det du redogjorde för tidigare. Anders funderar på LVs inställning till Inferno, eller om det helt förnekas existera. Jag försöker med min herretiska sekt på Caddo väva ihop källornas kopplingar mellan LV och Inferno, som alltså inte är LVs officiella utan endast en sekt vars läror sipprat ner till vissa av källornas författare... :) Vad sägs :?:

Postat: 2008-07-04 09:44
av Mikael_Aa
Det låter fina fisken, det! Eller vad jag nu skall säga som vegetarian. :D

Postat: 2008-07-04 13:38
av anders
Angående LV och Hemaquiel.... LV förnekar inte att det finns andra mycket, mycket hemska och mäktiga demonfurstar "där ute", och att det finns många andra världar (Inferno kan mycket väl vara en av dem). Däremot är Hemaquiel lite speciell då han på ett särskilt sett är kopplad till Altor. Enligt LV är det H som är "själamörkret" och bränslet till människans alla negativa drivkrafter. Han verkar för allt som Etin inte står för - död, mörker, förintelse etc. LV är på så vis en ganska dualistisk religion. Samtidigt ses inte H som en opersonlig kraft utan som en mycket medveten och destruktiv entitet.

Jag har medvetet gått ifrån Hemaquiel som en medeltida djävul - och mer börjat forma honom som ett slukande mörker. Troligtvis kommer jag att omforma honom ytterlgare innan jag är helt nöjd.

Mikael, när menar du att Etin och hans anhängare gjorde rent hus? Själv aser jag nog att detta varket skett, eller (enligt LV) ska ske. De har en mer hinduistisk/buudhistisk syn på tiden (cirkulär), och "tidens slut" är inte riktigt något stort koncept - även om det finns både sekter och profeter som talar mycket om "Etins dom". Däremot ser man många tidpunkter där den "himmelska" konflikten eskalerar och Altors framtid liger i vågskålen - men det har skett flera gånger i historien (konfluxerna ses som sådana tillfällen) och är inte bara en sista "domedag".

Vilka är källorna till Rodomelantos, Svarta Biblioteket och Yflasefug i relation med Hemaquiel? Skulle gärna läsa på lite innan jag kommenterar mer om det.... :)

Postat: 2008-07-04 14:05
av Mikael_Aa
De många planens värld

I vår sagovärld värld existerar det flera olika dimensioner, eller plan som de också kallas, där såväl de dödliga som de olika makterna existerar. Varje plan är ett separat universum som befolkas av olika varelser och styrs av skilda naturlagar.

Huvudplan
Det finns fyra huvudplan i det kosmos där Altor ingår:

* Det primärmateriella planet, där människorna föds, lever och dör.
* De himelska planen, där gudarna under normala omständigheter befinner sig
* Kaosplanen, där kaosdemonerna härskar och härjar
* Elementplanen, där olika elementvarelser föds, lever och dör.

Det förtjänar att understrykas att det endast finns ett primärmateriellt plan, i vilket det dock existerar flera olika sfärer. Varje sfär styrs av unika naturlagar och befolkas av unika varelser. De flesta äventyr i vår sagovärld utspelar sig i en sfär som kallas Altor. Vad som eventuellt finns mellan de olika sfärerna är okänt, men klart är att det med relativt enkla magiska metoder (nåja, men allt är ju relativt) går att ”hoppa”, eller transferera sig, mellan olika sfärer genom ritualen TRANSFER.

De olika planen skiljs åt av Källväggen, som förhindrar normalt passage. Källväggen är en för vanliga dödliga obegriplig företeelse, vars praktiska verkningar dock är synnerligen konkreta; den separerar de olika planen helt från varandra. Ingen vet hur källväggen uppkommit, vad den består av, eller om den fyller någon annat syfte eller har några andra effekter än att förhindra normal passage mellan de olika planen. Källväggen är normalt sett omöjlig att upptäcka eller påverka, men genom mäktig magi går det att riva tillfälliga ”hål” i den, vilket i så fall kan göra det möjligt att lämna det plan man beinner sig på. Sådana hål är dock alltid mycket kortvariga, källvägen ”läker sig” med en häpnadsväckande hastighet. De hål man skapar i källväggen med ritualen PORTAL leder in på något av subplanen:


Subplan
Subplan är särskilda ickemateriella dimensioner som binder samman de olika planen med varandra. Det är via subplanen de flesta magiker färdas när de är ute på dimensionsresor, någon allmänt känd metod för att med magi förflytta sig direkt mellan huvudplanen finns inte. (Se dock nedan om Drömvärlden.) Följande subplan existerar:

Astralplanet länkar samman det primärmateriella planet med de himmelska planen. För att kunna befinna sig på astralplanet måste man antingen vara en ande eller på något sätt ha lösgjort sin astralkropp från den materiella kroppen. Det är normalt sett via astralplanet som den döda själen från en avliden färdas till de himmelska planen. Vid dödsögonblicket (eller möjligen en tid därefter) stöts den dödes själ ut ur kroppen, och slungas spontant in på astralplanet. Vissa varelser, företrädesvis de som fruktar gudarna, kan dock ibland lyckas klamra sig fast på det primärmateriella planet som odöda andar eller gastar...

Även när någon reinkarneras går färden via astralplanet, då går resan givetvis från de himmelska planen till det primärmateriella planet. Vidare kan själarna från somliga shamaner bosätta sig permanent på astralplanet, och astralplanet är den naturliga hemvisten för allehanda totemandar och naturandar. Observera att ibland – inte alltid – kan även utomaltorianska varelser som dör på det primärmateriella planet råka slungas in på astralplanet. Det är därför vissa demonandar ibland kan råka fastna på astralplanet utan möjlighet att återvända till kaosplanen, när deras fysiska materialisation förgörs på Altor.

De grå hallarna länkar samman det primärmateriella planet med kaosplanen. Här existerar man som ett fritt minne, om man inte skapar sig en kaoskropp (vilket det mycket sällan är särskilt klok att göra...) Har man stått i förbund med kaosmakterna när man levde, är det via de grå hallarna man ångerfull och skrikandes släpas bort från det primärmateriella planet för att hamna på kaosplanen. Utsikterna att få reinkarneras genom att färdas den omvända vägen – från kaos till Altor – är vanligen inte särskilt goda...

Etern länkar samman det primärmateriella planet och de åtta elementplanen. En förutsättning för att kunna befinna sig i etern är att man ikläder sig en eterkropp. Jämfört med de demoner, solserafer och allt vad det nu är som existerar i de grå hallarna och på kaosplanen. respektive på astralplanet och de himmelska planen, så är de varelser som lever i etern ganska mänskliga. Här bor exempelvis en del inteligenta elementarer, och diverse elementvarelser såsom eldhästar och frostvargar. Det antas allmänt bland de lärde, att förklaringen till eterns likhet med det primärmateriella planet står finna i att både etern och primärmaterian är olika yttringar av ORDNING – i motsats till kaos och delvis skilt från de himmelska energierna.

Inferno slutligen, förbinder de himmelska planen med kaosplanen. I Inferno existerar man i materiell form, astralform eller i en kaoskropp, beroende på hur man tog sig till Inferno och exakt var i Inferno man befinner sig. Och varför... Jag återkommer till Inferno senare.

Drömvärlden
Drömvärlden är varken ett huvudplan eller ett subplan, utan något annat, oklart vad. Drömvärlden sammanbinder hur som helst subplanen med varandra. I Drömvärlden existerar man i form av sitt drömjag. Det går utmärkt att ta sig från ett subplan till ett annat via Drömvärlden, om man vet hur man gör, se dock nedan.

Deonoder
En deonod – eller en helig plats för att använda lekmannatermen – är en plats på det primärmateriella planet där källväggen är ovanligt svag, vilket möjliggör för olika gudar att mera varaktigt och påtagligt kanalisera sin makt på just den platsen, utan att på något avgörande sätt rubba tingens rätta ordning. Heliga föremål som tillverkas på en deonod blir exempelvis ”extra heliga”. Vissa deonoder är ”präglade” till en viss gud, men det finns även generiska deonoder som kan användas av vilken gud som helst, så länge dess tillbedjare kontrollerar deonoden på det primärmateriella planet. Härav de många religionskrigen...


Vortexar
En vortex är en naturlig företeelse som skapar gångar mellan det primärmateriella planet och något elementplan, och på så sätt direkt förbinder dessa. Vortexar uppträder spontant på det primärmateriella planet på platser där ett visst grundelement har nästintill fullständig dominans – exempelvis kan en jordvortex finnas långt under markytan eller en eldvortex uppstå i en tillräckligt omfångsrik, kraftig och långlivad eldslåga. För att kunna färdas via en vortex krävs egentligen bara att man lyckas hitta den, och förser sig med eventuella skyddsbesvärjelser. Den allmänna besvärjelsen Lokalisera vortex tar hand om det förstnämnda problemet. Notera att det går att använda sig av en vortex även om man inte behärskar magi över huvud taget.


Dimensionsresor
Det vanligaste sättet att färdas mellan planen medan man ännu är vid liv, är att genom olika magiska PORTALER skapa en tillfällig öppning i Källväggen som leder till något av subplanen. Väl på subplanet öppnar magikern sedan ytterligare en PORTAL som leder till det plan magikern avser besöka. Observera dock att vilken magiker som helst inte kan öppna en PORTAL till vilket subplan som helst:


Magiskola - Kan öppna Portal till/från
Animism - Astralplanet
Demonologi - Grå hallarna
Elementarmagi - Etern
Mörkermagi - Grå hallarna
Nekromanti - Astralplanet
New Age-magi - Astralplanet
Spiritism - Astralplanet
Svartkonster - Grå hallarna

Med ”Svartkonster” menas svartfolkens så kallade benmagi, samt häxkonster.
Med ”New Age-magi” avses harmonism, symbolism, röstmagi och krigsmagi.
De SL som använder andra magiskolor få besluta om magiskolan ifråga arbetar med astrala energier eller kaosenergier. Elle för all del om den arbetar med eterenergier...


Vilken magiker som helst, och vad den saken anbelangar även vilken icke-magiker som helst, kan i princip befinna sig på vilket plan som helst, både på grundplan och subplan. (Det finns vissa undantag för vissa varelser, dock. Odöda utan kropp kan exempelvis inte existera i etern.) Men de kan inte med egna medel ta sig in på/ut ur vilket subplan som helst. Observera att detta innebär att en magiker inte kan ta sig från vilket dimensionellt huvudplan som helst till vilket annat dimensionellt huvudplan som helst – planen måste vara sammanlänkade via ett subplan och magiker måste kunna färdas via just det subplanet med sin PORTAL.

Exempel: Neofrit Surt, den ökände nekromantikern, kan lämna det primärmateriella planet och träda in i astralplanet för att via detta ta sig till något av de himmelska planen. Däremot kan han inte färdas direkt från det primärmatriella planet till ljusets elementplan. Detta eftersom en nekromantiker inte kan ta sig till etern från det primärmateriella planet, och astralplanet inte står i kontakt med elementplanen.

Mentalister använder sig av en magisk teknik när de förflyttar sig mellan huvudplanen som går ut på vibrationell anpassning av kroppen, vilket gör att de inte behöver (eller ens kan) förflytta sig till, via, eller ut ur, något subplan. Däremot kan de alltså ta sig till vilket huvudplan som helst, oavsett vilket huvudplan de befinner sig på.

De enda som kan öppna PORTALER till Drömvärlden från ett huvudplan är illusionister och drakmagiker. Dessa har således möljighet att ta sig direkt till Drömvärlden oberoende av var de befinner sig, och kan därifrån leta sig fram till det avsedda planet, såväl huvudplan som subplan. Det är däremot fullt möjligt för vilken magiker som helst att medelst DRÖMPORTAL träda in i Drömvärlden, när han eller hon befinner sig på ett subplan. Från Drömvärlden kan magikern sedan kasta PORTAL för att ta sig till något annat huvudplan, vilket som helst.

Genom nogrann planering går det alltså att ta sig till de flesta platser. I exemplet ovan skulle Neofrit Surt kunna ta sig till ljusets elementplan via ruttena primärmateriella planet – astralplanet – Drömvärlden – ljusets elementplan. Dessvärre skulle han inte kunna ta sig därifrån eftersom ljusets elementplan inte står i kontakt med astralplanet, han själv inte kan träda in i etern, och han inte kan träda in i Drömvärlden från elementplanet. Resor mellan olika plan bör alltså planeras och förberedas noggrant, om man vill undvika att ”stranda”.


För Infernos vidkommande innebär detta följande:
Illusionister och drakmagiker kan ta sig både till och från Inferno efter eget tycke och smak. Detta gör inte direkt gott för illusionismens rykte bland de som följer den Lysande Vägen...

Mentalister kan inte för egen maskin ta sig varken till eller från Inferno direkt från Altor

Övriga magiker kan INTE ta sig TILL Inferno från astralplanet, grå hallarna eller etern genom att färdas via Drömvärlden, eftersom Inferno inte är ett huvudplan. Däremot kan de ta sig till Inferno från kaosplanen/de himmelska planen, om de tar sig dit först. Hur det går till beskriver jag närmare när jag beskriver Inferno. När de väl befinner sig i Inferno kan de dock ta sig DÄRIFRÅN, medelst DRÖMPORTAL till Drömvärlden, och sedan ta sig vidare därifrån

Förutom genom magi kan man dessutom ta sig till Inferno genom att förrätta Svarta Mässor, jag återkommer till detta när jag beskriver Inferno.



Att frambesvärja varelser
Vill man kommunicera med varelser från andra plan, men är klok nog att inte ge sig ut på irrfärder (fler än en dåraktig magiker har gått vilse, och fastnat någon stans där han inte ville vara) så kan man ju vända på salladsbladet – och försöka frambesvärja någon varelse till Altor. Då gäller det emellertid att veta vem man letar efter och var denne befinner sig enligt följande:

Frammanade varelser
Varelser som befinner sig på något av subplanen kan, med enkla magiska metoder frammanas till det primärmateriella planet. En frammanad varelse vars fysiska manifestation förgörs på det primärmateriella planet återvänder endera till sitt huvudplan eller fastnar på astralplanet i astralform. Vilket som blir fallet beror på omständigheterna och vilken varelse det hela rör sig om.

En förutsättning för att på magisk väg frammana en varelse är att den befinner sig på ett subplan som står i kontakt med det plan man själv befinner sig, vilket vanligen är det primärmateriella planet. De subplan som inte står i kontakt med det primärmateriella planet är Inferno och Drömvärlden – vill man sätta sig i kontakt med varelser som befinner sig där, eller frambesvärja varelser dit, krävs således andra metoder.

Nedkallade varelser
Magiker, vissa präster och en del andra personer, kan även nedkalla varelser till det plan de befinner sig på, direkt från något av de andra huvudplanen. Med lite tur och skicklighet kan man kanske även kontrollera dessa varelser. För nedkallade varelser vars fysiska manifestation förgörs på det primärmateriella planet gäller detsamma som för frammanade varelser – antingen återvänder de hem eller också fastnar de på astralplanet.

Är man ute efter att få tag i en viss specifik individ är det alltså högst relevant att ha klart för sig exakt var denne befinner sig. Notera att åkallande och frammanande besvärjelser arbetar med olika energiflöden och att begreppen alltså inte är utbytbara. En demonolog kan exempelvis inte ”nedkalla” en demonande som råkar befinna sig på astralplanet. Andar som befinner sig på astralplanet kan endast frammanas, och i så fall måste detta utföras av någon magiker som arbetar med astralplanets energiflöden (en spiritist torde i exemplet vara demonologens mest sannolika samarbetspartner). Observera dock att alla frammanande besvärjelser inte är allmänt kända – att något är teoretisk möjligt innebär inte att det praktiska utförandet med automatik skulle vara magiskt allmängods!

Åkallade varelser
Skillnaden mellan nedkallade och åkallade varelser består kanske främst i varelsens allmänna grad av mäktighet. Under normala omständigheter är det nämligen helt omöjligt att kontrollera en åkallad varelse, de kan endast bevekas. I den högst osannolika situationen att en åkallad varelse skulle få sin fysiska manifestation förgjord på det primärmateriella planet återvände den alltid hem till sitt ursprungsplan och löper alltså ingen risk att råka fastna på astralplanet. Specifika individer kan dessutom endast åkallas om de befinner sig på sitt ursprungsplan, inte när de befinner sig på resa genom multiversum.

På andra plan
Resonemangen om frammanande, nedkallande och åkallande besvärjelser är direkt överförbart till situationen på andra huvudplan än det primärmateriella planet. Om exempelvis en elementarmagiker skulle befinna sig på något av kaosplanen kommer han snart att upptäcka att hans frammanande besvärjelserna är helt verkningslösa. Att nedkalla elementarer till något kaosplan går däremot utmärkt, men det förutsätter att man forskar fram sådana besvärjelser.


Och om ett tag har jag pillat ihop något läsvärt (hoppas jag) om Inferno specifikt. Vad tyx än så länge?

Uppdatering: Rättade en formulering om mentalisters möjlighet att färdas till Inferno *från Altor*

Postat: 2008-07-04 17:36
av Mikael_Aa
Inferno
Inferno förbinder de himmelska planen med kaosplanen, men står inte i direkt förbindelse med det primärmateriella planet, där Altor finns. Trots det befinner sig delar av Inferno mycket nära Altor. Det hela påminner om två lägenheter med tunna väggar i ett och samma hyreshus - trots att lägenheterna ligger så tätt intill varandra att man ibland kan höra vad som försegår hos grannen kan lägenheternas dörrar befinna sig långt ifrån varandra. I Infernos fall kan man säga att dessa ”dörrar” vätter mot de himmelska planen i ena änden och mot Kaos i den andra, men att den på sina håll lövtunna ”väggen” vätter direkt mot Altor.

I Inferno fungerar animism med halv kraft (räckvidd, ev. skada osv.) och nekromanti med dubbel kraft. Demonologi fungerar över huvud taget inte i Inferno. Elementarmagisk eld-, och skuggmagi fungerar med dubbel kraft men övrig elementarmagi och all annan magi fungerar som vanligt.

Somliga gudapanteoner förvisar sina syndare till Inferno efter döden, antingen för en viss tid eller för evigt, så det finns många mänskliga själar som plågas på denna hemska plats. Många stora slag har genom tiderna stått mellan änglar och demoner i Inferno, och mindre stridigheter blossar fortfarande upp när en änglaskara ger sig ner i djupen för att hämta hem en mänsklig själ efter fulltjänat pinostraff. På en del avlägset belägna platser i Inferno finns även några synnerligen välbefästa borgar, de så kallade Änglarnas utposter, där särskilda utvalada och mäktiga stridsänglar övervakar vad som försegår på denna ondskans plats.

Inferno kontrolleras huvudsakligen av en särskild slags demoner. Dessa demoner kallas ibland för djävlar för att språkligt särskilja dem från de demoner som håller till på kaosplanen. Det kan finns vissa fysiska skilnader mellan de olika demonslagen, men till sätt och sinne skiljer sig inte Infernos demoner nämnvärt från kaosdemoner. Möjligen är kaosdemoner något mer renodlat destruktiva, medan Infrenos demoner har ett mer lömskt och utstuderat sinne för ondskefull finess Värt att notera är däremot att demoner från Inferno inte kan nedkallas med de normala demonologiska ritualerna (som kanaliserar de magiska energierna via de Grå hallarna) eftersom Inferno inte står i direkt förbindelse med det primärmateriella planet. Särskilt utarbetade cermonier – Svarta Mässor – är nödvändiga för att få kontakt med någon av varelserna i Inferno. Dessa mässor beskrivs nedan i texten.


Infernos uppbyggnad
Inferno består av en gigantisk Avgrund, som är förbunden med ett stort antal kretsar i vilka det råder vitt skida naturlagar. Dessa kretsar kan i sin tur indelas i olika sfärer som lyder under olika härskare. I Inferno hamnar företrädesvis själarna från obotliga syndare, dvs de döda som inte tillåts komma in något himmelrike efter sin död. Vilka synder dessa syndare gjort sig skyldiga till för att förtjäna en plats i Inferno beror huvudsakligen på vad ansvarige guden/gudapanteonen har för åsikter om rätt & moral. Alla döda själar som hamnar i Inferno ställs inför Shaitan och hans nio domare som dömer dem till straff och pina i någon av de nio kretsarna. I de nio kretsarna övervakas syndarna av avgrundsdemoner som torterar dem i enlighet med de olika kretsfurstarnas önskemål.

Undantagna härvidlag är de som under sin levnad dyrkade de Stygiska gudarna, Hemaquil eller någon av Oktagonens edsvurna – dessa ställs inför föremålet för sin dyrkan och döms av honom eller henne. Vad detta innebär för den dödes eviga ofrid skiljer sig åt beroende på var själen hamnat.


Avgrunden
Avgrunden styrs av Antraxhus, en fallen ärkeängel.

Avgrunden är ingen egen krets, utan den eldfyllda klyfta som förbinder alla kretsarna och sfärerna med varandra. Det är till själva Avgrunden de flesta förbindelselänkar från himlen/kaos leder (se nedan om förbindelselänkar). Avgrunden och de nio kretsarna är vad som vanligen avses med begreppet Inferno. De nio kretsfurstarnas existens erkänns av Lysande Vägen som betraktar dem som Etins verktyg till syndernas straff. Övriga dimensioner anses vara Shaitans misslyckade försök att på egen hand och i uppror mot Etin skapa befolkade världar. Se dock nedan om Hemaquiel kontra Shaitan.

De stygiska gudarna, svartfolkens många gudar, har sina ”himmelska” sfärer placerade direkt i själva Avgrunden, i de stygiska djupen. Varför de valt att bosätta sig här i stället för på de himmelska planen är det ingen som vet. Kanske blev de utkastade i något uråldrigt slag, kanske valde de frivilligt att bosätta sig i Avgrunden för att platsen tilltalade dem.

Änglarnas utposter, väl befästa borgar där himlarnas sändebud håller ett vakande öga över vad som sker i Inferno, är också de placerade i själva Avgrunden. De änglaväsen som finns i Avgrunden är keruberna, stridsänglar som alla lyder direkt under Metatron – gudarnas röst. Det bör noteras att det är fullt möjligt att med en Svart Mässa nedkalla och betvinga även de keruber som befinner sig i Inferno. Att göra något sådant torde dock, av varje varelse med ett minimum av anständighet och religiös läggning, betraktas som tusenfaldigt mer vanheligt än att ”bara” nedkalla en ”vanlig” demon...


Limbo
Limbo styrs av fust Nahema.

Limbo är en grå skuggvärld som närmast påminner om astralplanet. Här kan vilsegångna själar hamna utan att nödvändigtvis vara fördömda, om de gett sig ut på dimensionsresor utan att vara ordentligt förberedda eller om de blivit besatta när de befann sig på ett annat plan än sitt ursprungsplan. Kropp och själ är lite ur fas med varandra och med omgivningen när man befinner sig på dimnsionsvandring. Den som blir besatt när han befinner sig någon annan stans än på sitt ursprungsplan måste slå ett svårt PSY-slag (½ PSY på 1T20) annars stöter kroppen ut ursprungssjälen. Om detta inträffar slungas själen omedelbart rakt in i Limbo där den fungerar som en fritt svävande själ tills den eventuellt lyckas besätta en ny kropp.

Hemaquiel och hans demonvärld Rodomelantus är belägna i Limbo, där den utgör ett så kallat paraplan. Eftersom Limbo ligger allra närmast Altor av Infernos kretsar är det relativt lätt att komma i kontakt med Hemaquiel från det primärmateriella planet, eller att ta sig till Rodomelantus, genom att förrätta en Svart Mässa (se nedan.) Dock skall det noteras att med en Svart Mässa kan man endast ta sig till Rodomelantus, inte till Yflasefugh eller Svarta Biblioteket. Dessa är nämligen inte belägna i Limbo, även om de förvisso utgör distinkta sfärer inom Hemaquiels enhetliga paraplan. Inferno är inte logiskt, som bekant. Det går däremot bra att förflytta sig mellan Hemaquiels tre världar genom sedvanligt bruk av TRANSFER.

Oktagonens edsvurna har också de sina respektive fästen i Limbos utkanter såsom distinkta sfärer inom ett och samma paraplan.

Imârias värld – Necropolis – ser ut som en oändligt vidsträckt kyrkogård med ett oräkneligt antal kryptor och katedraler. Hennes värld befolkas av en särskild sorts odöda, så kallade imâriotiska odöda. Dessa sänder hon regelmässigt iväg till Altor för att sprida odödhet och plåga. Hennes efterföljare får status som imârotianska zombier eller imârotianska vampyrer beroende på hur väl de skött sig under sin levnad. Är Imâria missnöjd med vad någon av hennes trogna uppnått under sin levnadstid sliter hon huvudet av kroppen på det stackars kräket och sätter upp det på en glödande järnstång, varvid varelsen omvandlas till en Imâriotisk skalle, för att plågas i evigheters evighet. Antagligen rätt åt vederbörande...

Onaabys värld – Keryn – befolkas av Onaabys egenhändigt formade pestdemoner. Alla Onaabys trogna som gjort vad som ålåg dem under livet återuppstår som den lägsta rangens pestdemon när de anländer hit. Därefter kan de stiga i graderna om de sköter sig väl. Själarnana efter dem som Onaabys är missnöjd med sparkar han helt sonika ut, för att klara sig bäst de kan i Limbo. Det brukar gå sisådär...

Utöver Imâria och Onaabys ingår även Khergoll den kaotiske, Maal - Smärtans furste, Zinn ökenherren, Tupagon - Insekternas drottning, Hasitaal - de Köttsliga hängivelsernas furstinna och Gendilj avfällingen i Oktagonen. Hur deras respektive domvärjor är konstruerade, och vilka lagar som gäller där är för närvarande okänt. Gemensamt för samtliga av oktagonens edsvurna är dock att det går att förflytta sig till någon deras världar genom att förätta en Svart Mässa, och att förflytta sig mellan dem medelst TRANSFER

Köldens krets
Köldens krets styrs av furst Boral.
Köldens krets har formen av oändliga, snöklädda vidder där isande vindar piskar de plågade själarna.


Vilddjurets krets
Vilddjurets krets styrs av fustinnan Lilith.
I Vilddjurets krets plågas de dödas själar i fuktdrypande, ångande djungler fyllda med fasansfulla väsen.


Skuggornas krets
I Skuggornas krets råder fullt inbördeskrig, se nedan.
Skuggornas krets är ett orörligt landskap av djupa klyftor, lava och sten. Damm som piskas upp av ständigt vinande blåst och en evigt brännande sol plågar både land-skapet och de dödas kroppar.


Farsoternas krets
Farsoternas krets styrs av furst Belfegor.
I dessa stinkande träskmarker pinas de dömda av alla sorters upptänkliga sjukdomar.


Krigets krets
Krigets krets styrs av furst Asmodeus.
I Krigets krets ställs väldiga arméer ständigt upp för att strida mot varandra, men ingen tillåts någonsin finna dödens vila.


Smärtornas krets
Smärtornas krets styrs av furst Astarot.
Smärtornas krets är en oändlig tortyrkammare som befolkas av sadistiska demoner och djävulska tortyrmaskiner.


Kaos krets
Kaos krets styrs av furst Târgkrizt, son till furst Târg. Se även Skuggornas krets.
I Kaos krets flyter allt samman, och inga beständiga naturlagar gäller. Här härskar vaninnet i sin renaste form


Den inre kretsen
Detta är den nedersta av de nio kretsarna, där Shaitan själv i egen hög person håller hov över de fördömda i sina fyra citadell Caina, Antenora, Ptolemea och Giudecca.


Skuggornas krets
Tills för några hundra år sedan styrdes Skuggornas krets av Baalcepher. På uppdrag av Asmodeus, som vid tillfället övertagit styret över Krigets krets från Caradocus genom en palatskupp, invaderades dock Skuggornas krets av en av Asmodeus härförare, Târg, varvid Baalcepher drevs i landsflykt. Târg utnämde sig själv till härskare över Skuggornas krets och bröt med Asmodeus. Asmodeus blev, föga överraskande, rasande över Târgs förräderi.

Helt nyligen lät Târg, genom obetänksamma äventyrares aktiva men omedvetna bistånd, detronisera Malkûth, dåvarande härskare över Kaos krets, och installerade sin son Târgkrizt som härskare. Mâlkuth antogs allmänt ha avlidit i sviterna av detta.

Med stora delar av sina styrkor placerade i Kaos krets – för att säkerställa Târgkrizt fortsatta maktinnehav – låg emellertid fältet öppet för förräderi i Skuggornas krets. Såväl Nimloth som duon Mara & Kirian inledde, var för sig, öppna revolutionsförsök mot Târgs sedan tidigare omstridda maktinnehav.

Târg hade säkerligen kunnat slå ned upproren från såväl Nimlot som Mara & Kirian, om inte Baalcepher tagit tillfället i akt att inleda en återerövringsförsök av Skuggornas krets tillsammans med Caradocus. Baalcepher & Caradocus har för avsikt att först lägga Skuggornas krets under sig, för att sedan återerövra Krigets krets från Asmodeus. Härigenom skulle den uråldriga ordningen kunna återställas.

Asmodeus har dock inte suttit overksam, utan har lyckats knyta Mâlkuth till sig (Kretshärskare är mer svårdräpta än vad skenet antyder) och har försett honom med stora mängder demonsoldater med syftet att erövra Skuggornas krets för egen del. Asmodeus har inte glömt Târgs svek, och Mâlkuth är inte i en position då han kan förråda Asmodeus med samma enkelhet som Târg en gång gjorde.

Fullt krig råder således mellan Târg, Mâlkuth, Nimloth, Mara & Kirian samt Baalcepher & Caradocus, där alla bekämpar alla, Târg med stöd från Kaos krets och Mâlkuth med stöd från Krigets krets. Övriga deltagare i kriget, Nimloth, Mara & Kirian samt Baalcepher & Caradocus, har begränsade resurser till sitt förfogande (räknat i demonsoldater) men har intensifierat sin närvaro på det primärmateriella planet där de via ombud lejer legoknektar att delta i striderna. I ren desperation har de tvingats gå så långt att de inte ens försöker lägga vantarna på legoknektarnas själar utan faktiskt betalar hederligt för kompetent bistånd från samvetslösa äventyrare...

Skuggornas hus
Nimloth, Mara & Kirian och Baalcepher & Caradocus har med gemensamma ansträngningar lyckats skapa ett deofokus i form av ett värdshus som kallas Skuggornas hus, och befinner sig på det primärmateriela planet. Skuggornas hus dyker upp lite varstans där det finns intelligenta varelser, stannar på platsen en tid (2T4 dygn) för att sedan försvinna och dyka upp någon annan stans. Värdshuset fungerar som ett helt normalt värdshus, men är bemannat av avgrundsdemoner i mänsklig skepnad.

Skuggornas hus fungerar som deras gemensamma värvningscentral av soldater till inbördeskriget i Skuggornas krets (här råder vapenstillestånd mellan husets ägare). Alla som tar in på värdshuset kommer att erbjudas värvning i kriget för bestämd tid mot förhandlingsbar ersättning av någon av de tre stridande parternas ombud.


Att färdas till Inferno
Det absolut enklaste sättet att ta sig till Inferno torde onekligen vara att först begå någon särskilt grov synd, och därefter omgående hänga sig. Vill man däremot endast besöka Inferno tillfälligt, krävs bruk av magi eller förättandet av Svarta Mässor.

Illusionister & drakmagiker som vill ta sig till Inferno kan göra detta genom att kasta ritualen Portal och kliva in i Drömvärlden. Därefter kastar de ritualen ytterligare en gång till på lämplig plats och kliver in på valfri plats i Inferno. Proceduren återupprepas när besöket är överstökat. För övriga magiker är saken dock något mer komplicerad.

För att kunna färdas till Inferno måste övriga magiker först av allt befinna sig antingen på de himmelska planen eller kaosplanen. Väl där måste magikern använda sig av ritualen TRANSFER (alltså inte PORTAL). En TRANSFER fungerar dock lite annorlunda på de himmelsa planen och kaosplanen, än den gör på det primärmateriella planet. Den kan till att börja med inte kastas var som helst, om målet är Inferno, och dess praktiska verkningar är lite annorlunda från det normala.

I höjden, såväl som i djupen, existerar det särskilda områden som rent fysiskt förbinder platsen med Inferno. Det kan t. ex. vara en ranglig hängbro eller en massiv stenbro av orimligt stora dimensioner, en gigantisk järnbeslagen port eller en trång svavelosande tunnel. Kunskap om var dessa platser befinner sig ingår i färdigheten Kunskap om multiversum. Förbindelselänkarna gör det möjligt för såväl änglar som demoner att utan några större problem ta sig till Inferno närhelst de önskar genom att helt enkelt gå dit. I ändarna av förbindelselänkarna vilar dock ett energifält som gör det omöjligt för andra än änglar och demoner att passera, såvida de inte kastar TRANSFER på sig. En TRANSFER som kastas i närheten av en förbindelselänk har varaktigheten S*1 SR och gör det möjligt för alla som förhäxas att passera energifältet utan att ta skada. De allra flesta förbindelselänkar (men inte alla!) är dock nogsamt bevakade av änglar och/eller demoner som har till uppgift att förhindra oauktoriserat passage...

Väl i Inferno kan magikern sedan, med Ritualen DRÖMPORTAL, skyndsamt ta sig till Drömvärlden när tiden börjar lida och han längtar hem till Altor igen. Från Drömvärlden kliver han sedan ner på det primärmateriella planet. Eller så färdas han samma väg tillbaka som han tog till Inferno, det är helt valfritt.

Observera att eftersom det rör sig om bruk av TRANSFER. och inte PORTAL, för att förflytta sig mellan kaos/himlen och Inferno, så kan även mentalister förflytta sig till Inferno på detta sätt. De måste dock, precis som övriga magiker, ta sig till något kaosplan eller himmelskt plan innan de kan ta sig till Inferno. Till skillnad från övriga magiker kan mentalister däremot inte ta sig från Inferno på något annat sätt än att först återvända till kaos/himmlen. Mentalister bör därför vara extra försiktiga i Inferno, om sådana nyanser som ”extra” försiktig nu kan sägas ha någon begriplig betydelse i detta sammanhang...


Svarta mässor
Genom att förätta en Svart Mässa kan man påkalla uppmärksamheten från någon av Avgrundens åtta lägre kretsfurstar, från Hemaquil eller från någon av Oktagonens edsvurna. Detta syftar vanligen till att sluta någon form av förbund med vederbörande. Genom en Svart Mässa kan man även nedkalla, och eventuellt betvinga någon av de varelser som hör hemma i Inferno, eller rent fysiskt förflytta sig till Inferno.

Att förätta en Svart Mässa räknas inte som magi, så vem som helst kan i teorin utföra detta, om man vet hur det rätteligen skall gå till. Kunskap om detta ingår i magiskolorna Svartkonst (Häxkonst), Demonologi och Spiritism, samt i den vanliga kunskapsfärdigheten Förätta svart mässa. Eftersom en Svart Mässa huvudsakligen handlar om att vanhelga och håna de egentliga religiösa cermonierna kan man även försöka improvisera med CL 1/3 av FV Teologi Lysande Vägen. Som var och en förstår, är det naturligtvis djupt hedniskt och en mycket svår synd att förätta, eller delta i, en Svart Mässa. Genom extra vanheligt bruk av heliga föremål, helgonreliker och annan liknande parafernalia kan den som förättar mässan – cermonimästaren – få en CL-bonus för den Svarta Mässan. SL avgör i så fall hur stor denna bonus är.

Hemaquil
En Svart Mässa där Hemaquil åkallas måste utföras en fredag efter solnedgången, och en svart pudel måste offras rituellt. Med DV (differensvärde) 1-8 kan en diabolin nedkallas, som i så fall lydigt kommer att tjäna cermonimästaren i CL timmar. ”CL” avser chansen att på ett korrekt sätt utföra en omodifierad Svart Mässa i Hemaquils namn. Hädanefter kan cermonimästaren närhelst han önskar nedkalla denna diabolin med en kort bön, speltekniskt motsvarar det ett framgångsrikt slag för Svart Mässa, tar 1 SR i anspråk och kostar 1 PSY som återfås på sedvanligt sätt. Observera att även om förfarandet visserligen liknar magi så rör det sig alltså inte om magi i egentlig mening. Däremot om ett synnerligen grovt budbrott...

Med DV 9+ kan cermonimästaren förflytta sig och övriga deltagare i den svarta mässan till Rodomelantus. Eventuellt ovilliga deltagare i mässan måste övervinnas i kamp PSY mot PSY (eller motsvarande, beroende på vilka regler som används) för att förflyttas på detta sätt, men cermonimästaren får härvidlag tillgodoräka sig ½ sammanlagda PSY från övriga frivilliga deltagare. Väl i Rodomelantus kan man kommunicera direkt med Hemaquil. Genom att upprepa proceduren på Rodomelantus tar mig sig tillbaka till ursprungsplatsen.

En demonolog kan ta kontroll över en diabolin som befinner sig på det primär-materiella planet som om det vore en demonette. Observera dock att demonologen i så fall även även måste övervinna PSY hos den cermonimästare som frammanat diabolinen.

Syndare
För att framgångsrikt kunna åkalla en syndare från Inferno måste cermonimästaren känna denne till namnet samt ha tillgång till antingen en del av dennes döda kropp eller till jord från dennes grav. Beroende på vilket DV cermonimästaren får på sitt KS kan hon uppnå följande:

DV 1-5 Kommunikation. Den döde uppenbarar sig och det går att kommunicera fritt med honom. Fungerar i allt väsentligt som en Seans, men drar inga PSY. En ovillig Syndares PSY måste dock övervinnas för att han skall delta i samtalet.

DV 6+ Nedkallan. Syndaren, oavsett vilken form han har fått i Inferno kan undfly sitt rättmätiga straff genom att materialisera sig på Altor Väl där är syndaren fri att agera efter eget huvud så länge dess fysiska kropp inte förgörs.

Imâriotiska odöda
För att framgångsrikt kunna åkalla en imâriotisk odöd måste cermonimästaren känna denne till namnet samt ha tillgång till någon ägodel som tillhört den döde. Beroende på vilket DV cermonimästaren får på sitt KS kan hon uppnå följande:

DV 1-5 Kommunikation. Se ovan.

DV 6-12 Med detta DV kan cermonimästaren materialisera en imâriotisk skalle på det primärmateriella planet

DV 13+ Nedkallan. Se ovan.

En nekromantiker kan kontrollera imâriotiska zombier och vampyrer som högre kroppsligt odöda och imâriotiska skallar lägre kroppsligt odöd.

Avgundsdemoner och Onaabys pestlegioner
För att framgångsrikt kunna åkalla någon av Infernos många demoner måste cermonimästaren känna den till namnet. Beroende på vilket DV cermonimästaren får på sitt KS kan hon uppnå följande:

DV 1-5 Kommunikation. Se ovan.

DV 6-12 Kanalisering. Om demonen så önskar, eller om en ovillig demons PSY övervinns av cermonimästaren, får cermonimästaren eller någon deltagare i den svarta mässan tillgång till demonens särskilda och demoniska förmågor i DV dagar.

DV 13+ Nedkallan. Se ovan.

En demonolog kan kasta sina demonkontrollerande besvärjelser på avgrundsdemoner och Onaabys pestlegioner om och när de väl befinner sig på Altor. Däremot, som nämnts tidigare, inte i själva Inferno för där fungerar inte demonologi.

Infernos änglar
Det går att nedkalla och betvinga Infernos änglaväsen, såväl de fallna som de trogna, genom en Svart Mässa. En sådan nedkallan kräver DV 13+. För att det över huvud taget skall vara möjligt att nedkalla en ängel måste dock mässan förättas i en kyrka eller på någon liknande helig plats. Hur detta lämpligen går till rent regeltekniskt får SL avgöra utifrån de regler han använder, utgå dock från att en ängel är minst lika mäktig som en demonädling. Rinligen mer...

Att dräpa en namngiven syndare strider inte mot en ängels natur, förutsatt att synden är verklig (att försöka bluffa är meningslöst) och att cermonimästaren kan redogöra för synden. Handlingar som faller inom en moralisk gråzon kan, med ett lyckat slag för Teologi med ½ CL, formuleras på ett sådant sätt att ordern blir möjliga för ängeln att åtlyda. SL avgör i sista hand om en order är möjlig att åtlyda. En syndig order befriar ängeln från all kontroll, så viss försiktighet är påkallad... En nedkallad ängel som fullgjort sitt uppdrag kommer omgående att meddela cermonimästaren detta, och är sedan fri att återvända till sin hemvist om den så önskar.

Om cermonimästaren slår ett perfekt slag (i detta fall 1 på första slaget och därefter lika med eller under sitt FV minus 13 att på ett korrekt sätt förätta den svarta mässan) kan han beordra ängeln att permanent kanalisera en av ängelns magiska eller sakrala förmågor till sig själv. Kloka cermonimästare spenderar resten av sin order-givning på att beordra ängeln att därefter lämna honom i fred för tid och evighet...

Mörkerpakter
Genom att förätta en en Svart Mässa går det att sälja sin själ till någon av Oktagonens edsvurna, eller till någon av de åtta lägre kretsfurstarna. Shaitan själv nedlåter sig inte till billig köpslagan med enskilda individer. Vad detta innebär i praktiken torde vara upp till SL att avgör efter att han sett på ett antal skräckfilmer.


Hemaquiel kontra Shaitan
Det råder vitt skilda meningar bland de lärde om relationen mellan Shaitan och Hemaquiel. Somliga menar att Shaitan, som befinner sig längst ner i Avgrunden – och alltså längst bort från Etin och närmast Kaos – är Etins onda motsvarighet. Hemaquiel ses av dessa som en lågrankad medhjälpare till Shaitan. Andra menar tvärtom att Hemaquiel – just för att han lever närmast Altor och alltså är den mest lömske av alla demoniska väsen – är Etins onda motsvarighet. Shaitan betraktas med denna utgångspunkt som inget annat än en ovanligt brutal demon som Hemaquiel förvisat långt bort från Altor för att lättare kunna förleda de dödliga. Båda sidor i meningskonflikten anser sig få stöd av att Shaitan är den som dömer syndarna – frågan är om själva den dömande verksamheten skall ses som ett ”fint” uppdrag eller som ett rent tjänstemannauppdrag...

Kaosfurstarna
Vilken relation Hemaquiel och Shaitan har med de demonfurstar som huserar på kaosplanen är i ännu högre grad oklart. Vissa menar att de befinner sig i konflikt med varanda i ondsint tävlan om mänskliga själar att plåga, andra menar att de har en närmast vänskaplig arbetsfördelning sinsemellan. Åter andra går så längt att de hävdar att Shaitan (eller Hemaquiel, beroende på vem de betraktar som värst) är densamme som den ene eller andre kaosfursten. Den som vågar kan ju alltid försöka reda ut hur det ligger till med detta...